Älskade juldukar!
Hemma | Form
Foto Jan Berg, Textilmuseet.

Älskade juldukar!

Tryckta juldukar blev populära i Sverige under 1900-talet. Men formgivarna bakom dem var ofta anonyma. Vilka var de egentligen?

Tidningen Senioren
Publicerad 2019-12-22

Lagom till advent börjar vi plocka fram dem ur förrådet för att skapa den rätta julstämningen – juldukarna. Redan under medeltiden sattes bonader med målade religiösa motiv upp i kyrkor och herrgårdar till högtiderna, och under 17- och 1800-talen spred sig seden till allmogen. De religiösa motiven kunde bytas ut mot mer humoristiska och folkliga motiv.

Tryck på papper

Ungefär samtidigt blev särskilda juldukar populära och snart började juldukar av papper med tryckta motiv säljas som ett billigare alternativ till de broderade.
I århundraden har vi i Sverige alltså pyntat hemmet med textilier inför helgerna, men det var inte förrän på 20-talet man började hitta tryckta juldukar i affärerna.

Jenny Nyström

Rydboholms fabrik utanför Borås var först ut att erbjuda det i Sverige. Inför julen 1924 lanserades deras tryckta juldukar och en av formgivarna var Jenny Nyström. I mönstret kan man se någonting som är långt ifrån självklart när det kommer till tryckta juldukar, nämligen formgivarens initialer.

Dukarnas storhetstid

1950- och 60-talen var de tryckta juldukarnas storhetstid. Under den här perioden tog flera svenska tryckerier fram egna juldukskollektioner och många formgivare anställdes för att ta fram mönster och motiv till dem. Hos vissa tryckerier, som Jobs handtryck, hade man som vana att ha formgivarens namn tryckt i stadkanten men i många andra fall kan formgivaren bakom en duk vara helt anonym.

Julsång av Brit Bredström för Gamelstaden, 1960.

Tryckeriet i Floda

En bidragande faktor till att intresset för tryckta juldukar ökade i början av 1900-talet kan ha varit nya trycktekniker, inte minst filmtrycket som utförs med schabloner.
Några av de första som plockade upp det var Ljungbergs Textiltryck i Floda. Metoden var relativt billig, och när kostnaden för trycket sjönk kunde man också sälja de färdiga textilierna till ett lägre pris. Tryckeriet i Floda har haft en stor betydelse för textiltryck i Sverige, och genom samarbetet med NKs textilkammare kom de att trycka mönster av tidens främsta formgivare, som Stig Lindberg, Viola Gråsten och Josef Frank. Under en lång tid tryckte de också tyger åt Gamlestadens fabriker, bland annat deras julkollektioner.

Vintergatan, duk med tryck, 1950-tal.
Duk med gult tryck av Märta Maria Dahlin för Almedahls, 1940-tal.

Mer plats åt formgivare

Vem som var formgivare nämndes inte ens i tryckeriernas egna kataloger. Har man tur kan man hitta ett namn eller initialer gömt i kanten av mönstret. Så såg det ut länge hos Gamlestaden också men i början av 60-talet började man skriva ut formgivarnas namn i sina kataloger. En av dem var Brit Bredström som formgav duken Julsång 1960, med glada musikanter och utdrag från kända julvisor. Bland andra tryck vars formgivare är kända kan nämnas Tomteparaden av Jerry Roupe. Trycket, som visar en rad små tomtar promenera genom en vintrig skog, lanserades i början av 60-talet och har på senare år också letat sig över till bland annat brickor och underlägg.

Färgerna har skiftat

Under hela århundradet har motiv som tomtar, musikanter, stjärnor och äpplen varit populära motiv på juldukar, men färgerna har skiftat genom åren. Vit var en vanlig bottenfärg under 20-talet, kanske med ett tryck i modefärgen gult.Under 60-talet var färgerna djärvare. Almedahls fabriker presenterade sin första tryckta julduk 1948 i ett samarbete med Dahlsjöfors. Formgivare var Märta Maria Dahlin, som också var chef för mönsterateljén. På duken syntes klassiska julmotiv som bockar och stjärnor i klara färger.

 

Duk med ringdans av Aina Masolle Stenberg för Rydboholm, 1920-tal.

 

Julbård av Kajsa Axelsson för Borås Wäferi.

 

Duk med tryck av Marianne Westman.

 

Linneduk med domherrar av Thea Tanner för Frösö handtryck.

 

Gamla mönsterklassiker

Så småningom kom jultrycken att stå för en stor del av Almedahls produktion, och på senare år har de återupptagit produktionen av flera av sina mönster.
Liksom flera andra tryckerier tog Almedahls fram både färdiga löpare och dukar, och metervara där man själv kunde bestämma hur lång duk man ville ha.

Svalnat av

Idag är intresset för tryckta juldukar betydligt svalare än under glansdagarna i mitten av 1900-talet. Juldukarna från den perioden bjuder ofta på en stor färg- och mönsterprakt och man kan hitta dem på loppisar och auktioner för långt under hundralappen.
Av de tryckerier som förut tog fram juldukar har många lagts ner idag. Men på Jobs och Frösö Handtryck trycks fortfarande tyg i stor skala. Flera har på senare år plockat fram sina gamla mönsterklassiker för att trycka dem på nytt.

Text: Helena Nilsson
Foto: Jan Berg, Textilmuseet

Tidningen Senioren
Publicerad 2019-12-22
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2015 Senioren - När insidan räknas