Vår schnauzertik skäller och är omöjlig att få kontakt med. Kommer detta att gå över när hon blir äldre? Hundpsykolog Charlotte Swanstein svarar.
Vi har en schnauzertik som snart är två år. Hon är smart och lyssnar oftast på oss, även om hon också är envis som en schnauzer. Vi är medvetna om att rasen vaktar och skäller. Vi har försökt begränsa skällandet genom att tala lugnt, tacka för att hon varnar, säga att det räcker och hyscha. Hon får beröm när hon tystnar. Problemet är dock att vi även har hästar och hon skäller så fort hon ser dem. Det är då i princip omöjligt att få kontakt med henne. Kommer detta att gå över när hon blir äldre?
Barbro
Hundpsykolog Charlotte Swanstein svarar:
Hej Barbro!
Som man allmänt säger brukar vi alla mogna och lugna våra känslor när vi bli äldre, dock är det ju en risk att beteendet – skäller när hästarna rör sig– är så väl etablerat att det kommer att fortgå.
Dock tänker jag en intensiv träningsperiod, då ni vet att ni och hunden kommer att se hästarna: Stanna, stå helt stilla, säg ingenting. Direkt då hon är tyst, säg: Braa, inget godis inget klappande bara Braa. Skäller hon så säg inget, vänta tills hon slutar skälla – vänd då om och gå åt ett annat håll/från hästarna.
Detta förutsätter tyvärr att hon måste vara kopplad med koppel eller i lång lina, så att ni kan få stopp på framfarten. När det börjar fungera som att hon tystnar fortare och tittar på er, säg Braa.
Vad jag vill ha fram är att er fina schnauzertik börjar agera utomhus ihop med er, mentalt, lyssnar, tittar på er och ”frågar” om det exempelvis är ok att ta den vägen, att hälsa, att hämta något och så vidare.
För att få henne att inse detta nya mönster vid utomhusvistelse krävs uppmärksamhet varje/minut/sekund från er. Det är tufft, men likväl den väg som får er tik att tänka till: varför tog det stopp (kopplet), varför säger matte/husse inget (är delaktiga med mig – säger nej tyst).
Ju mer konsekventa ni är desto fortare ”faller polletten ner” hos er tik. Men som du själv skriver en schnauzer är ingen hund man bara kommenderar. Som råtthund ska man i sig inte be om lov för visst arbete, men nu lever hon ju i en miljö där hon kan uppfatta arbetsuppgifter som i sig inte är önskvärda.
Vet ni att det blir mycket tid med hästarna så ha henne eventuellt kopplad på säker plats där hon ser er, men varken når er eller hästarna, alternativt låt henne vara inomhus.
Att få medverkan med flocken innebär ett visst beteende och det måste hon själv förstå. Det kan uttryckas med ”negativ bestraffning” vilket innebär att man tar bort något hon eftertraktar. Som närhet till er, era kommentar/samtal med henne, hästarnas rörelser som ger henne en adrenalinkick.
Vad jag också vill föreslå är att ge hunden en arbetsuppgift ihop med er när ni håller på med hästarna, typ hämta en borste, hämta grimman osv.
All förändring tar tid, men det är detta som är hundägande. När man inte längre tänker på att det är jobbigt, när man är ihop med hunden mentalt, så börjar man se förändringen och kan lätta försiktigt på uppsatta krav.
Önskar er all lycka
Charlotte
