Vanliga människor ger mest

Ideella organisationer utgör en viktig del i civilsamhället. Åtta av tio svenskar är positivt inställda till dem, sex av tio skänker pengar.

Utan vanliga medborgare skulle de ideella organisationerna inte klara sig. Många viktiga verksamheter skulle få lägga ner om det inte vore för att så många svenskar tycker att det är viktigt att skänka pengar till välgörenhet och organisationer som gör gott. Svenska hushåll står bakom hela 60 procent av de ideella organisationernas intäkter.
– Ett ord som sammanfattar privatpersoners förhållande till ideella organisationer är stabilitet, säger Charlotte Rydh, generalsekreterare för Giva Sverige.
Man brukar prata om ”glassindex”, vilket innebär att man jämför hur mycket hushållen lägger på glass och godis jämfört med hur mycket de skänker. Tanken är att jämföra två typer av »icke nödvändig konsumtion”.

Gåvor via testamenten

Åren 2012-2015 skedde en uppgång i hushållens givmildhet, men sedan har det planat ut. År 2018 ökade gapet mellan hur mycket hushållen spenderade på godis jämfört med hur mycket de skänkte till välgörenhet. En möjlig förklaring till det skulle kunna vara att 2018 var en varm sommar och att glasskonsumtionen därför ökade. Det året köpte vi glass och sötsaker för 33,6 miljarder, en ökning med 2,5 miljarder, medan givandet minskade något till 7,7 miljarder.
Men 2019 nådde insamlingarna till ideella organisationer för första gången över nio miljarder kronor.
– Över de sista tio åren har givandet fördubblats, säger Charlotte Rydh. Till exempel har gåvor via testamenten ökat med 80 procent på sex år.
Hon tycker att det är positivt att fler har upptäckt att det finns en möjlighet att ge till en ideell organisation även i samband med ett testamente.
– Många tycker att det känns viktigt hur deras tillgångar bäst kommer till användning när de inte längre finns kvar. Men det är bara 20 procent av svenskarna som skriver testamente idag.

Hur coronapandemin påverkar givandet vet man inte riktigt än.
– Vi har ju varit förskonade från stora kriser tidigare i Sverige. Men tittar man på USA och vad som hände efter 11 september, så påverkade det givandet initialt men det återhämtade sig sedan.
Men Charlotte Rydh tror att det egentligen är först nästa år vi kommer att se effekterna av pandemin. Då kanske arbetslösheten stiger, om människor som varit permitterade faktiskt förlorar jobben och ekonomin går ner mer.
– Vi vet inte ännu på lång sikt hur utvecklingen blir. Det är som två olika trender just nu – en stor grupp organisationer som ser ett ökat givande och en annan stor grupp som ser ett oförändrat eller minskat givande. Det är ungefär lika dem emellan.

Alla summor är betydelsefulla, små som stora. Många droppar blir till slut ett hav.

En grundförutsättning för att människor ska vilja skänka pengar är att de känner ett engagemang eller intresse för något, och också ett förtroende för organisationen de vill skänka till. Man vill veta att pengarna kommer dit de ska.
Generellt sett är vi svenskar i alla fall mycket positivt inställda till ideella organisationer och deras verksamheter. Åtta av tio svenskar är positivt inställda och sex av tio skänker pengar. Det är väldigt positivt tycker Charlotte Rydh, eftersom den ideella verksamheten i samhället är som ett kitt mellan oss människor. Där kan vi gemensamt sträva efter förbättring och hjälpa dem som behöver. En gemensam strävan som också får människor att känna sig delaktiga.
– En del säger att det känns som en droppe i havet att skänka lite pengar till en organisation när man vet hur enorma behoven är. Men alla summor är betydelsefulla, små som stora. Många droppar blir till slut ett hav.

Kommentera