Äldsta kvinnorna får halva standarden
Nyheter | Pensioner
Foto: Getty Images

Äldsta kvinnorna får halva standarden

Den ekonomiska standarden bland ensamstående kvinnor äldre än 80 år är i genomsnitt ungefär hälften av den standard som befolkningen i åldern 20 till 64 år har. Det visar en ny rapport från Pensionsmyndigheten.

Jan Arleij
Publicerad 2022-01-20

Det pågår en kamp om problemformuleringen kring pensionssystemet i Sverige. Var ska man lägga tyngdpunkten – på de som har det bra eller de som har det riktigt dåligt?

För här är den omöjliga frågan, som inte kan besvaras med enbart svart eller vitt: Har pensionärerna det bra eller dåligt? Gruppen är alldeles för stor vilket gör att sakkunskapen och debattörerna nu är fullt sysselsatta med att beskriva nyanserna.

I måndags (17/1) var det Pensionsmyndighetens tur att bidra till att bredda bilden av hur de drygt två miljoner pensionärerna i Sverige har det. Då släppte man rapporten ”Hur är pensionärernas ekonomiska levnadsförhållanden?”

Två tusen kronor kvar

Rapporten har utgått från Konsumentverkets levnadskostnader som beskriver hur mycket pengar en person i genomsnitt kan tänkas ha i utgifter.
Efter tillägg av boendekostnader har sedan en beräkning gjorts för vilka marginaler som finns för den genomsnittlige pensionären.
Pensionsmyndighetens rapport visar att en ensamstående pensionär i genomsnitt får 4 000 kronor över efter att de grundläggande utgifterna är betalda. Motsvarande genomsnittliga belopp för en sammanboende pensionär är 7 000 kronor. Minst kvar har kvinnor över 80 år som i genomsnitt enbart har 2 000 kronor kvar i plånboken.

Dölj faktaruta

Ett huvudbudskap är att den genomsnittliga pensionären har en god ekonomisk standard, jämfört med den övriga befolkningen.

Siffran som stödjer den tolkningen är att det genomsnittliga pensionärshushållets totala inkomst efter skatt landar på 82 procent i förhållande till befolkningen i åldern 20-64.

Enligt Erik Ferm, analytiker på Pensionsmyndigheten och en av rapportförfattarna, bekräftar det som nyare studier har tryckt på – att många pensionärer har en god ekonomi.

Erik Ferm.

– Tar man hänsyn till antalet personer i hushållet och räknar med inkomster efter skatt från lön, pension, bidrag och kapital så har pensionären i genomsnitt det ganska bra jämfört med den övriga befolkningen, säger Erik Ferm.

Men därmed inte sagt att det finns pensionärer med utmanande ekonomi, betonar Pensionsmyndigheten. Sämst är det för ensamstående pensionärer, där en övervägande andel är kvinnor.

Sju gånger fler

Den som bor med någon når oftast bättre köpkraft genom att man ofta delar på till exempel hyran, tidningsprenumeration eller inköp av möbler vilket ger en bättre ekonomisk standard, konstaterar Linnea Wikmark Kreuger som också är analytiker på Pensionsmyndigheten och författare till rapporten.

– Det finns dessutom sju gånger fler ensamstående kvinnor som är åttio år eller äldre, än ensamstående män i samma ålder. Betydligt fler kvinnor upplever med andra ord nackdelarna med att bo ensamma, säger Linnea Wikmark Kreuger.

Sämst ekonomi har äldre ensamstående pensionärer, en grupp med övervägande andel kvinnor. Den ekonomiska standarden bland ensamstående kvinnor äldre än 80 år är i genomsnitt ungefär hälften av den standard som befolkningen i åldern 20 till 64 år har.

Saknar förmögenhet

Den stora grupp som Sveriges pensionärer utgör, över två miljoner personer, har givetvis mycket olika ekonomiska förutsättningar med sig in i livet som pensionär.

Många har, förutom inkomster från pension eller lön, dessutom exempelvis sparpengar eller ett sommarhus.

Den typen av förmögenhet är sex gånger större än resten av befolkningen, visar rapporten.

Samtidigt ser man att ungefär hälften av pensionärerna helt saknar en förmögenhet, enligt de siffror Pensionsmyndigheten har tillgång till.

Bjuv och Danderyd

Rapporten visar på stora regionala skillnader i pensionärernas ekonomiska situation. I Danderyd har en pensionär i genomsnitt en disponibel inkomst på nästan 37 000 kronor med hänsyn taget till hyshållstyp. Den uppskattade förmögenheten i Danderyd för en pensionär är i genomsnitt 1,6 miljoner kronor. I Dorotea har en pensionär i genomsnitt 21 000 kronor mindre per månad att röra sig med och pensionärerna i Bjuv har i genomsnitt 8 000 kronor i uppskattad förmögenhet.

Dölj faktaruta

SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson tycker att rapporten är intressant.

– Pensionsmyndigheten visar på ett bra sätt hur det ser ut i olika åldersgrupper och i olika hushållstyper och i olika delar av landet. Rapporten påminner om andra studier där man inkluderar andra inkomstslag än pensioner, men man får se upp med att utifrån denna studie dra slutsatser om pensioner och pensionssystem, det är mer komplicerat än så.

Hur då?

– Att allmän pension inte räcker till och nu måste förstärkas också av andra inkomstkällor än bara tjänstepension är ju grundproblemet idag för många pensionärer. Det bekräftas av denna rapport. Varför ska vi betala in pensionsavgifter och arbeta i många år när man sen ändå måste ha flera andra inkomstkällor för att klara sig som pensionär?

Glesbygden

I den efterföljande paneldiskussionen (se nedan) analyserades rapporten av Liza di Paolo-Sandberg, förbundsordförande SKPF Pensionärerna, Kristina Kamp, pensionsekonom på MinPension och Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Kristina Kamp var inne på en intressant men ofta bortglömd aspekt om hur mycket man har kvar efter vanliga utgifter och vad det ska räcka till. Ett exempel på svårigheter är att i många landsbygds- eller glesbygdskommuner är kollektivtrafiken begränsad och man behöver bil, samtidigt som pensionerna ofta i dessa delar av landet i genomsnitt är lägre än i storstadsområdena, säger Anna Eriksson.

Sagt under paneldiskussionen om rapporten

Kristina Kamp, pensionsekonom MinPension:
– Viktigt att uppmärksamma glesbygdsperspektivet. Vi har många människor med lägst inkomst och lägst förmögenhet finns i inlandet. Dorotea tas som exempel i rapporten på låga inkomster. Där tror jag det går en buss om dagen, vilket gör att man är ganska beroende av att ha en bil. När jag tittar på Konsumentverkets lista över vad man behöver för inkomster för att ha bil så behövs det en pension på 23 000 kronor i månaden.

Staffan Ström, pensionsekonom Alecta
– Det är en bra studie som komplement till de många studier som bara handlar om den allmänna pensionen. Studien bekräftar bilden som alltmer håller på att växa fram om att den typiska pensionären faktiskt har en helt okej ekonomi. Det betyder inte att alla har det, vilket är viktigt att betona. Det finns äldre som har riktigt låga inkomster, oacceptabelt låga.


– Det finns fler fattigyngre än fattigpensionärer. Så fort pensionsdiskussionen kommer upp talas det om fattigpensionärer. Det är oerhört viktigt att vi håller ögonen på denna grupp. Men ibland kan det låta som att det är pensionssystemets fel att det finns fattiga i Sverige. Men den relativa fattigdomen är faktiskt vanligare i yngre årskullar, både 20-29 och 30-49 år.

– Vi måste sluta se på pensionärer som en grå massa som har det likadant. Det finns i stället pensionärer som är miljardärer, det finns de som har det riktigt tufft och så finns det faktiskt de som har det helt okej. Vill vi åtgärda svagheter måste vi jobba med träffsäkrare lösningar än att bara knuffa in mer pengar i hela systemet som många ropar på idag.

Liza di Paolo-Sandberg, förbundsordförande SKPF Pensionärerna
– Det finns en hel del kvinnor som stannar kvar i destruktiva förhållanden, eftersom man har en bättre levnadsstandard om man är två i hushållet än om man är ensam. Då har man inte möjlighet att lämna ett sådant förhållande som vi genom våra undersökningar vet att man skulle vilja göra.

Är det önskvärt att man har samma levnadsstandard som pensionär som den övriga befolkningen? frågade moderatorn Monica Zettervall som är Pensionsmyndighetens pensionsexpert.

Staffan Ström:
Önskvärt är det, men frågan är bara hur det ska åstadkommas.
Kristina Kamp:
Det måste vara ett individuellt beslut. Folk kanske vill leva jättebilligt som ung för att ha en bra pension, men det kan ju vara precis tvärtom också. Men du måste få redskapen så att du vet vad du har att leva på, som minpension.se till exempel.
Liza di Paolo-Sandberg:
Ja!

Hur mycket pengar behöver man då som pensionär?
– Senare under livet kan det dyka upp kostnader som man inte vill ha men med nödvändighet måste, kanske för ett anpassat boende eller för vård och omsorg eller liknande. Då är det viktigt att fundera på om pensionssystemet verkligen ska lösa alla problem med både ojämlika inkomster och med att utgifter kan dra i väg om man behöver mycket vård och stöd i slutet av livet. Kanske ska man i stället titta på utgiftssidan om det går att göra något för den gruppen, oftast då ensamstående kvinnor, sa Staffan Ström.

Här kan du se hela seminariet.

Rapporten ”Hur är pensionärernas ekonomiska levnadsförhållanden?” är den tredje i ordningen i Pensionsmyndighetens faktaserie om pensionerna. Du kan se hela seminariet och den kommenterande paneldiskussion med Liza di Paolo-Sandberg, förbundsordförande SKPF Pensionärerna, Kristina Kamp, pensionsekonom MinPension och Staffan Ström, pensionsekonom Alecta på Youtube.

Dölj faktaruta
Jan Arleij
Publicerad 2022-01-20

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2022 Senioren - När insidan räknas