Ny rapport: Stort åldersgap i pensionssystemet
Foto: Getty Images
Nyheter | Pensioner

Ny rapport: Stort åldersgap i pensionssystemet

Pensionen försvagas systematiskt ju äldre man blir. Gapet är 22 procent lägre pensioner för äldre än yngre, visar en ny rapport från SPF Seniorerna.

Jan Arleij
Publicerad 2023-06-15

Faktum är att pensionen försvagas med automatik från dag 1 som pensionär. Med stigande ålder blir det dessutom vanligare med ensamboende hushåll, vilket sätter ytterligare press.

– Man pratar mycket om könsgapet i pensionssystemet men väldigt lite om åldersgapet. Här behövs en diskussion. Vi måste motverka föråldrade stereotyper som att ogrundat anta att seniorers utgifter skulle minska med åren, säger SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson.

I den nya rapporten ”Åldersgapet i pensionen – och behovet att studera pensioner och utgifter i alla åldrar” förklarar SPF Seniorerna hur pensionssystemet fungerar i praktiken. Framför allt två faktorer fördjupar gapet mellan yngre och äldre pensionärer:

  • Inkomstpensionen sätts högre det första året som pensionär genom ett förskott. Men förskottet betalas sedan tillbaka genom ett livslångt årligt avdrag på 1,6 procent från den uppräkning som sker vid varje årsskifte. Den här så kallade förskottsräntan gör att pensionerna systematiskt halkar efter löneutvecklingen.
  • Dessutom tar många som har tjänstepension ut den under kort tid, vanligen mellan fem och tio år. Samma sak med eventuellt privat sparande – tendensen är att den enskilde spararen använder upp pengarna i början av tiden som pensionär.

Ingen tjänstepension

I åldrarna 70-75 år bedöms hälften av pensionärerna inte längre ha någon tjänstepension eller så är den lägre än den var när de pensionerade sig.

– Till detta kommer att man ofta glömmer bort att det tillkommer utgifter med stigande ålder. Exempelvis för vård, tandvård, läkemedel och olika hjälpmedel som glasögon, säger Anna Eriksson.

Förvärras

Effekten blir alltså att pensionärer över 80 år har 22 procent lägre pensioner än pensionärer mellan 65 och 69 år.

Åldersgapet fördjupas av att löneutvecklingen under lång tid har varit hög vilket har tryckt upp pensionerna för yngre pensionärer jämfört med vad de äldre fick när de gick i pension längre tillbaka i tiden.

Dessutom lever kvinnor generellt längre än män, och eftersom kvinnor i allmänhet har lägre pension än män blir effekten ännu större.

Mäta pensionen

– Vi måste bli bättre på att mäta pensionen vid andra åldrar, inte bara strax efter pensioneringen, säger Anna Eriksson som menar att det är lätt hänt att individen själv överskattar vilken pension man kommer att få längre fram.

Anna Eriksson har skrivit rapporten.

– Ett mått på yngre seniorers pensioner kan ge en nulägesbild för dem, men kan inte säga särskilt mycket om deras pensioner längre fram. Tvärtom skulle det behövas fler åldrar vid vilka pensioner mäts och utvärderas, för att få en helhetsbild.

SPF Seniorerna vill med rapporten få i gång en debatt om åldersgapet. Vill vi verkligen ha ett upplägg som ger svagare allmänna pensioner ju äldre man blir och ska tjänstepensionen utformas för att i högre grad passa ett långt liv som pensionär?

– En pension som är god nog behövs ju i alla åldrar, säger Anna Eriksson som också vill se realistiska och relevanta budgetkalkyler från inte minst Konsumentverkets sida.

Utgifter inte med

Pensionsmyndigheten har också påpekat att seniorers utgifter troligen underskattas i Konsumentverkets kalkyler, skriver SPF Seniorerna i rapporten.

– Man tar sällan med utgifter som ofta tillkommer med åren. Snarare förefaller det helt ogrundat utgås ifrån att utgifterna skulle minska med åldern. Därmed underskattas utgifterna och behovet av en god pension.

Saknas kalkyler

Det saknas överhuvudtaget etablerade budgetkalkyler för seniorer, menar Anna Eriksson som drar slutsatsen att det kan bygga på en fördomsfull syn på äldre människor.

– Seniorer är aktiva och fullt kapabla att leva ett gott liv och har liksom yngre behov av inkomster som räcker till mat, kläder, umgänge, fritidsaktiviteter och mycket annat som hör livet till.

Skapar problem

Det finns också en allvarlig social konsekvens av en alltmer försvagad ekonomi, poängterar SPF Seniorerna i rapporten:

”Denna situation kan medföra ensamhet, isolering, sjukdomar och psykisk ohälsa, vilka i sin tur kan betyda ett större vård- och omsorgsbehov. Med andra ord, svårigheter och lidande för individen och kostnader för det offentliga. Svaga pensioner är alltså inte gratis, det är någon annan som betalar för dem.”

Det vill SPF Seniorerna

• Höj avgiften till den allmänna pensionen, i ett första steg från 17,21 till 18,5 procent.
• Utred en förändring av förskottet i inkomstpensionen så att pensionen inte sjunker lika snabbt.
• Om förändringar av allmän pension inte sker, överväg att utforma tjänstepensionen så att den kan vara en försäkring för ett långt liv.
• Gör det möjligt att pausa och förändra tjänstepensionsuttaget, precis som inom den allmänna pensionen.

Dölj faktaruta

Således finns ett behov av goda pensioner under hela seniorlivet, med en mindre slagsida åt början av pensionärslivet än vad som är fallet idag. Annars kan det bli svårt att leva livet fritt som man önskar.

Ur rapporten ”Åldersgapet i pensionen”

Här kan du läsa hela rapporten.

Jan Arleij
Publicerad 2023-06-15

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2024 Senioren - När insidan räknas