”Jag hoppas att regeringen nu hämtar inspiration från Danmark som har lagstiftat om rätten att betala med kontanter.” Det säger SPF Seniorernas generalsekreterare Peter Sikström som tycker att förslagen som lagts fram i utredningen om kontanter inte räcker.
Anna Kinberg Batra fick 2020 regeringsuppdraget att utreda statens roll på betalningsmarknaden. I fredags (31/3) överlämnade hon betänkandet ”Staten och betalningarna” till finansdepartementet.
I dagsläget är 99 av 100 kronor som cirkulerar i samhället digitala, konstaterar Kinberg Batra och säger samtidigt att alldeles för många människor idag står utanför det digitala betalsystemet – och att fler måste få tillgång till det.
Faktum är att omkring en miljon människor står utan tillgång till digitala betallösningar. De har inte smartphones och heller inte alltid tillgång till ett bankkonto.
– Privata banker äger centrala delar i systemet och staten måste kliva fram mer, säger Kinberg Batra.
Hon slår fast att Sverige fortfarande behöver kontanter, i synnerhet om man ska upprätthålla en rimlig beredskap.
Utredningen föreslår därför till exempel en skyldighet för apotek att ta emot kontanter för receptbelagda läkemedel och motsvarande lagstiftning för andra livsnödvändiga varor.
Svaga förslag
Men utredningens förslag räcker inte, anser SPF Seniorernas generalsekreterare Peter Sikström som säger att han är ”besviken över att utredningen kapitulerar inför de digitala betalningsintressena”.
– Svenska sedlar och mynt är lagliga betalningsmedel i Sverige. Alla kan eller vill inte betala digitalt. Därför måste handlare vara skyldiga att ta emot kontanter, säger Peter Sikström.
– Utredningen borde ha tagit hänsyn till att Sveriges invånare har olika förutsättningar och vilja, men att de alla har behov av att kunna betala.
Se och lär
Andra länder har gått längre än vad utredningen föreslår, påpekar Peter Sikström och hänvisar till Danmark där betalningsmottagare är skyldiga att ta emot kontanter som betalning från klockan 06.00 till klockan 22.00.
– Vissa betalningsmottagare i hälso- och sjukvården måste ta emot kontanter dygnet runt, det gäller till exempel på apotek och hos tandläkare.
Inga förslag
Kontantupprorets ordförande Björn Eriksson är mycket kritisk till Anna Kinberg Batras utredning. Han menar att konkreta åtgärder för att säkra kontanterna saknas helt.
Problemen tas upp och beskrivs utförligt i utredningen, men sedan föreslås i praktiken ingenting, säger Björn Eriksson.
– Frågan om att säkra kontanternas ställning skjuts upp ytterligare. Det är katastrofalt dåligt och kan bara beskrivas som ett beställningsjobb från bankerna.
– Det enda som föreslås av betydelse är att apoteken ska acceptera kontant betalning vid köp av receptbelagda mediciner.
Inte lyssnat
Sveriges Konsumenter föreslår i ett Särskilt yttrande till utredningen att ett sådant lagkrav också bör gälla alla livsnödvändiga varor, som livsmedel, drivmedel, kläder och liknande.
Även Riksbanken har tidigare pekat på att en sådan lagstiftning är nödvändig.
– Men det har utredningen inte lyssnat på, säger Björn Eriksson.
Bör ta intryck
Även Kontantupproret föreslår att Sverige ska ta intryck av dansk och norsk lagstiftning.
”Där är alla butiker och serviceställen skyldiga att acceptera kontanter som betalning, med vissa specificerade undantag. Det innebär att fastän digitala betalningar är klart vanligast så kan alla invånare sköta sina betalningar som de önskar.” skriver Kontantupproret på sin hemsida.
Seminarium i riksdagen
På tisdag (12/4) arrangerar riksdagsledamoten Helena Vilhelmsson (C), i samarbete med Kontantupproret ett seminarium i riksdagen för att belysa kontanternas betydelse i dagens Sverige. En utgångspunkt blir Anna Kinberg Batras utredning.
Vid seminariet kommer olika organisationer, bland annat SPF Seniorerna, och experter samt representanter för politiska partier att ge sin syn på hur regeringen bör gå vidare med frågan.
Anna Kinberg Batras utredning kommer nu att beredas i finansdepartementet och sedan skickas ut på remiss.
