Om välfärden ska räddas krävs stora förändringar. En ny kommission förväntas ge avgörande förslag.
Det krävs effektivare metoder i välfärdsarbetet om välfärden inte ska falla ihop under trycket av allt fler äldre och unga, anser regeringen som därför har tillsatt kommissionen.
Under Almedalsveckan 2019 motiverade finansminister Magdalena Andersson (S) varför hon anser att landet behöver en Välfärdskommission:
– De stora fyrtiotalistkullarna börjar närma sig 80-årsåldern, de har jobbat ett långt yrkesliv, betalat skatt och byggt upp landet. De har rätt till en trygg ålderdom.
90 miljarder
Men det saknas pengar och personal: 90 miljarder fram till 2026 bara för att upprätthålla dagens standard i välfärdstjänsterna. Prognoserna visar också att tillgången på kompetens inom välfärdssektorn kommer att vara ansträngd under kommande decennium.
Det innebär att välfärden även måste hitta nya arbetssätt. Staten, kommuner och regioner och fackföreningar behöver hitta metoderna för det, underströk finansministern.
Prioritera hårt
– Det är uppenbart att staten och kommunsektorn behöver ta ett gemensamt ansvar för att vi ska kunna erbjuda en välfärd av hög kvalitet även i framtiden. Det här är inte enkelt och det finns ingen enkel lösning. Det kommer kräva systematiskt och strukturerat arbete, både inom kommunerna och i samarbetet mellan staten och kommunsektorn, fyllde dåvarande civilminister Ardalan Shekarabi på, under presskonferensen i Almedalen.
Hans efterträdare Lena Micko (S) har under hösten tagit över stafettpinnen. Inriktningen är densamma:
– Befolkningssammansättningen i Sverige förändras och vi blir fler äldre och fler barn. Det är en vinst för vårt välfärdssamhälle. Men det innebär också att vi kommer att behöva prioritera hårt för att mer resurser ska gå till välfärden. Det behövs dessutom nya smarta sätt att arbeta, sa Lena Micko i samband med att regeringen strax före jul kom med besked om arbetets inriktning och vilka som ska ingå i kommissionen.
Välfärdskommissionen kommer att prioritera åtgärder inom fyra områden:
• förbättrad styrning av välfärden
• effektivt nyttjande av offentliga resurser
• hållbar kompetensförsörjning och en god arbetsmiljö i välfärdssektorn
• digitaliseringens möjligheter att frigöra resurser till välfärden
Kommissionen ska arbeta fram till och med december 2021, då en rapport med konkreta förslag ska läggas fram.
De ingår
Välfärdskommissionen består av finansminister Magdalena Andersson, civilminister Lena Micko, socialminister Lena Hallengren, jämställdhetsminister Åsa Lindhagen och utbildningsminister Anna Ekström. Arbetet leds av Magdalena Andersson.
Regeringen har även utsett följande ledamöter till Välfärdskommissionen: Veronica Magnusson, TCO, Heidi Stensmyren, Saco, Tobias Baudin, LO, Anders Knape, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), och Anders Henriksson, SKR.
Kommunerna och regionerna företräds av sin ordförande Anders Knape (M).
– Vi hoppas att Välfärdskommissionen blir ett bra första steg för en ökad samsyn mellan staten, regioner och kommuner om vad välfärdens verksamheter behöver, säger Anders Knape i en kommentar.
Han betonar också att kommunerna och regionerna behöver långsiktiga satsningar och större möjligheter att utveckla verksamheterna utifrån sina egna behov.
Resurser
Kommunals ordförande Tobias Baudin hör också till dem som får ta plats i Välfärdskommissionen.
Han välkomnar initiativet, men saknar tydlighet i uppdraget när det gäller det akuta behovet av ökade resurser.
– Det krävs rejält mycket mer. Det är väl det jag skulle vara kritisk till, att resursfrågan inte är med. Vi kommer driva med oförminskad kraft att det behövs mer pengar. Regeringen måste komma med budgetar där de ser till att kommunerna och regionerna får rejält höjda statsbidrag, säger Tomas Baudin till tidningen Kommunalarbetaren.
Vårdföretagarna, som samlar fler än 2 000 av landets vård- och omsorgsgivare med tillsammans över 100 000 medarbetare, är ”besvikna” över att man inte ges plats i Välfärdskommissionen.
– Privat drivna verksamheter inom vården och omsorgen är en naturlig del av välfärdens vardag. Tyvärr verkar inte regeringen dela den uppfattningen trots att nästan hälften av alla patientbesök på vårdcentraler idag sker hos en privat vårdgivare. Det är olyckligt, säger Sabina Joyau, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.
En femtedel, 20 procent, av äldreomsorgen drivs idag i privat regi.
– Välfärden står inför mycket stora utmaningar. Att regeringen då väljer bort att lyssna på en så stor del av vården och omsorgen är inte rimligt. Vi har konkreta lösningar för innovationer, smarta arbetssätt och kvalitetsuppföljning. Om regeringen ändrar sig står vi naturligtvis redo att delta, säger Sabina Joyau, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.
