Så säger experterna om välfärdens utmaningar
Nyheter | Demografi

Så säger experterna om välfärdens utmaningar

Skattereform, längre arbetsliv, ny teknik eller höjda avgifter? Tankarna om hur den demografiska utvecklingen ska mötas är många. Seniororganisationerna är en del av svaret, menar SPF Seniorernas generalsekreterare Peter Sikström.

Jan Arleij
Publicerad 2019-10-04

En historiker, en en representant för forskningsrådet, en ekonomidirektör på SKL, en minister och SPF Seniorernas generalsekreterare. Senioren har pratat med dem alla om hur välfärden utmanas av demografiska förändringar. För visst är det glädjande att vi blir allt fler äldre, men det kräver också att samhället anpassas efter den nya situationen.

Gunnar Wetterberg:

”Samhället måste bestämma sig”

Foto: Nille Leander

Några smakar sött, andra surt. Men det finns vägar ut ur återvändsgränden. Gunnar Wetterberg väjer inte för någon av dem.

En av de mer namnkunniga stigfinnarna i den demografiska snårskogen är historikern Gunnar Wetterberg.
Få har lagt ner mer möda på att sätta utmaningarna på kartan än han. Han ledde två långtidsutredningar, 1992 och 1995, och kanske var det där som debatten om fyrtiotalisternas kommande påverkan på den svenska välfärden började få fäste.
Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef på Saco 1999-2013, betonade tidigt vikten av en förstärkt arbetslinje. Långt innan alliansregeringen byggde sitt maktövertagande på att återupprätta begreppet.
För tiotalet år sedan kom hans böcker Kurvans kraft och Efter fyrtiotalisterna, som han föreläste om över hela landet, också på möten med SPF Seniorerna.
Så hur tyder han samhällskartan idag? Hur långt har vi kommit och vart tycker han att vi bör styra?
– Medvetenheten om försörjningsbördan har ökat kraftigt. Vi ser också flera viktiga attitydförändringar växa fram. Seniorer arbetar högre upp i åldrarna, seniorboenden byggs trots allt om än för få och Ruttjänsterna utvidgas.

Men det behövs mer, fortsätter Gunnar Wetterberg. Samhället måste liksom bestämma sig. Även om det svider.
– En skattereform är helt nödvändig, äldre som kan måste betala mer själva för boende och omsorg och pensionärsorganisationerna behöver prioritera att sätta större press på politikerna för att få fram mer ekonomiska resurser till vården och omsorgen.
Det är uppenbart att staten måste skjuta till åtskilliga miljarder till vården och omsorgen om de sjukaste äldre.
Det blir, menar Gunnar Wetterberg, problematiskt när offentliga resurser används till äldreboenden som sedan med hjälp av tillval som betalas av den äldre själv bebos av redan väl bemedlade seniorer.
– Det stöter mig när vi vet att de offentliga medlen behövs till de pensionärer som verkligen inte har råd.
Det innebär inte att Gunnar Wetterberg är emot boenden som byggs och drivs av privata entreprenörer och som sedan kommer att kosta en rejäl slant för den som ska bo. Tvärtom.
– Jag tror att vi behöver styra mot att de pensionärer som har råd, och det är många bland fyrtiotalisterna, också betalar mer för boende, service och viss omsorg. Därför är det bra och nödvändigt att Ruttjänster nu kommer på bredare front.

En skattereform kan ge viktiga tillskott.
– Skatt på arbete ska vi undvika. Däremot hör jag till dem som tycker att vi kan hämta resurser ur en fastighetsskatt, liksom en återinförd arvs- och gåvoskatt.
Det finns också två jokrar i leken, poängterar Gunnar Wetterberg.
– Den ena är välfärdstekniken. Digitalisering och medicinsk utveckling går framåt. Troligen kommer det att hjälpa till.
Den andra jokern är seniorers allt längre friska tid som pensionärer.
– Här kan en viktig del av lösningen finnas. Fler friska äldre som hjälper andra äldre betyder redan mycket.


Peter Allebeck:

Förbrukad och passé?

Foto: Anette Andersson

Det forskas för fullt på hur äldre ska kunna bli mer delaktiga i samhället.

Den akademiska världen visar alltmer intresse för äldrefrågor. Man får också mer resurser av politikerna.
– Forskningen lär ge oss ett viktigt bidrag när Sverige ska klara av den demografiska omställningen, säger statliga forskningsrådet Fortes huvudsekreterare Peter Allebeck.

Hur kan den göra det?
– Genom att vi lär oss mer om vilka möjligheter personer har att arbeta längre, men också ta reda på mer om vilka tekniska hjälpmedel som behövs både inom vård och omsorg och som stöd i arbetslivet. Möjligheter till omställning och vidareutbildning är också viktigt.
– Jag tror faktiskt att forskningen är helt nödvändig för att förstå hur den här övergången ska kunna ske balanserat, säger Peter Allebeck som har det övergripande ansvaret för den vetenskapliga kvaliteten i Fortes forskningsfinansiering.

Många universitet och högskolor i landet bidrar till att ta fram ny kunskap som kan motbevisa den ålderistiska bilden av seniorer som förbrukade och passé. Örebro universitet är ett av många exempel. Här satsar man på åldrandeforskning med unga doktorander från olika länder. Målet är att visa hur heterogen gruppen ”äldre” är.
Dessutom satsar Örebro på en forskarskola som riktar in sig specifikt på det hälsosamma åldrandets förutsättningar och möjligheter. Den kanske allra mest namnkunniga åldrandeforskningen finns på tre nationella center: CASE vid Lunds universitet, ARC vid Karolinska institutet och Age Cap vid Göteborgs universitet.
Peter Allebeck berättar att man gett särskilda långsiktiga bidrag för att förstärka de tre forskningsmiljöerna.

Både utmaningar och möjligheter som den åldrande befolkningen medför kan endast mötas på ett effektivt sätt genom satsningar på och spridning av ny kunskap och forskning, menar man. I grunden handlar det om att förändra attityder.
– Ja, exempelvis är en viktig del av vår arbetslivsforskning att ta reda på vad finns det för strukturer på våra arbetsplatser som gör att man har svårt att ha kvar äldre och att det sker en utslagning.
– För några år sen talade vi om att arbetsplatser bör vara könsblandade. Men tydligen har man glömt att arbetsplatser också mår bra av blandade åldersstrukturer, avslutar Peter Allebeck.


SKL-chefen:

Hoppas på ny teknik

Foto: Rickard L Eriksson

Annika Wallenskog, ekonomidirektör på Sveriges kommuner och landsting (SKL), väljer att vara optimistisk. Finansieringen av vården och omsorgen om de äldre kommer att kunna lösas. Men det kräver flera saker.
– Det vi ännu inte har gjort är att verkligen ta vara på den digitala tekniken inom välfärden. Där finns en jättepotential.
Kan du utveckla?
– Jag tror att vi kan få loss tillräckliga resurser till de verkligt viktiga mänskliga omsorgsmötena om vi använder den nya tekniken där den är lämplig.
Annika Wallenskog ser också en möjlighet i att jobba smartare.
– Vi ställs inför krav på administration och dokumentation på bekostnad av själva vården och omsorgen. Här går stora resurser till fel saker.

 

Ministern:

”Det offentliga klarar inte allt”

Foto: Kristian Pohl

Socialminister Lena Hallengren (S) är positiv till en utökad satsning på pensionärsorganisationer.

Ingen klarar utmaningen på egen hand, säger Lena Hallengren, som gillar tanken på en utvecklad samverkan med civilsamhället. Men hon trycker än mer på andra saker.
– Välfärdsteknik som nattkameror i hemtjänsten måste skalas upp kraftigt, så att personal kan ägna sig åt det viktigaste i omsorgen om de äldre.
Hon hoppas mycket på den utredning som 2020 ska komma med förslag.
Att utbilda, attrahera och behålla personal inom äldreomsorg är också avgörande faktorer.
– Dessutom måste likvärdigheten bli bättre, vi har ett kommunalt utjämningssystem som inte längre levererar jämlik välfärd.
Men finansieringen då, hur ska du få ihop pengarna till den vård och omsorg som behövs?
– Man måste göra ett val. Vi kan inte sänka skatterna stort till grupper som redan har det gott ställt.
Men det behövs mer pengar. Din egen finansminister säger att det saknas 90 miljarder till 2026.
– Så är det. Jag utgår från att vi snart kommer tillbaka med besked om satsningar.
– Om vi ska ha det likvärdigt betyder det för mig som socialdemokrat att välfärden ska vara skattefinansierad och inte betalas med stora avgifter, så att den som har gott om pengar ska kunna köpa sig en bättre äldreomsorg.
Behöver staten och regeringen ta mer hjälp av civilsamhället och pensionärsorganisationerna när det gäller förebyggande, socialt arbete?
– Jag ser väldigt positivt på samverkan och dialog. Det offentliga kan inte klara allt. Nu handlar det faktiskt om att samarbeta och samverka mer.
Kan du tänka dig en mer systematisk utbyggnad, med rejäla tillskott av resurser till pensionärsorganisationer?
–  Jag har inga sådana löften idag, men det är något som jag ser positivt på.


SPF Seniorerna:

”Vi är en del av svaret”

Foto: Louise Billgert

Det krävs politiskt mod, ekonomiska satsningar och ett nytt samarbete för att klara demografikrisen.

Det menar SPF Seniorernas generalsekreterare Peter Sikström som öppnar för att seniorer i allmänhet och pensionärsorganisationer i synnerhet kan bidra.
– Det är klart att vi kan hjälpa till. Jag tror att civilsamhället som helhet har en stor och viktig roll i att täcka upp för det som staten inte kan göra. När det gäller äldre är det vi seniororganisationer som är bäst lämpade att förstå situationen och se lösningar.
Vad kan en organisation som SPF Seniorerna bidra med?
– Den absolut största frågan där vi också redan är i gång gäller äldres ofrivilliga ensamhet. Här behöver samhället avlastning.
Hur menar du då?
– Det är den stora grupp seniorer som är ensamma som också i förlängningen belastar sjukvården och samhället med ensamhetssjukdomar och ensamhetsrelaterade åkommor.
Ju fler som bidrar med att hjälpa och stödja ideellt desto mer av gemensamma resurser blir det kvar till vård och omsorg till de som är i störst behov, menar Peter Sikström som exemplifierar med att nära hälften av samtalen till SOS Alarm är ensamhetsrelaterade.
– Kan vi i civilsamhället hjälpa till att avlasta så kan också SOS Alarm ägna mer resurser till de verkligt viktiga och kritiska fallen.

Både tidigare och nuvarande regeringar har varit bra på att se att seniororganisationerna har en roll att spela. Men det skulle behövas så mycket mer, anser Peter Sikström.
– Ska vi klara av den demografiska utmaningen, både vad gäller unga och gamla, måste civilsamhället och det offentliga samhället gå hand i hand. Samarbetet bör byggas ut kraftigt.
Vad vill du se från stat och regering?
– Mer pengar är ett måste. Men också ett bättre samtal mellan stat, kommuner, regioner och de ideella organisationerna.
Peter Sikström har tillbringat hela sitt vuxna liv inom den ideella sektorn, både som förtroendevald och som anställd.
– Jag ser resurser, möjligheter och potential i olika organisationer. Men jag är inte säker på att ministrar och riksdagsledamöter förstår den.
– Det uppenbara svaret för politiker är alltför ofta en ny myndighet, ett nytt verk eller en ny enhet. Istället för att säga: >Okej, det här är uppgiften! Har vi någon i samhället redan som skulle kunna lösa den?<

Peter Sikström tycker sig samtidigt se att politiken under det senaste årtiondet har kommit till insikt om att lösningen till stor del ligger hos civilsamhället.
– Man förstår att en investerad krona i civilsamhället ger mer tillbaka än en investerad krona i en myndighetsorganisation.
Sverige behöver nu ta ett helhetsgrepp, gärna genom en ambitiös utredning där alla relevanta samhällsaktörer ingår, för att komma överens om hur samarbetet ska gå till, föreslår han.

Säg vad du tycker!

Senioren kommer framöver att söka svaren på hur den demografiska utmaningen kan mötas. Hör av dig med dina frågor och idéer till redaktionen. Debattera gärna här på senioren.se eller mejla till tyck@senioren.se

Dölj faktaruta

 

Jan Arleij
Publicerad 2019-10-04
senioren-nr-6
Artikeln är hämtad ur magasinet Senioren nummer 6 / 2019. Missa inget innehåll - bli medlem i SPF Senioren och få Senioren kostnadsfritt eller starta en prenumeration på Senioren.
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor inom medicin, pensioner & skatter, må bra samt sex & relationer.