”Från en dag till en annan förlorade jag allt”
Margareta har egentligen aldrig fått svar på varför hennes man ville skiljas. Men idag mår hon bra. Foto Stefan Edetoft
Relationer | skilsmässor 60+

”Från en dag till en annan förlorade jag allt”

Det har gått 13 år sedan Margareta fick veta att hennes dåvarande make hade känslor för en annan och ville lämna äktenskapet.

Tidningen Senioren
Publicerad 2022-04-17

– Jag mår bra idag och har gjort det länge. Men jag kan fortfarande känna ilska när vissa händelser poppar upp i minnet, medger hon.
Hon tar emot i en smakfullt inredd lägenhet på nionde våningen i Kallebäck i Göteborg. Trots grå dager ger den vida himlen utanför ljus. Margareta själv lyser i cerise tröja över svarta byxor i skinnliknande material. Blicken är mörkt brun, energisk.
Vid midsommar år 2008 ligger en patient för operation i tandläkarstolen mellan henne, sköterska, och hennes make, tandläkare. När hon flyttar fram stolen för att titta på kontrollbilderna, som alltid, rusar han plötsligt ut från mottagningen. Minnet av stunden är fortsatt starkt och plågsamt.
– När vi kom hem den kvällen fick jag till slut höra att han hade känslor för en annan kvinna på samma arbetsplats, säger Margareta.
Förtvivlad och uppriven vill hon genast fara till sin syster i Göteborg. Men han stoppar henne och det blir en ”helvetesnatt” på soffan.
Nästa dag tar hon deras hundar med sig och reser till systern i deras gemensamma uppväxtstad. Han packar väskan och flyttar till den andra kvinnan.
I telefon säger han: ”Jag vill skiljas”.
– Jag var bara uppriven, förtvivlad, fattade ingenting. Jag kunde inte förstå det, säger hon.
På frågan ”Varför?” blev enda svaret ”Jag vet inte”.
– Jag fick aldrig något annat svar. Det har jag fortfarande inte fått.

När man som jag blir lämnad är man arg en bra stund

Av hänsyn till exmaken väljer hon än i dag att säga ”han”. I början var hon mer besviken, nu är känslan mer förlåtande, lyder förklaringen.
– Jag är rädd om människor som ändå funnits omkring mig. Allt jag säger får stå för mig.
Att hennes make sedan 30 år ville lämna äktenskapet kom som en chock. Tidigare hade han framstått som en moralisk människa som brukade fördöma om någon betedde sig illa mot sin partner. Enligt Margareta blev alla i bekantskapskretsen lika förvånade som hon själv.
– Jag trodde aldrig att han skulle göra det och tänkte innerst inne att han inte skulle klara sig själv.

Margareta Andrén

Ålder: 78 år
Gör: Pensionär.
Bakgrund: Tidigare tandsköterska, från början sekreterare.
Familj: Syster och bror. Skild sedan 13 år tillbaka, efter 30 års äktenskap.
Bor: I bostadsrättslägenhet i Kallebäck, Östra Göteborg.

Dölj faktaruta

I augusti samma år gick skilsmässan igenom. I dag skakar hon på huvudet åt minnet. Det var inte klokt att hon klarade det, tillstår hon. Och ler.
– Det ingår nog i min läggning att kunna stänga av och ta mig igenom svåra saker, trots allt.
Det blev hon som sålde sommarhuset på Österlen, som varit hennes paradis, och lät honom köpa ut henne ur mottagningen.
”Ta vad du vill ha”, sa han om heminredningen och det gjorde hon.
– Han var schysst på det viset.
När de möttes hade bägge varsitt längre förhållande bakom sig. Han hade blivit lämnad. Hon hade varit sambo med en man i tio år när hon beslöt sig för att lämna. Samme man umgås hon än i dag med, nu som vän.
– Idag tänker jag att skilsmässa i sig är tradigt. Men egentligen är det nog faktiskt värre att lämna någon än att bli lämnad. Jag oroade mig jämt för den jag lämnade och undrade hur han hade det, minns Margareta.
I sitt äktenskap var hon fast besluten att stanna, ville aldrig mer såra någon så igen. Hon och maken hade mycket roligt genom åren. Men de var olika och Margareta kunde tidvis känna att hon jämkade för mycket.
– När man som jag blir lämnad är man arg en bra stund. Men sedan går ilskan också över i att jag börjat rannsaka mig själv. Vad hade jag själv för del i det hela? Det är viktigt att fundera på det med, tänker jag nu.

Det svåraste är fortsatt att inte få svar. Hon och exmaken har inte talats vid de senaste fem åren.
Även om Margareta har ett bra liv med nära vänner omkring sig, fritidsaktiviteter och ett vackert hem, finns en tagg av sorg inombords.
– Jag tycker fortsatt det är hemskt att han inte kunde berätta vad som var fel. Varför? Och jag önskar ibland att vi kunde träffas, sätta och oss och prata, bli vänner – som jag kunnat med min exsambo. Vi har ju haft ett så långt liv ihop.
Än i dag går det inte att titta på foton från tiden med exmaken. Den svarta skinnsoffan, som hon sov på sista natten, är fortsatt omöjlig att somna på även om den är snygg i vardagsrummet och bekväm att sitta i.
Margareta vägrar både framtidsdrömmar, ”de går i kras har jag märkt”, och tal om projekt. Att resa, som hon gjort mycket förr, är inte viktigt längre.
I ekonomin prioriteras nu hellre ett trivsamt hem och en bra vardag.
– Jag lever för dagen. Huvudsaken är att följa sig själv.

Text: Karin Tufvesson
Foto: Stefan Edetoft

Margaretas råd till andra

* Försök reda upp det känslomässigt – så ni inte lämnar varandra frågande.
* Till dig som blivit lämnad: Vägra skämmas.
* Hitta ditt sätt att behålla din stolthet.
* Fortsätt bejaka dina intressen och var inte rädd för ensamheten.

Dölj faktaruta
Tidningen Senioren
Publicerad 2022-04-17

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2022 Senioren - När insidan räknas