Gasen i pensionssystemet skulle betalas av de med de svagaste pensionerna. Det var ett av buden inom den hemlighetsfulla Pensionsgruppen.
Det rapporterar nyhetsbrevet Pensioner & Förmåner (P&F) som säger sig kunna avslöja spelet bakom Pensionsgruppens förslag om att införa en gas i pensionssystemet 2027.
Pensionsgruppen som består av samtliga åtta riksdagspartier kom i höstas (26/8) med beskedet att pensionerna i framtiden ska höjas med en så kallad gas – men bara under förutsättning att pensionssystemets tillgångar är 15 procent större än skulderna.
Pensionsmyndigheten och tidigare utredningar har pekat på att 10 procent var fullt tillräckligt, men Pensionsgruppen satte alltså villkoret 50 procent högre.
17 procent
Nu avslöjar P&F att socialdepartementet ställde ett ännu högre krav under förhandlingarna. Man krävde 17 procents överskott. På fackspråk skulle balanstalet vara 1,17 för att gasen överhuvudtaget skulle kunna träda i kraft.
Som Senioren tidigare har berättat kan det bli svårt att uppnå balanstalet 1,15. Pensionssystemet prognosticeras att 2027 nå ett balanstal som ligger precis vid 1,15, vilket väntas leda till att ett mycket litet överskott eller inget alls blir aktuellt att dela ut.
Ren taktik
Enligt P&F handlade 17-procentskravet om ren förhandlingstaktik från departementets sida för att bana väg för en överenskommelse på 15 procent.
Garantipensionen blev också en bricka i förhandlingsspelet mellan partierna i Pensionsgruppen.
”Enligt uppgift ska det i samband med mötena i Pensionsgruppen flera gånger ha diskuterats att sänka garantipensionen, men även inkomstpensionstillägget”, skriver P&F.
Ha mer reformutrymme
Motivet för att i praktiken låsa gasen med för höga balanstal eller att finansiera reformen med sämre garantipensioner och inkomstpensionstillägg var enligt P&F att staten skulle bibehålla sitt så kallade reformutrymme.
Detta reformutrymme avgörs av övergripande sparmål i statens totala finanser i vilket pensionssystemets finansiella ställning ingår. Ju lägre krav på balanstal för gasen desto större chans till högre pensioner men samtidigt desto mindre reformutrymme.
Eller som Folksams pensionsexpert Håkan Svärdman säger i Senioren (nr 7):
– Varje extra krona till pensionärerna måste i praktiken vägas mot andra utgifter. Pensionsgruppen skulle man kunna säga har prioriterat statens finanser högre än pensionärernas inkomster.
Ingen kommentar
P&F har utan resultat försökt få en kommentar från äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) som också är Pensionsgruppens ordförande. Beskedet från regeringens presstjänst kommer via sms:
”Pensionsgruppen kommenterar i regel inte vad som sägs inne på mötena, utan kommunicerar de gemensamma överenskommelserna. Så vi avstår denna gång.”
Kritiken: Förtroendet för politiken riskerar ta stryk
Anna Eriksson, utredningschef och pensionsexpert på SPF Seniorerna, kräver att Pensionsgruppen lägger korten på bordet.
Om den höga balanstalsgränsen för gasen på 1,15 beror på att partierna vill undvika att ta av reformutrymmet så måste man vara öppen med det, säger hon i en kommentar till P&F.
– Har politikerna inte haft tillgång till någon analys av olika utdelningsgränsers påverkan på reformutrymmet eller föredrar de att sådana analyser inte ska nå allmänheten? frågar sig Anna Eriksson och hänvisar till att remissen med förslaget om gasen saknar en djupgående analys angående reformutrymmet.
Anna Eriksson menar att allmänheten i regeringens förslag om gasen måste få veta både hur mycket olika utdelningsgränser skulle ge pensionärerna och pensionsspararna – och hur mycket det tar av reformutrymmet.
– Vi vill att politikerna är transparenta och ärliga, och om deras förslag på en balanstalsgräns på 1,15 handlar om att inte ta för mycket av reformutrymmet måste man säga det och inte linda in det i en massa annat.
SPF Seniorernas pensionsexpert är kritisk till att väljarna inte kan ta del av hur partierna i Pensionsgruppen resonerar och hur deras åsikter skiljer sig åt.
I förslaget om gasen framgår inte var gränsen på 1,15 kommer ifrån och varför man föreslår att lägga nivån just där, resonerar hon. Väljarna får därmed inte veta om det finns ett underlag med olika utdelningsgränsers påverkan på reformutrymme och pensionsnivåer.
– Brister i transparens kan få effekter på väljarnas förtroende för politiken, fortsätter Anna Eriksson.
Hon påpekar att Pensionsmyndigheten i sitt remissvar på statens utredning ”Från överskottsmål till balansmål” från 2024 betonade att det var synd att just den utredningen inte beaktade att det samtidigt pågick en annan utredning – nämligen den om gasen.
Anna Eriksson konstaterar också att samtliga partier för ett par år sedan sa sig vara positiva till att införa en gas i pensionssystemet.
– Partierna sade ju då att det är klart att vi ska ha högre pensioner. Givetvis vill väljare i alla åldrar då veta vilka faktorer som fått politikerna att nu gå i en annan riktning, säger Anna Eriksson till P&F.
