Nya bevis: Personal spred smittan på äldreboenden
Nyheter | Fakta
Foto: Getty Images

Nya bevis: Personal spred smittan på äldreboenden

Det var personal som drev covidsmittan på landets äldreboenden – inte anhöriga. Det konstaterar Coronakommissionen.

Jan Arleij
Publicerad 2021-11-01

I fredags (29/10) lämnade kommissionen sitt andra delbetänkande på drygt 800 sidor. Då skrev Senioren om Coronakommissionens skarpa kritik mot den ”undermåliga” och ”senfärdiga” pandemihanteringen och att det bland annat konstaterades att det var sportlovsresenärerna som varit i Alperna i Italien och Österrike som tog med smittan till Sverige och att den spred sig till äldreboendena.  Du kan läsa det här.

En hel del ny kunskap finns redovisad i underlagsrapporter till betänkandet som också förklarar hur smittan kom in på äldreboendena.

– Vi har klarat ut en del när det gäller smittspridningen på äldreboenden. Det visar sig att det var via personalen snarare än de anhöriga som smittan kom in på äldreboendena under första vågen, säger Torsten Persson, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet och en av ledamöterna i Coronakommissionen.

– Det ställer diskussionen om besöksförbuden på äldreboendena i ett nytt ljus.

Torsten Persson.

I studien – beställd av kommissionen – har Peter Nilsson, också han professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, funnit ett starkt samband mellan antalet smittade äldre och hur stor andel av de anställda som hade små barn som fortsatte att gå i skolan under pandemin.

Sambanden har hittats efter analys av databaser över de anställdas hushållssammansättning som sedan jämfördes med smittspridningen på de boenden där de arbetade.

Besöksförbudet

Den 30 mars förra året beslutade regeringen att införa ett nationellt besöksförbud på landets äldreboenden.

Det nationella besöksförbudet upphörde den 1 oktober förra året, efter hård kritik för dess förödande sociala konsekvenser.

Flera kommuner fortsatte dock med lokala förbud på grund av höstens ökade smittspridning.

Dölj faktaruta

Dessutom fann man att sambandet försvann för anställda med barn i gymnasieåldern.

Analysen är att eftersom gymnasierna då var stängda hade dessa anställda inte lika stora kontaktnätverk – risken att själva smittas av coronaviruset minskade alltså.

Fyra tusen döda 2020

Kommissionen tillsattes i juni förra året för att granska den svenska coronastrategin. I sitt första delbetänkande, som presenterades i december, konstaterades att Sverige misslyckats med att skydda de äldre.

Under 2020 bodde cirka 80 000 äldre i särskilda boende. Drygt 4 000 av dem dog med konstaterad covid-19. Därmed drabbade två av fem dödsfall människor på äldreboende.

Dölj faktaruta

Ytterligare en datakörning visade att sannolikheten för smitta på boendet ökade om den anställde bodde i ett område med mycket smittspridning.

– En tolkning av resultaten kan också vara att besöksförbudet förklarar varför de anställda har en större betydelse för smittspridningen och dödligheten än de anhöriga. En annan tolkning kan vara att personal oftare har nära kontakt med de boende, säger Peter Nilsson i en kommentar till Ekot.

Myndigheterna svek

Kommissionen har också studerat orsaker och omständigheter kring den svåra bristen på skyddsutrustning under pandemins kritiska inledningsskede.

Ett särskilt avsnitt ägnas de skiftande besked som Arbetsmiljöverket, Folkhälsomyndigheten och Sveriges kommuner och regioner (SKR) gav angående krav på munskydd i vårdnära situationer.

Arbetsmiljöverket och Folkhälsomyndigheten brast då i öppenhet och samordning när det gäller riktlinjerna om skyddsutrustning, menar kommissionen.

Mats Melin.

– I stället för att vara oense om lämplig skyddsnivå borde de ha varit tydliga med att brist rådde. Man borde då gemensamt ha lämnat ett budskap om hur man trots bristen kunde minska smittriskerna för såväl arbetstagare som vårdtagare, säger kommissionens ordförande Mats Melin.

Utredarna kallar agerandet för ett svek mot vårdpersonalen. I betänkandet formulerar man det så här:

”Det är svårt att se Arbetsmiljöverkets agerande som något annat än ett svek mot alla de arbetstagare som i en akut bristsituation var tvungna att utföra vård och omsorg utan adekvat skyddsutrustning och annat stöd för att skydda sig på alternativa sätt.”

Svenska modellen

Coronakommissionen tillsattes av regeringen i juni förra året för att utvärdera regeringens, myndigheternas, regionernas och kommunernas förmåga att hantera pandemin. Den första rapporten, som presenterades den 15 december i fjol, slog fast att strategin att skydda de äldre under pandemin hade misslyckats.

Kommissionen kommer med sin slutredovisning den 25 februari. Till dess ska man bland annat höra olika ministrar för att kunna avgöra och fördela ansvaret för de olika felsteg som gjorts.

Då ges också sannolikt besked i vilken utsträckning orsaker står att finna i systemfel i den svenska förvaltningsmodellen med mycket starka myndigheter och utpräglat kommunalt och regionalt självstyre.

Finns risker

Redan nu markerar kommissionen att ”det finns risker med att en krishantering leds av en enda myndighet med ett så vidsträckt ansvarsområde som Folkhälsomyndigheten”.

– Det är också i flera avseenden problematiskt att ett så stort ansvar för att hantera en kris i realiteten vilar på Sveriges kommuner och regioner (SKR), en organisation som inte ansvarar inför vare sig riksdag, regering eller medborgare, säger Mats Melin.

Jan Arleij
Publicerad 2021-11-01
Läs också

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2015 Senioren - När insidan räknas