Mats Melin: Starka känslor väcks till liv
Mats Melin, Coronakommissionens ordförande. Foto: Jan Arleij
Nyheter | Pandemin

Mats Melin: Starka känslor väcks till liv

”Jag hoppas att den nya forskarrapporten kan blåsa liv i den livsviktiga debatten om äldreomsorgen.” Det säger Coronakommissionens ordförande Mats Melin.

Jan Arleij
Publicerad 2023-03-30

Under onsdagen (29/3) presenterades rapporten ”Covid-19 på äldreboenden – personalens erfarenheter” på ett seminarium i regi av SNS.

Rapporten baseras en forskningsstudie av hur covid-19 hanterades på fyra olika äldreboenden i Stockholm.

Rapportförfattarna Sara Erlandsson och Petra Ulmanen, lektorer i socialt arbete vid Stockholms universitet, återgav bland annat hur den känslomässiga påfrestningen för samtliga studerade personalgrupper inom äldreomsorgen ökade kraftigt under trycket av den okända epidemin och bristen på exempelvis skyddsutrustning och fungerande stöd från myndigheter som Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen.

– Pandemin har medfört en stor emotionell belastning för chefer, sjuksköterskor och omsorgspersonal. Samtliga yrkesgrupper vittnar om att de kände oro och rädsla för att bli smittade och att smitta andra, men att de trots detta arbetade vidare av lojalitet till de boende, berättade Petra Ulmanen inför en stor publik av inte minst politiker, experter, tjänstemän och journalister.

Etisk stress

Den så kallade etiska stressen finns sedan länge inom den underfinansierade äldreomsorgen, menar forskarna, och kom att öka kraftigt under pandemin.

– Man uppfattade att åtgärder som beslutats för att minska smittspridning motverkade en god omsorg och de boendes fysiska och psykiska hälsa.

Mats Melin, Anna Tenje och Malin Ragnegård. Foto: Jan Arleij

– Personalen genomförde åtgärder för att skydda de äldre mot smitta samtidigt som de såg hur åtgärderna medförde negativa sociala och känslomässiga konsekvenser för de boende. Personalen kände frustration och maktlöshet.

Efteråt kommenterades rapporten av en panel bestående av bland andra Mats Melin, Kommunals förbundsordförande Malin Ragnegård och äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Malin Ragnegård markerade att gamla brister som fick förödande följder under pandemin fortfarande inte åtgärdats från politiskt håll.

– Jag är besviken över att det inte har hänt mer, det är ändå tre år sedan pandemin bröt ut, sa Malin Ragnegård och pekade på underbemanning och bristande kontinuitet.

– Det finns en uppgivenhet när man talar om äldreomsorgen, det saknas ambitioner. Äldreomsorgens kan byggas upp och professionaliseras, om den politiska viljan finns, sa Malin Ragnegård och pekade på fortbildning genom äldreomsorgslyftet och en sjösättning av en ny äldreomsorgslag som bra vägar fram.

Goda exempel

Bredvid henne stod den ansvariga äldreministern Anne Tenje som ställde sig bakom rapporten som ett viktigt bidrag i arbetet med att förbättra äldreomsorgen, inte minst när det gäller förståelsen av äldreomsorgens sociala delar och vad personalen faktiskt upplevde under pandemin.

– Man glömde bort det kommunala perspektivet under pandemin. Det upplevde jag själv som dåvarande kommunstyrelseordförande. Nu vill jag se en betydligt effektivare spridning av goda exempel på bra äldreomsorg.

Anna Tenje, äldre- och socialförsäkringsminister (M).

Anna Tenje pekade på tre brister – personalens kompetens, språkkunskaper och tillgången till medicinsk kompetens. Hon sätter ”mycket stora förväntningar” på Socialstyrelsens nybildade Äldrekompetenscentrum, en skapelse av den förra regeringen.

I dagarna blir också en analys klar av den förra regeringens pågående fortbildning av äldreomsorgspersonal, kallad äldreomsorgslyftet.

Höga dödstal

Mats Melin pekade på de höga dödstal som drabbade svensk äldreomsorg i början av pandemin, ”oavsett hur man räknar”.

– Vi var oförberedda. Det saknades kunskap och åtgärder i ett tidigt skede, som att testa och sätta inresande i karantän. Vi hade kunnat göra saker för att bromsa smittspridningen men detta skedde inte.

Bekräftar bilden

– Folkhälsomyndigheten saknade kunskap för situationen och Socialstyrelsen var mer inriktad på sjukvårdens behov. Äldreomsorgen stod utan skydd.

I likhet med samtliga i panelen välkomnade Mats Melin den nya forskarrapporten.

– Den och Coronakommissionens rapporter ger en ömsesidigt bekräftande bild av bristerna i äldreomsorgen och de effekter som då följde när pandemin slog till.

Måste bli bättre

Det saknas i vårt land i stor utsträckning nationella data kring enskilda äldreboenden. Coronakommissionen fick ”liksom gå runt och försöka leta på postnummer och adresser för att försöka få en bild”, sa Mats Melin.

– Det här måste bli bättre för mer forskning behövs, till exempel för att försöka identifiera vilka faktorer som kan ha varit avgörande för att vissa boenden kom bättre ut ur pandemin än andra.

Men innan vi får sådana data som underlag så är det undersökningar som ”Covid-19 på äldreboenden – personalens erfarenheter” som kan ge bättre kunskap inför nästa gång en pandemi slår till, reflekterade Mats Melin.

Blir tydligt

Efter seminariet beskriver Mats Melin i en kommentar till Senioren vad i den nya forskarrapporten som gjorde djupast intryck på honom.

– På den korta tid vi hade på oss i Coronakommissionen hann vi göra några få intervjuer med anställda i äldreomsorgen. Utifrån det drog vi slutsatser av personalens lojalitet och rädsla.

– Det som gör mest intryck nu är hur tydligt detta blir i dagens rapport. De känslomässiga effekterna av rädsla för egen del, för sina närmaste och för arbetskamraterna liksom för de äldres del, en rädsla för att förhindras i omsorgsuppdragets del att stödja och ta hand och ge god omsorg åt de äldre.

Mats Melin.

Rapporten väcker därmed starka känslor till liv från pandemin när den smärtade alla berörda inom äldreomsorgen som mest, säger Mats Melin till Senioren. Rapportens perspektiv är därför angeläget.

– Det är viktigt eftersom samhället i stort tenderar att glömma hur det var och vilka problem som hade behövts och fortfarande behöver åtgärdas inom äldreomsorgen.

Vore ett misstag

Men även om politiken och den allmänna debatten förefaller ha lagt problemen bakom sig, så har de berörda knappast gjort det, säger Mats Melin.

– Även om vi andra som står lite vid sidan av och utifrån kan ha förträngt hur det var, så är det ett misstag att tro att de som var närmast utsatta och drabbade skulle ha glömt. En hel del av vårdpersonalen minns, och anhöriga minns att de inte fick ta adjö av sina nära.

Har de politiska partierna en plikt att trots den allmänna glömskan i debatten hörsamma Coronakommissionens förslag till åtgärder?

– Ja. det är helt nödvändigt med politiska åtgärder om kommissionens förslag ska bli verklighet.

Coronakommissionen

Kommissionen tillsattes av den dåvarande S-regeringen för att utvärdera de åtgärder som vidtagits för att begränsa spridningen av covid-19-pandemin i Sverige.

Kommissionen tillsattes den 30 juni 2020 och till ordförande utsågs tidigare justitierådet Mats Melin.

Den 15 december 2020 publicerade kommissionen ett delbetänkande med fokus på äldreomsorgen.

Den 29 oktober 2021 publicerades kommissionens andra delbetänkande med fokus på smittspridning, smittskydd, sjukvård och folkhälsa.

Kommissionen lämnade sin slutredovisning den 25 februari 2022. Dagen innan inledde Ryssland sitt anfallskrig mot Ukraina.

Dölj faktaruta

Det är olyckligt att det kom ett krig mellan kommissionens slutsatser och dagens läge, avslutar Mats Melin.

– Det är begripligt att kriget och dess omedelbara effekter överskuggar erfarenheterna av pandemin för den stora allmänheten Men beslutsfattare måste trots pågående krig i Europa försöka dra slutsatser av pandemins effekter och förbereda oss för nästa.

Vi hade flera som blev jättedeprimerade. […] Så gjorde vi undantag, att de fick träffas med avstånd och munskydd och allt, för att vi kände att det var mycket bra för dem att träffas. För att den här personen skulle inte återhämta sig annars.

Ur rapporten, personal berättar om besöksförbudets effekter
Jan Arleij
Publicerad 2023-03-30

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2023 Senioren - När insidan räknas