Här samsas 1-åringar med 90-åringar
Äldreboende och Förskola i samma hus. Pello,
Boende | Reportage | Tema boende

Här samsas 1-åringar med 90-åringar

Äldreboende, förskola och restaurang i samma byggnad. Lilla Pello i Tornedalen är först i Sverige med den lösningen. – Det blir mer liv i huset, säger Kaisu Eero, chef för Älvstrandens äldreboende.

Tidningen Senioren
Publicerad 2020-05-08

Det började som ett skämt på ett möte i Övertorneå kommun. Socialchefen Carina Ylipuranen kastade ur sig:
– Det är väl lika bra att sätta skola, förskola och äldreboende i samma byggnad så kan man utnyttja samma kök. *

Bakgrunden var att politikerna i kommunen strävade efter att maten skulle lagas så nära brukarna som möjligt vare sig det rörde sig om skolor, förskolor eller äldreboenden. Det visade sig bli dyrt att ordna ordentliga kök på alla ställen. Inte minst i mindre byar som Pello fem mil norr om Övertorneå.

Nappade

Så politikerna nappade på Carina Ylipuranens skämtsamma förslag. Enda kruxet var att hitta en lokal som rymde alla verksamheterna. Snart föll ögonen på byns skola som lades ner för ett tiotal år sedan.

När entreprenören Allan Lehto som under många år drev det framgångsrika bär- och viltföretaget Polarica, fick höra talas om planerna i hans hemby ville han gärna hjälpa till.

Renoverade gamla skolan

– Jag hade övertalat min kusin att köpa byggnaden när skolan lades ner, nu köpte jag den av honom och renoverade upp den. Vi har också byggt till 700 kvadratmeter så att den är på 2 000 kvadratmeter. Det blev verkligen fint. För mig var det naturligt att gå in och stötta eftersom jag vill att min by ska leva vidare, säger Allan Lehto som i dag är 81 år, pensionär och bosatt i Pello.

Nu har äldreboendet blivit så känt att till och med kronprinsessparet Victoria och Daniel har hälsat på här under våren. – Utan Allan Lehtos initiativ hade det här aldrig blivit verklighet. Hans insats har varit ovärderlig, säger Carina Ylipuranen.

Det är jätteroligt att de kan träffas så här.

Restaurang för allmänheten

I oktober 2018 kunde de äldre och barnen flytta in. I dag ett och ett halvt år senare är det fullt av liv i huset. I ena änden av byggnaden ligger förskolan med tio platser. I den andra änden finns äldreboendet som har 14 platser. Mitt emellan ligger restaurangen som är öppen för allmänheten.

När vi hälsar på har pedagogen Kristin Fors tagit med sig barnen Maja, 3, Eino, 3, och Anni, 1, över till äldreboendet med lite play doh-lera. Varje torsdag går några av barnen över och hälsar på de äldre.

– Till att börja med har vi valt att ha en särskild dag, det är inte heller alla barn som vill gå över. Men den sista torsdagen varje månad går vi alla tillsammans och gräddar våfflor, berättar Kristin Fors.

Får inte bli för stojigt

Formerna för samarbetet växer fram allt eftersom. De boende blir glada när de ser liv och rörelse, samtidigt kan de bli trötta om det blir för stojigt. En av barnens favoritsysselsättningar när de hälsar på är att springa fram och tillbaka i den långa korridoren.

Einos och Annis mormorsfarmor 94-åriga Anni blir glad när hon får se sina barnbarnsbarnbarn.
– Jag har det bra här, säger hon på meänkieli och Kaisu Eero översätter. Hennes sondotter Maria Rautio är mormor till Eino och Anni och arbetar på förskolan.

– Det är jätteroligt att de kan träffas så här. Min farmor är helt klar i huvudet fast hon snart fyller 95 och hon kunde klara sig själv tills för tre år sedan. Det är jättebra att hon kan fortsätta att ha en fot inne i sitt gamla liv och träffa barnen här, säger Maria Rautio.

Tappar befolkning

Anni flyttade från Pello på den finska sidan redan på 1940-talet och sedan dess har hon bott i byn. Även Maria Rautio bor kvar i byn. Annars har Övertorneå tappat en stor del av sin befolkning de senaste 50 åren. I dag är 35 procent av invånarna över 65 år.

Sedan är det ju roligt med alla barnen som kommer över och hälsar på.

För att lyckas rekrytera personal fattade kommunen beslut om att ha ett äldreboende i den norra delen av kommunen och ett äldreboende i den södra. Det innebar att äldreboendena i Juoksengi och Pello slogs ihop.

– Förutom att det gör att vi är fler kollegor är det betydligt mycket mer liv och rörelse här i och med att vi har förskolan och restaurangen. Dessutom har vi ett rum dit läkaren från Övertorneå hälsocentral kommer en gång i månaden och tar emot byborna i samband med att han även tittar till våra patienter, berättar Eini Fors, som arbetar på äldreboendet.

Ingemar Lahti är nöjd med att få bo kvar i byn. Kaisu Eero hjälper honom in i matsalen. Foto: Tomas Bergman

Roligt med barnen

Ingemar Lahti, 80 år, tycker att det nya äldreboendet känns ljust och fräscht, jämfört med det gamla.
– Sedan är det ju roligt med alla barnen som kommer över och hälsar på. De leker och vi sitter där vi sitter. Jag trivs bra med att bo kvar i byn. Mina bröder brukar komma hit och hälsa på mig.

Övertorneå

Pello ligger fem mil norr om Övertorneå och tre mil norr om Polcirkeln.  På svenska sidan bor bara 160 perso- ner, men mittemot på andra sidan älven finns finska Pellos kommun med 3 500 invånare.  I hela Övertorneå kommun finns 4 400 invånare. Befolkningen har minskat stadigt. De senaste 50 åren med 44 procent.  I dag är var tredje invånare i kommunen över 65 år. KÄLLA ÖVERTORNEÅ KOMMUN

Dölj faktaruta

Talar alla tre språken

Det är dags för lunch. De flesta boende äter i restaurangen, liksom de äldsta förskolebarnen. Bland borden hörs meänkäli.
För barnen är det bra språkträning. Några dagar i månaden kommer en minoritetsspråksamordnare hit och arbetar med de barn som har önskemål om finska eller meänkieli. Personalen talar också språken med barnen varje dag.

– För oss som bor här finns egentligen inte gränsen. Jag bodde tidigare i finska Juoksengi, nu bor jag i svenska Pello. Men för mig och min man är det samma sak. Vi talar alla tre språken; svenska, finska och meänkieli, och det gör jag med de äldre också, menar Eini Fors.

Sätter potatis

En annan kär Tornedalstradition som förs vidare på äldreboendet är att sätta potatis. I höstas tog barnen och de boende upp potatis de hade satt i pallkragar utanför boendet.
– I somras ordnade Allan Lehto dessutom att en häst gick och betade här utanför och i höstas hade vi tre lamm. Det är roligt både för barnen och de boende, menar Eini Fors.

Två gånger i veckan vankas det bastubad. Foto: Tomas Bergman

Men hur går det med alla dagisbaciller? Är det inte risk att de äldre blir sjuka när de träffar så många små barn?
– Vi brukar undvika att gå över med barn som verkar snoriga. Men barnen är hemma när de är sjuka och vi är ett litet dagis med bara tio barn, säger Kristin Fors.

Tar hänsyn till varandra

Även om personalen både på äldreboendet och förskolan mest ser fördelar med samlevnaden gäller det ändå att tänka på vissa saker.

– Vi har till exempel valt att inte låta de minsta barnen äta i restaurangen. Den drivs ju av en privat entreprenör och om de allra minsta blir trötta och för mycket liv kan det störa de andra gästerna. Vi har också lärt barnen att inte gå till de äldres egna rum utan att de rör sig i de allmänna ytorna. Om man anstränger sig och tar hänsyn till varandra fungerar allt väldigt bra och fördelarna överväger definitivt, säger Kristin Fors.

Efter lunchen kommer den lokala pensionärsorganisationen och bjuder på kaffe på äldreboendet.
– Vi får många spontana besök från kyrkan, organisationer och vanliga bybor. Det är nog fördelen med att befinna sig mitt i byn i ett slags allaktivitetshus, menar Eini Fors.

Text: Ann-Katrin Öhman
Foto: Tomas Bergman

*Det här reportaget är skrivet innan pandemin. All verksamhet som beskrivs gäller alltså när det råder ”normala” förhållanden utan isoleringskrav osv.

Tidningen Senioren
Publicerad 2020-05-08

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2024 Senioren - När insidan räknas