Med mindre än fyra veckor till jul ökar farhågorna för att 2025 blir ytterligare ett förlorat år för kontanterna i Sverige.
Från Kontantupprorets sida har man med stigande oro märkt hur den politiska behandlingen av Kontantutredningen har dragit ut på tiden.
Enligt utredningens förslag, som lämnades till regeringen för ett år sedan, skulle en ny lag börja gälla 1 januari 2026. En tidplan som alltså spricker rejält.
Utredningens förslag bereds i finansdepartementet, sedan ska riksdagen ta beslut.
Så vad händer egentligen med förslagen?
– Vi hade möte med finansdepartementet förra veckan och den tidsplan jag berättade om vid seminariet i riksdagen 2 oktober ligger fast, säger Dennis Dioukarev, riksdagsledamot (SD) och den som gjorde Kontantutredningen i en intervju på Kontantupprorets facebooksida.
– Om det skulle bli förseningar är signalerna jag får att det handlar om veckor och inte månader.
Kommer det att bli en proposition?
– Om man bedömer att det är nödvändigt så blir det först en lagrådsremiss och därefter en proposition senast i mars. Målsättningen är att presentera det vi jobbar med innan nyår, säger Dennis Dioukarev.
Tre förslag
- Inför en lag om kontantplikt för livsmedelsbutiker (medelstora och stora) och apotek – det ska vara obligatoriskt att ta emot sedlar/mynt mellan ungefär 06.00–22.00.
- Skyldighet att acceptera kontanter även för offentligrättsliga avgifter – exempelvis avgifter för körkort, pass, bilbesiktning och tandvård.
- Säkerställa att det fortsatt finns tillgång till kontanta betalningar för livsnödvändiga varor och tjänster.
Kontantupprorets ordförande Björn Eriksson säger i en kommentar att ”varje förlorad månad kan innebära att kontantkedjan försvagas ytterligare”.
– Det är enormt viktigt att det blir en lag där butiker och andra serviceställen är skyldiga att ta emot kontanter och att Riksbankens får större befogenheter att säkra kontanthanteringen, säger Björn Eriksson.
– Om kontantsystemet ska finnas kvar, vilket partierna har sagt att de vill, så måste politiken ta ansvar för att hela kontantkedjan fungerar.
Två syften
Att garantera att personer som av olika skäl – exempelvis äldre, personer utan bankkort, de som har svårt med digital teknik eller villkor – behåller möjligheten att betala med kontanter för grundläggande varor och tjänster.
Att trygga samhällets robusthet och beredskap: kontanter ses som en del av ett säkert och motståndskraftigt betalningssystem, särskilt vid kris eller krig.
