Det är nu en månad kvar tills dess att regeringen måste lägga fram sin budget för 2024. Kravet på besked om 57-ornas skattesmäll ökar för varje dag.
Kristdemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson och vice gruppledare Hans Eklind lovar att driva frågan om rättvisa åt 57-orna ”ända in i kaklet”.
I en riksdagsdebatt den 20 juni betonade han att det är ”en moralisk fråga” och att det är helt förkastligt att låta en årskull betala mer i skatt än andra.
Men på Miljöpartiets Janine Alm Ericsons fråga om när regeringen tänker leverera ett konkret förslag blev Hans Eklind – som också är ledamot i riksdagens finansutskott och medlem i Pensionsgruppen – svaret skyldig.
Sista chansen
Senast den 20 september ska regeringen lägga fram budgeten för 2024. Det kan vara sista chansen att rätta till misstaget som drabbat 57-orna, menar journalisten och civilekonomen och tidigare samhällsekonomiske krönikören på Dagens Nyheter Johan Schück i en debattartikel i Tidningen Näringslivet.
– En stor orättvisa har begåtts mot en grupp som råkar vara född ett visst år och den går faktiskt att rätta till, även om det görs i sista stund. Men regeringens budget som läggs fram i september är nog i så fall sista chansen.
Urholkat förtroende
”Godtycke” gör att förtroendet för pensionssystemet och skattesystemet undermineras, varnar Johan Schück.
– De politiska partierna bakom det gällande pensionssystemet, oavsett om de är i regering eller i opposition, borde ta sitt gemensamma ansvar. Avsikten med pensionsreformen vid slutet av 1990-talet var ju att skapa ett rättvist och stabilt system, där människor behandlas lika utifrån tydliga regler, skriver Johan Schück.
– Dit hör inte att de som är födda 1957 ska diskrimineras jämfört med som är födda 1958.
Rimligt kroka arm
Samma förslag hade Hans Eklind i riksdagsdebatten den 20 juni:
– Alla partier i Pensionsgruppen har tidigare alltid varit rörande överens om att alla system ska parallelljusteras just så att orättvisor som den mot 57-orna inte ska kunna uppstå. Då är det rimligt att åtminstone alla dessa partier nu krokar arm med varandra och åtgärdar felet.
Att frågan slutligen ligger i finansminister Elisabeth Svantessons (M) händer är alla överens om.
När Vänsterpartiet i juni la ett förslag i skatteutskottet om att sätta press på regeringen att agera röstade Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna nej.
– Regeringspartierna och SD hänvisade till budgetförhandlingarna. Det innebär att de inte stänger dörren för en kompensation sent i höst eller möjligen något retroaktivt 2024, säger riksdagsledamoten Ilona Szatmári Waldau (V) som väckte förslaget om att utskottet skulle ta initiativ i frågan.
Vallöften
Återstår att se om Elisabeth Svantesson hittar utrymme i budgeten både för utlovade jobbskatteavdrag och andra skattesänkningar och att ge upprättelse åt de 113 000 personer som är födda 1957.
