Lagstiftningen kring kontanter behöver skärpas omgående. Alla som behöver betala måste också kunna betala, säger riksbankschefen Erik Thedéen.
– Kontanter behövs för att undvika att människor hamnar i digitalt och finansiellt utanförskap, slår Riksbanken fast i sitt remissyttrande på Betalmarknadsutredningens betänkande som kan bli avgörande för kontanternas framtid.
Betalmarknadsutredningen som lades fram i våras av Anna Kinberg Batra och som ska definiera statens ansvar i betalsystemet har fått svidande kritik, bland annat av SPF Seniorerna, för att vara ett bankernas beställningsverk.
Utredningen ligger nu på regeringens bord tillsammans med synpunkter från ett stort antal remissinstanser, bland dem den förmodligen tyngst vägande – Riksbanken.
Och det är kraftfulla invändningar mot Betalutredningen som Riksbanken för fram.
Livsnödvändiga varor
Bland annat trycker man på betydelsen av kontanter för Sveriges beredskap.
– Om el- och telekommunikationerna slås ut är kontanter initialt det enda fungerande betalningsmedlet, skriver Riksbanken.
– Handeln bör därför vara skyldig att ta emot kontanter som betalning för livsnödvändiga varor, som exempelvis apoteksvaror, driv- och livsmedel.
Bankerna bör också vara skyldiga att ta emot konsumenters kontantinsättningar.
Fler måste också få möjlighet att göra betalningar, fortsätter Riksbanken som menar att den digitala inkluderingen på betalningsmarknaden kan ökas genom att fler konsumenter och företag får tillgång till ett betalkonto.
– Dessutom måste bankerna erbjuda betaltjänster som fungerar för konsumenter som har svårt att använda digitala tjänster, exempelvis betalningar över disk och brevgiro.
Det är även viktigt att möjliggöra för kommuner och regioner att vid exempelvis medborgarkontor erbjuda möjligheten att göra betalningar.
Flera av utredningens förslag behöver skärpas och tydliggöras, summerar riksbankschefen Erik Thedéen.
– För det första måste kontanternas ställning stärkas så att konsumenterna kan använda kontanter vid betalningar. För det andra måste fler konsumenter och företag få tillgång till betalkonto. Alla som behöver betala måste också kunna betala.
Mycket bråttom
Han anser att de politiska besluten brådskar.
– Det finns inte skäl eller tid att avvakta en ny översyn som utredningen anser. Risken är stor att kontanterna marginaliseras ytterligare och att de inom en snar framtid inte längre kan användas för samhällsviktiga inköp.
Måste bli lag
Kontantupprorets ordförande Björn Eriksson välkomnar Riksbankens ställningstagande.
– Riksbanken underkänner helt utredningens resonemang kring kontanterna. Om kontanterna ska fungera som betalmedel i framtiden måste det bli en lagstiftning som gäller större delen av handeln. Utredningen nonchalerar riskerna med ett kontantlöst samhälle och det är mycket välkommet att Riksbanken är tydliga i denna fråga, säger Björn Eriksson i en kommentar.
