"Politikernas nonchalanta agerande gör mig mycket upprörd. Jag klarar mig nog för egen del men tänker på alla dem som oförskyllt får stora problem" Det säger Pia Kardell, en av många nyblivna pensionärer födda 1957 som nu får se sitt grundavdrag gå upp i rök.
SPF Seniorerna kämpar just nu för att tusentals 65-åringar inte ska gå miste om avdraget som för många är värt flera tiotusentals kronor.
Detta till följd av ett riksdagsbeslut i somras (31/5) där samtliga partier utom V och SD röstade igenom höjda pensionsåldrar.
Det är det så kallade förhöjda grundavdraget som är en skattelättnad för äldre som hittills har gällt från året efter man fyller 65 år. Men från 2023 gäller det från året efter man fyller 66 år.
Det slår mot de som fyller 65 år under 2022, alltså 57:orna. De mister grundavdraget under ett år, eftersom några övergångsregler för det förhöjda grundavdraget inte införs.
Det handlar om cirka 100 000 personer som kan drabbas. Cirka 70 000 har börjat ta ut pension i år. En del förlorar så mycket som 30 000 kronor.
– En nästan osannolik hantering och mycket orättvist. Jag blir så upprörd, säger Pia Kardell. Det är ett stort svek och rena falskspelet mot alla som är födda 1957.
– Många av oss valde efter moget övervägande att gå i pension under 2022. Sedan fattar politikerna ett beslut under sommaren som ingen har talat om vad det kommer att innebära. Det är en skandal, säger Pia Kardell till Senioren.
– Hade vi vetat att politikerna inte bara skulle höja pensionsåldrarna utan också skrota grundavdraget för en enda årskull så hade många av oss så klart valt att fortsätta arbeta.
Så uppstod orättvisan
År 2023 höjs flera pensionsrelaterade åldersgränser, för dessa finns övergångsregler för de individer som annars riskerar att hamna i kläm.
Men det finns ett undantag: det förhöjda grundavdraget, som år 2023 berör de drygt 110 000 personerna i årskull 1957.
Personer födda 1957 betraktas av staten i alla avseenden som pensionärer från 65 års ålder – trygghetssystemen på arbetsmarknaden upphör och grundskyddet i pensionssystemet kan betalas ut.
Alla tidigare årskullar som betraktats som pensionärer vid 65 års ålder har från året de fyller 66 år betalat lägre skatt på pension. Men för det förhöjda grundavdraget finns inga övergångsregler. Riksdagsbeslutet togs dessutom med mycket kort framförhållning, bara sju månader före ikraftträdandet. Många födda 1957 hade då redan gått i pension eller gett arbetsgivare besked om pensionering.
Pia Kardell får ihop sin egen privatekonomi ändå. Det handlar om principen och om de som har det sämre ställt.
– Jag klarar mig rent ekonomiskt trots detta men det gör mig inte mindre upprörd. Jag tänker på alla som drabbas jättehårt och som hade räknat med varenda krona. Det är orimligt, oetiskt och oacceptabelt att göra på det här viset.
När Pia Kardell på sensommaren förstod vad riksdagen hade beslutat försökte hon få besked av socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) som var ansvarig för propositionen.
– Jag skrev brev till honom för att få en förklaring men också en ändring. Det här var en månad före valet, så jag hoppades på ett positivt besked.
Pia Kardell skrev bland annat:
”Jag ställer mig mycket frågande till att en seriös regering väljer att ändra och indirekt mörka spelreglerna hos en årskull som redan har avslutat eller planerar avsluta sin anställning under 2022, där förhöjt grundavdrag varit en del av beslutet. Är det så att man offrar årskull 1957 som en del av finansieringen av den höjda garantipensionen – en fråga jag förväntar mig ett svar på!”
”Läs propositionen”
Svaret blev en tummetott i form av ett mejl med några få meningar från en brevhandläggare på finansdepartementet. Mejlet innehöll en hänvisning till propositionen om de justerade åldersgränserna i pensionssystemet. I den skulle Pia själv kunna läsa sig till hur det kunde komma sig att hon skulle gå miste om grundavdraget:
”De närmare skälen för detta finns i den proposition som ligger till grund för beslutet (prop. 2021/22:181 s. 120 f.). Den finns tillgänglig på Regeringskansliets hemsida: Justerade åldersgränser i pensionssystemet och i kringliggande system (regeringen.se)” var beskedet hon fick.
Passade till S
Pia Kardell vände sig till Moderaterna och Sverigedemokraterna med frågan om de var beredda att agera om de fick makten.
Det blev en mager utdelning också från Moderaternas sida. Beskedet var att Moderaterna visserligen stod bakom propositionen om höjda pensionsåldrar, men att frågor om skatter måste ställas till Socialdemokraterna.
Lovade agera
Sverigedemokraterna svarade i ett mejl till Pia Kardell att ”om vi hamnar i regeringsställning/underlag så kommer vi försöka åtgärda detta”.
Senioren har under en dryg veckas tid sökt Moderaterna och Sverigedemokraterna för att få besked om man vill göra något situationen nu när man har vunnit regeringsmakten, men svar har uteblivit trots påminnelser.
Påminnelse
SPF Seniorerna lämnade den 30 september in en skrivelse till den tillträdande finansministern med kopia till flera utskott och myndigheter. I skrivelsen redogör man för behovet av övergångsregler för det förhöjda grundavdraget.
När den nya regeringen och finansminister Elisabeth Svantesson (M) kom på plats har förbundet den 25/10 sänt in en påminnelse.
Svaren på Pia Kardells, Seniorens och SPF Seniorernas frågor kanske kommer i samband med att regeringen lägger fram sin budgetproposition till riksdagen, vilket sker på tisdag i nästa vecka, den 8 november.
Därför finns avdraget
Grundavdraget är ett avdrag som görs på inkomster, exempelvis lön och pension. Det förhöjda grundavdraget är en skattelättnad för äldre.
Det infördes 2009, för att kompensera pensionärer för jobbskatteavdraget genom att minska skatteskillnaden mellan pension och löneinkomst.
Sedan dess har det förhöjda grundavdraget gällt från och med året efter det att en årskull kan få grundskydd. Till och med i år gäller det förhöjda grundavdraget från det år man fyller 66.
2023 ändras alltså reglerna och det förhöjda grundavdraget gäller i stället från det år man fyller 67. Det innebär att de som är födda 1957 går miste om det förhöjda grundavdraget nästa år och får ta del av det först 2024. Anledningen till detta är att pensionsåldern höjs.
Det förhöjda grundavdraget är 2022 som mest 117 500, för de med en årsinkomst på 390 100-554 600 kronor. På lägre inkomster trappas avdraget upp, på högre inkomster trappas det ner.
Nya äldre- och socialförsäkringsministern Anna Tenje (M) konstaterar i en skriftlig kommentar till Expressen att 57:orna har hamnat i kläm som ”en konsekvens av hur den förra regeringen utformade lagstiftningen” och att ”den förra regeringen borde haft betydligt bättre framförhållning när det kommer till informationsinsatser”.
Kommer du att göra något åt det? Vad i så fall och varför?
”Vi kommer stärka pensionärernas ekonomi framöver, inte minst genom högkostnadsskydd för elpriserna, och kommer initiera blocköverskridande samtal om pensionerna.”
”När det kommer till pensionssystemet är det viktigt att det finns bred förankring i riksdagen när strukturella ändringar genomförs. Framtagandet av nuvarande lagstiftning bär Socialdemokraterna ansvaret för, men det krävs väldigt mycket för att kunna göra förändringar i ett så tungrott system kort efter en genomförd reform.”
Det svaret gör Pia Kardell besviken.
– Man tänker alltså inte ta bort orättvisan för oss 57-or fast man sitter med regeringsmakten. Det känns som att man skyller ifrån sig genom att sägas att systemet är tungrott.
– Högkostnadsskyddet för elpriser får ju alla och åtgärdar inte orättvisan och förlusten i kronor som 57:orna gör. Det här svaret kan man inte nöja sig med, säger Pia Kardell som hoppas att regeringen i sin budget för 2023 kommer med besked om hur man tänker göra om och göra rätt.
Kampanj för de som drabbas
SPF Seniorerna har inlett en kampanj för att få ”skatterättvisa” för årskull 1957.
Enligt förbundet handlar det om tolv procent mindre i plånboken för 2023.
Här finns mer att läsa om kampanjen och sakfrågan.
