Välfärden – hur ska den gå ihop?
Nyheter | Demografi
80 000 fler anstälda behövs inom äldreomsorgen år 2026 samt 700 nya äldreboenden måste stå klara. Foto Colourbox.

Välfärden – hur ska den gå ihop?

Debatten om den åldrande befolkningens utmaningar har ett par decennier på nacken. Men nu höjs plötsligt tonläget. Det är bråttom. Om det är alla överens.

Jan Arleij
Publicerad 2019-10-04

Ett tydligt tecken på höjt krismedvetande kom från finansministern själv strax före midsommar. Redan 2026 fattas 90 miljarder till vården och omsorgen, sa Magdalena Andersson (S). Då är vi 200 000 fler 80-plussare än dagens 522 000. Och det behövs 80 000 fler anställda i äldrevården.

Värlfärdskommission

I Almedalen följde regeringen upp: En så kallad Välfärdskommission ska tillsättas i höst. Uppdraget blir att hitta svaret på hur vården och äldreomsorgen ska betalas framöver.
Några veckor dessförinnan sjöng Sveriges kommuner och landsting (SKL) ut som kanske aldrig förr i sin årliga ekonomirapport:
Antalet personer över 80 år kommer om tio år att ha ökat med 47 procent medan den yrkesverksamma delen av befolkningen under samma tid kommer att öka med fem procent. En siffra till: 2026 måste 700 nya äldreboenden stå klara.

Sverige får det tufft

Ett tredje larm levererade den oberoende ideella föreningen Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) i sin Konjunkturrådsrapport för 2019. Sverige som land får det tufft när de äldre i behov av vård blir fler, och avlägsna landsbygdskommuner får det särskilt svårt.
SNS vill att kommunerna ska få ta ut högre avgifter inom äldreomsorgen. Man vill höja fastighetsskatten och olika miljöskatter. Förutom att höja pensionsåldern.
Ytterligare ett avgörande perspektiv lyftes under våren i Arbetsförmedlingens omvärldsrapport för 2019. Tre saker krävs nu: bristen på utbildad arbetskraft måste motverkas, sysselsättningen i gruppen utrikesfödda måste öka och långtidsarbetslösheten hejdas.

Ett ekonomiskt världsproblem

Obalanserna på arbetsmarknaden mellan de som inte jobbar och arbetsgivarnas efterfrågan på utbildad arbetskraft blir allt större och lär öka i takt med fortsatt digitalisering och allmän teknikutveckling.
Trycket i frågan blir inte mindre av att utmaningen återfinns även i övriga Europa – och i världen.
Den äldre befolkningen är ett ekonomiskt världsproblem, konstaterade G20, som består av nitton ekonomiskt viktiga länder och EU. Skenande kostnader för vård och pensioner samt minskad arbetskraft är tre stora hot.

Säg vad du tycker!

Senioren kommer framöver att söka svaren på hur den demografiska utmaningen kan mötas. Hör av dig med dina frågor och idéer till redaktionen. Debattera gärna här på senioren.se eller mejla till tyck@senioren.se

 

Dölj faktaruta

50 personer ska försörja drygt 100

Försörjningskvot och försörjningsbörda är två begrepp vi kommer att få vänja oss vid i debatten.
Men vad betyder de? Vi frågar Lena Lundkvist som arbetar med befolkningsprognoser vid SCB.
– Det handlar om förhållandet mellan de som är mellan 20 och 64 år, och de som är yngre eller äldre. Det man vill ha svar på är hur många som kan arbeta och därigenom försörja de som inte arbetar, förklarar Lena Lundkvist.
Försörjningskvoten är alltså ett mått som beskriver hur många personer det är i åldern 20-64 år i jämförelse med de andra åldersgrupperna?
– Ja, till exempel är det för varje person i åldern 20-64 år 0,41 personer som är under 20 år och 0,35 personer som är över 64 år, tillsammans 0,76, säger Lena Lundkvist.

På 100 personer i åldern 20-64 år finns det alltså 41 personer som är under 20 år och 35 personer som är över 64 år?
– Just det, 100 personer i åldern 20-64 år ska alltså ”försörja” 76 personer som är yngre eller äldre.
Tar det måttet hänsyn till gruppen studerande, arbetslösa och sjukskrivna i den arbetsföra åldern, eller de som arbetar bland de yngre eller äldre?
– Nej, det är ett rent demografiskt mått. Det andra måttet kallas försörjningsbörda och tar hänsyn till antalet som förvärvsarbetar. Ofta blandas de två måtten ihop. Försörjningsbördan blir alltid större än försörjningskvoten.
– För 2018 går det 2,1 personer på varje person som förvärvsarbetar, det vill säga den som arbetar ska försörja sig själv plus 1,1 person till.

Jan Arleij
Publicerad 2019-10-04
senioren-nr-6
Artikeln är hämtad ur magasinet Senioren nummer 6 / 2019. Missa inget innehåll - bli medlem i SPF Senioren och få Senioren kostnadsfritt eller starta en prenumeration på Senioren.
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor inom medicin, pensioner & skatter, må bra samt sex & relationer.