Nya alzheimerläkemedlet Leqembi stoppas i svensk vård. Thony Björk, SPF Seniorernas expert i läkemedelsfrågor, varnar: ”Vi måste få tillgång till nya godkända terapier i rimlig tid.”
Beslutet att stoppa det nya alzheimersläkemedlet Leqembi, lekanemab, i svensk vård får kritik.
SPF Seniorernas expert i läkemedelsfrågor, Thony Björk, framhåller vikten av att svenska patienter inta ska behöva vänta för länge på att få tillgång till nya behandlingar.
– Vi måste få tillgång till nya godkända terapier i rimlig tid, kommenterar Thony Björk, sakkunnig i läkemedelsfrågor inom SPF Seniorerna, till Senioren.
Nej till Leqembi i vården
Det är regionernas NT-råd som sagt nej till att införa alzheimersläkemedlet i den offentliga vården, som Senioren rapporterade i måndags.
Anledningen är att kostnaden bedöms vara för hög i förhållande till nyttan.
NT-rådet bygger bland annat sina beslut på hälsoekonomiska analyser från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV.
Patienter ska inte behöva vänta för länge
Beslutet kom inte som någon överraskning för Thony Björk.
– NT-rådets rekommendation var väntad utifrån TLVs hälsoekonomiska utvärdering.
Regionernas NT-råd bedömer att Leqembi har effekt i studier. Samtidigt anser rådet att det är det oklart hur stor den praktiska nyttan är i patienternas vardag.
Osäker nytta i vardagen
Leqembi riktar sig till personer i ett tidigt skede av Alzheimers sjukdom och kan bromsa utvecklingen. Thony Björk framhåller att det handlar om en begränsad patientgrupp.
– Det är en liten patientgrupp av alla med tidig diagnos av Alzheimer som är aktuell för tilläggsbehandling med lekanemab.
Höga kostnader avgör
Kostnaden är en avgörande del till att NT-rådet säger nej till att införa läkemedlet i svensk vård.
NT-rådet uppskattar att läkemedlet kostar omkring 380 000 kronor per patient och år. Därtill tillkommer kostnader för provtagningar och uppföljning, till exempel hjärnröntgen.
När nyttan av ett läkemedel vägs mot kostnaden använder man också ett hälsoekonomiskt mått som kallas QALY. Enkelt förklarat handlar det om hur mycket det kostar att ge patienten ett extra år med god livskvalitet med läkemedlet.
Kostnaden för ytterligare ett år med bättre hälsa för en patient med Alzheimers sjukdom uppskattas till mellan 3,7 och 4,2 miljoner kronor. Enligt NT-rådet är det för dyrt i förhållande till effekten.
Experterna är oeniga om effekten
Samtidigt är forskarvärlden inte enig i synen på läkemedlet.
Vissa bedömer att effekten är ett viktigt steg framåt, medan andra menar att nyttan är begränsad och att risker och kostnader väger tungt.
Stor besvikelse efter beslutet
Många läkare, patienter och anhöriga är besvikna på beslutet.
Professor Henrik Zetterberg, expert på Alzheimers sjukdom, poängterar att läkemedlet används i andra länder.
– Om man ser till att välja ut patienter noggrant kan man få till en effekt som är ganska bra. Jag tror dessutom att man överskattar kostnaderna för att ge läkemedlet. Det känns så tråkigt att det blev så här, säger han till Läkartidningen.
Kontroversiell rapport dömer ut läkemedlet
Samtidigt anser andra forskare att effekten av läkemedlet är begränsad och att NT-rådets beslut är rätt.
En grupp läkare och forskare bakom en ny och omdebatterad så kallad Cochranerapport, som bland annat DN rapporterat om, drar till och med slutsatsen att effekten i praktiken är meningslös för patienterna. Dessutom finns det risk för allvarliga biverkningar.
Tror att beslutet kan ändras framöver
SPF Seniorernas läkemedelsexpert Thony Björk anser det behövs mer forskning och att läkemedlet blir billigare för att beslutet ska kunna ändras – så att svenska patienter får behandling.
– För att det skall bli aktuellt med ett ändrat ställningstagande krävs mer kunskap, mer vetenskapligt underlag och ett sänkt pris.
Samtidigt är Thony Björk hoppfull och utesluter inte en förändring.
– De tre principerna som är vägledande för TLVs utvärderingar är ju väldigt bra och en sammanvägning av läget i dag ger inte ett utfall som medför en rekommendation. MEN detta kan ändras, och det är inte alls osannolikt.
Det finns goda erfarenheter från USA
Han hänvisar också till erfarenheter från USA där behandlingen godkändes redan 2023.
– Jag anser att de erfarenheter som finns idag av behandling med lekanemab i USA bör vara tillräckliga för att börja användas på den definierade målgruppen Alzheimer-patienter, kommenterar han.
Alzheimers sjukdom och Leqembi
Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens. I Sverige är omkring 100 000 personer i Sverige är drabbade.
Sjukdomen beror på att skadliga ämnen samlas i hjärnan och gör att hjärnceller dör.
Läkemedlet Leqembi, lekanemab, är framtaget för att hjälpa kroppen att rensa bort dessa ämnen. Det kan bromsa sjukdomen om man börjar använda det i ett tidigt skede av sjukdomen.
Det är skiljer sig från dagens behandlingar av Alzheimers sjukdom som lindrar symtomen. Lekanemab bromsar sjukdomsprocessen och ger längre tid med bibehållen kognitiv förmåga.
Läkemedlet bygger på forskning av svenska professorn Lars Lannfelt som gjort upptäckter som lagt grund för läkemedlet. Han är också en av de nominerade till Årets Senior 2025.
