Kommunerna ska sluta rapportera in sin personalkontinuitet i hemtjänsten. - Ett obegripligt beslut, säger en mycket kritisk Eva Eriksson, förbundsordförande för SPF Seniorerna.
Alla är överens om att kontinuitet är viktigt för seniorer i behov av hemtjänst. Både när det gäller utförandet och att så få olika personer som möjligt utför insatserna.
Kommunernas personalkontinuitet har mätts i databasen Kolada sedan 2007 och publicerats av Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) – en förening som Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har bildat tillsammans med staten.
Idag kan man exempelvis utläsa att en invånare i Emmaboda som får besök av hemtjänsten minst två gånger per dag möter i genomsnitt 8 olika personer under en tvåveckorsperiod. I Lekeberg däremot kommer tre gånger så många, 25 olika personer, hem till den som behöver mycket hemtjänst.
”Kvalitetsproblem”
Det genomsnittliga värdet för kommunerna 2007 var 12 olika personer under 14 dagar. 2024 var det 16 olika personer.
Men från och med nu ska alltså personalkontinuiteten inte längre rapporteras in till databasen.
Måttet har varit under lupp ett tag eftersom det finns kvalitetsproblem. Det är svårt att göra beräkningarna på samma sätt och jämförelser blir inte rättvisande, säger Maria Price, kanslichef på RKA.
Kan du utveckla det?
– Måttet är mycket komplext och har försökt fånga det genomsnittliga antalet personal som under en tvåveckorsperiod besöker en hemtjänsttagare med mycket insatser från hemtjänsten: minst två besök dagligen, på dagtid, sju dagar i veckan, året runt.
Problemet är just avgränsningarna som tagits fram för att försöka skapa någon form av jämförbarhet, fortsätter Maria Price.
– Det är många som ska exkluderas ur mätningen för att försöka skapa jämförbarhet på grund av att kommuner ordnar och driver sin hemtjänst på olika sätt. Exkluderas ska nattpatrull, elever, praktikanter, hemsjukvårdspersonal, trygghetsringning/larm och matleveranser vid dörren.
– Exkluderas ska också de hemtjänsttagare som under perioden varit på sjukhus, bortresta eller haft personal med närståendeanställning.
Det har visat sig att olika kommuner följer de angivna avgränsningarna på olika sätt – och olika verksamhetssystem tar fram olika siffror på samma data, säger Maria Price till Senioren. Kort sagt, att få med rätt hemtjänsttagare och rätt personal i undersökningen är väldigt svårt.
Viktigt mått
SPF Seniorernas förbundsordförande Eva Eriksson riktar hård kritik mot beslutet. Att mäta hur många människor som kommer hem till den äldre är ett av de viktigaste kvalitetsmåtten som finns för hemtjänsten.
I ett brev till äldreminister Anna Tenje (M) varnar Eva Eriksson för följderna av att lägga ner rapporteringen.
– Konsekvenserna av att denna mätning inte längre kommer att genomföras är dels att information om läget i kommunerna kommer att saknas, dels att trycket minskar på kommunerna att planera hemtjänsten utifrån äldres perspektiv, skriver Eva Eriksson.
Uppföljningen av kvaliteten i hemtjänsten, där SPF Seniorernas årliga Hemtjänstindex är en central del, blir också svårare att göra.
– Risken är uppenbar att personalkontinuiteten som redan idag är svår att tillfredsställa kommer att bli sämre.
Krav på regeringen
SPF Seniorerna föreslår i brevet att Anna Tenje samlar aktörer som Socialstyrelsen, SKR, seniororganisationer och representanter för berörda IT-leverantörer med målet att tydliggöra vad som avses med kontinuitet och hur det ska mätas.
– Detta för kvaliteten så viktiga mått måste åter vara i bruk senast under 2026, skriver Eva Eriksson.
Hitta annan väg
Att RKA inte anser måttet vara helt pålitligt är enligt Eva Eriksson inget argument för att sluta rapportera.
– Då måste man lägga möda på att hitta en annan väg. Att man bara tar bort det är obegripligt, säger hon till Dagens Samhälle.
Fortsätta mäta
Maria Price å sin sida menar att kommunerna kan fortsätta att mäta kontinuiteten och följa den egna utvecklingen, men konstaterar också att nedläggningen innebär att det inte längre blir möjligt att jämföra sig med andra.
– Det finns inget som förhindrar att varje kommun använder sin egen data och jämför hur det ser ut mellan sina enheter och från år till år – tvärtom. Det är ju en förändring mot färre personal hos den enskilda som är eftersträvansvärt och den utvecklingen kan alla kommuner som själva har system som tar fram de siffrorna fortsätta att arbeta med.
Det är bara jämförelsen med andra kommuner som försvinner, för att det finns risk för att det är olika saker som jämförs, betonar Maria Price. Varje kommun kan alltså själv fortsätta att följa sin egen kontinuitet – skillnaden är att de inte kan jämföra med andra kommuners värde i Kolada.
Finns det någon plan på att ersätta dagens system med ett annat sätt att mäta personalkontinuiteten så att man kan få en jämförande överblick av alla kommuner?
– Nej, inte i nuläget.
