SPF Seniorerna kräver höjd pensionsavgift. Höjningen ska gälla retroaktivt. Staten behöver finansiera höjningen med 7 procent – i snitt en tusenlapp i månaden - för dagens pensionärer.
Det skriver SPF Seniorerna i sitt remissvar på Pensionsavgiftsutredningen.
_Vi vill se en höjd allmän pensionsavgift och att staten samtidigt går in med motsvarande pensionsförstärkning för både dagens och framtidens pensionärer, säger SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson till Senioren.
_En avgiftshöjning på 7 procent ger medianpensionären strax under en tusenlapp i månaden efter skatt. Det går att lösa genom en omfördelning av medel inom dagens arbetsgivaravgifter.
Har minskat mycket
Den allmänna pensionsavgiften, som betalas av arbetsgivare och arbetstagare, finansierar den allmänna pensionen. Nu har avgiften legat på samma nivå sedan det nya pensionssystemet skapades för över 30 år sedan.
Målet var från start att den allmänna pensionen skulle motsvara 60 procent av slutlönen. Men den andelen har stadigt minskat. I dag ligger den allmänna pensionen ofta inte på mer än 45-50 procent av den sista lönen. Och det även om personen arbetat fram till den nya riktåldern, som för dagens 60-plussare är 67 år.
_Medianen för allmän pension ligger farligt nära olika gränser som indikerar risk för fattigdom, för många av våra medlemmar lönar det sig knappt att ha arbetat, konstaterar Anna Eriksson.
_Staten har smitit från sitt ansvar och en hel generation pensionärer har fått betala med lägre pensioner. Det minskar tilliten till systemet.
Ska inte vara räddningsplanka
Den låga allmänna pensionen bidrar ofta till ett för snabbt uttag av den kompletterande kollektivavtalade tjänstepensionen, på bara fem eller tio år.
Att tjänstepensionen alltmer får täcka upp för den krympande allmänna pensionen är i längden inte hållbart.
_Tjänstepensionen ska vara ett komplement, inte en räddningsplanka för den allmänna pensionen, säger Anna Eriksson.
Tjänstepensionerna är dessutom ojämnt fördelade mellan olika grupper på arbetsmarknaden. Många som frilansat och de som arbetat hos arbetsgivare utan kollektivavtal saknar helt eller delvis tjänstepension.
”Måste bli verkstad”
Politikerna behöver dra lärdom av sina felbedömningar och senfärdiga beslut om höjd pensionsålder, betonar SPF Seniorerna. I Pensionsgruppen har alla partier veto mot förändringar. Men Anna Eriksson kräver större tydlighet om de politiska målsättningarna:
_Det måste bli verkstad. Politikerna kan inte längre sitta på sina händer. Många av dagens äldre har gjort allt rätt men betalar för lagstiftarens bristande hantering kring pensionsåldrar och kringliggande trygghetssystem med en lägre pension livet ut.
SPF Seniorerna föreslår likt övriga seniororganisationer och de fackliga centralorganisationerna en så kallad retroaktiv höjning av den allmänna pensionsavgiften från 17,21 till 18,5 procent. Det skulle ge en höjning av den allmänna pensionen med cirka 7 procent och omfatta både dagens och framtidens pensionärer.
Arbetsgivaravgiften kan betala
Kostnaden för statskassan skulle landa på mellan 20 och 30 miljarder kronor årligen.
Finansieringen kan hittas inom dagens arbetsgivaravgifter, säger Anna Eriksson.
_Arbetsgivaravgifterna är ju till för löntagarnas trygghet på arbetsmarknaden, även efter arbetslivet. Där finns dels pensionsavgifter ovanför intjänandetaket på ungefär 25 miljarder per år. Plus den allmänna löneavgiften som uppgår till 250-300 miljarder varje år. De pengarna går rakt in i statskassan. De borde gå till socialförsäkringar av olika slag, som pensioner.
Vad gäller de grupper som på grund av ett fysiskt slitsamt arbete inte klarar att arbeta fram till 67 år eller längre föredrar SPF Seniorerna generella lösningar framför särlösningar i stil med den omskrivna danska Arne-pensionen.
_Om någon är kroppsligt utsliten och inte klarar att arbeta fram till ordinarie pensionsålder ska det lösas inom ramen för sjukförsäkringen, som måste fungera bättre än i dag. Vi behöver också bättre omställningsmöjligheter, kraftfulla arbetsmiljöinsatser och anpassningar av arbetslivet. Särlösningar kan göra pensionssystemet till ett än mer svårförutsägbart lapptäcke, säger Anna Eriksson.
