Lämnas fortfarande ensamma på natten
Nyheter | Bemanning
Empty Corridor In Modern Hospital Foto: Colourbox

Lämnas fortfarande ensamma på natten

Trots att en ny bemanningsförordning trädde i kraft i april lämnas gamla ensamma på natten. Nu hotar miljonviten.

Frida Andersson Johansson
Publicerad 2017-01-30

Det är Ekot i Sveriges radio som granskat anmälningar under 2016. Av ett 40-tal anmälningar om bristande nattbemanning har IVO, inspektionen för vård och omsorg, krävt förbättringar av ett 30-tal. Minst sex vårdgivare har så allvarliga problem att de hotas med viten på mer än en halv miljon kronor vardera om de inte vidtar åtgärder.

Svagt

– Det sista året har det ju kommit en del rapporter om att det faktiskt är så att man har varit tvungen att utdöma vite för att olika boenden inte har följt den här förordningen. Man har lämnat de gamla ensamma på nätterna, säger Gösta Bucht, professor emeritus i geriatrik och SPF Seniorernas sakkunnige i vård- och omsorgsfrågor till Ekot.

Redan när den nya förordningen infördes uttalade sig Gösta Bucht om att den inte var tillräcklig, och skrev bland annat att ”Det bidde bara en tumme” av förslaget som han kallade svagt och reaktivt.

”Utan dröjsmål”

I förordningen som trädde i kraft 15 april 2016 efter flera års diskussioner, uppskjutna beslut och ren obstruktion från SKL, som organiserar Sveirges kommuner och landsting och som bestämt motsätter sig konkreta regler om minimibemanning, lyder formuleringen att det ska finnas ”tillgång till personal dygnet runt som utan dröjsmål kan uppmärksamma om en boende behöver stöd och hjälp. Den boende ska ges det stöd och den hjälp som behövs till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa.”

Situationen avgör

”Utan dröjsmål” är en nyckelformulering i den nya bemanningsförordningen, men vad betyder utan dröjsmål? När Senioren frågade Socialdepartementet och IVO inför den nya förordningen framgick det att det var en tolkningsfråga och avgörs från fall till fall.

– Det är situationsbetingat. På ett boende där ingen är svårt sjuk och alla kan kalla på hjälp blir behovet ett annat än om alla har demenssjukdom och inte förstår vad ett larm är. Beroende på situationen kan du ha teknik till hjälp och personal på olika avstånd, men du ska alltid kunna utföra de insatser som behövs till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa, sade Kent Löfgren, ämnesråd på enheten för familj och sociala tjänster på Socialdepartementet till Senioren.

– Man får ta ställning i varje enskilt fall. Vill någon ha hjälp med någonting som faktiskt kan vänta – som hjälp att hämta någonting – kan man klara en längre väntan än om man behöver gå på toaletten eller är ledsen och orolig, sade Anna-Karin Nyqvist, enhetschef på IVO mitt.

vi ser ju fortfarande samma brister på vissa äldreboenden där man har för låg bemanning och de äldre blir inlåsta på sina avdelningar inspektör Michaela Hecht Gunnarsson till Ekot

Även professor Yngve Gustafson och SKLs Greger Bengtsson uttalade sig i våras om formuleringen i den nya förordningen:

– Dröjsmål är ett allvarligt problem. Ta fallolyckor. Du kan få en fraktur som stryper blodcirkulationen vilket är farligare än själva frakturen. Det kan handla om minuter, men ofta har man längre tid på sig. Är personal på plats kanske ett fall kan förhindras. Ett annat problem som kan undvikas med högre bemanning är när demenssjuka som är aggressiva och förvirrade går in till andra på boendet. Vi ser också en överanvändning av sömnmedel och lugnande läkemedel just för att man har för lite nattpersonal, sade Yngve Gustafson, professor i Geriatrik vid Umeå universitet till Senioren.

– Om någon behöver hjälp ska man i möjligaste mån uppmärksamma när den enskilde signalerar. Ibland genom att ha personal i närheten, men jag tror det blir vanligare med hjälpmedel som larm och nattkameror, då med hänsyn till den personliga integriteten.
– Därefter får man bedöma behovet av hjälp och hur snabbt det måste ske utifrån personen och situationen. Det innebär att man inte per automatik ska ha personal standby, utan kanske nattpatruller. Här är en skillnad jämfört med Socialstyrelsens tidigare förslag till föreskrift, sade Greger Bengtsson, från SKL.

Lång väntan på nya regler

2010

*  I september visar SVTs Uppdrag Granskning ett skakande reportage från Öjagårdens äldreboende i Piteå: de gamla med demenssjukdom är inlåsta och personal saknas.
* I november gör Socialstyrelsen en nattlig tillsyn av 94 demensboenden och finner att sex av tio boenden står obemannade under kortare eller längre del av natten.
* Riksdagen pressar regeringen att ge Social-styrelsen i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för bemanning i demensvården.

2012

* I februari kommer en ny signal från ett enigt socialutskott: Regeringen bör ge Socialstyrelsen i uppdrag att utfärda föreskrifter om bemanning på särskilda boenden för alla som bor där, inte bara demenssjuka.
* I november beslutar Socialstyrelsen att de regler som gäller för demenssjuka från 1 januari 2014 också ska gälla för övriga äldre i boendena.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) protesterar häftigt.

2013

* Försening nummer 1 – tolv månader: I september kommer besked om att kommunerna får ytterligare ett år på sig att uppfylla Socialstyrelsens tvingande föreskrifter om bemanning i särskilda boenden. Först i januari 2015 ska de nya reglerna gälla.

2014

* Regeringen beslutar om en ny förordning som träder i kraft under sommaren. Den tvingar Socialstyrelsen att göra en ekonomisk konsekvensutredning av föreskrifterna. Konflikten mellan Socialstyrelsen och SKL tycks därmed ha lyfts upp på finansministernivå.
* Försening nummer 2 – tre månader: I december kommer besked att bemanningskraven på landets särskilda boenden ska träda i kraft först 31 mars 2015.

2015

* Försening nummer 3 – tolv månader och två veckor: I slutet av januari ger Socialstyrelsen besked om att föreskrifterna inte kan träda i kraft heller den 31 mars. Regeringen behöver betänketid, konstaterar Socialstyrelsen.
* Myndigheten överlämnar föreskrifterna till regeringen i april.

2016

* Den 11 februari bestämmer sig slutligen regeringen. Föreskrifter om detaljerade biståndsbeslut läggs i papperskorgen. Men i Socialtjänstförordningen skrivs in att det ska finnas »tillgång till personal dygnet runt som utan dröjsmål kan uppmärksamma om en boende behöver stöd och hjälp. Den boende ska ges det stöd och den hjälp som behövs till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa.«
* Förordningen träder i kraft den 15 april.

Text: Jan Arleij

Dölj faktaruta

Ingen större skillnad

Nu ser det alltså ut som tvekmsamhterna kring den otydliga formuleringen kan ha varit befogade.

– Det har inte blivit någon större skillnad utan vi ser ju fortfarande samma brister på vissa äldreboenden där man har för låg bemanning och de äldre blir inlåsta på sina avdelningar, säger inspektör Michaela Hecht Gunnarsson till Ekot.

Gösta Bucht menar att formuleringen ”utan dröjsmål” är för tolkningsbar, men tror att det är för tidigt att säga att den nya förordningen saknar effekt. Och han betonar att många boenden fungerar bra.

– De allra flesta äldreboenden fungerar alldeles perfekt, men enstaka är nästan brottsligt dåliga. Det är dem man måste komma åt. När man då har en ganska svag skrivning i en förordning så kommer man ju inte åt dem heller, plus att man retar upp alla dem som faktiskt fungerar väldigt bra, säger han till Ekot.

Frida Andersson Johansson
Publicerad 2017-01-30
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor inom medicin, pensioner & skatter, må bra samt sex & relationer.