Här lyssnar man på pensionärerna
Omvärld & ekonomi | SPF Seniorerna | Politik
KPR pensionärsråd makt att påverka Yvonne Claug framför sjukhuset. Foto Örjan Björkdahl.

Här lyssnar man på pensionärerna

Sveriges bästa kommunala pensionärsråd finns i Katrineholm. De har räddat kvar stadens sjukhus, och får igenom bra reformer på löpande band. Hur gör man?

Publicerad 2011-12-08

Veteranen har skrivit om hur kommuner och landsting lägger ner sina kommunala pensionärsråd (KPR). Men det finns skarpa motbilder. Katrineholm är en av dem.

I Pensionärernas hus mitt i byn, äger alla sammanträden i KPR rum. När klockan närmar sig nio kommer grå pantrar från kommundelar som Björkvik, Valla och Sköldinge strömmande över gårdsplanen. SPFare, PROare, SKPFare, SPRFare, RPGare och politiker samlas i sammanträdesrummet på första våningen. De skiner upp när de möts, som goda bekanta, eller vänner.
Förstår inte att pensionärsråd läggs ner

Ordförande Marie-Louise Karlsson, som också är ledamot i den viktiga kommunstyrelsen, möter upp och hälsar noga på var och en. Hon har 13 års erfarenhet som ordförande i KPR.
– Mötena i pensionärsrådet har ett stort värde för mig. Jag lär mig om hur pensionärer i Katrineholm tänker och känner och vad de anser att politiken ska åstadkomma. Ovärderligt, helt enkelt, säger Marie-Louise Karlsson och kallar det ett ”privilegium” att få leda KPR. Dessutom ”är det så roligt!”
– Jag kan inte förstå hur politiker i landsting och kommuner på olika håll väljer att lägga ner sina pensionärsråd. Det är självklart att det behövs ett forum för den stora gruppen äldre att föra fram sina krav och önskemål, och för oss politiker att lyssna.

Arbetet i KPR bygger upp ett ömsesidigt förtroende mellan politiker och äldre i Katrineholm.
– Som politiker för jag vidare till kommunstyrelse och fullmäktige vad som kommer fram på KPR.

Fungerar som informationskanal

Men information går också andra vägen. I KPR kan beslut som är negativa för äldre beskrivas och förklaras.
– Vi kan inte alltid vara överens om allting. Ofta handlar det om bristande resurser och pengar som inte räcker till. Kanske kommer avgiftshöjningar framöver att bli ett hett ämne.

Marie-Louise Karlsson klubbar i gång mötet. Gruppen runt bordet är som mest 28 ledamöter. Åtta är politiker, 20 från de fem pensionärsorganisationerna – varav sex tillhör SPF – och en sekreterare som skriver utförliga diskussionsprotokoll så att ledamöterna lättare kan redovisa sammanträdena för sina föreningar.

Nedläggningshotat sjukhus

Strukturen är formell. Dagordningen ska godkännas, protokolljusterare utses och övriga frågor anmälas. Till det här mötet har man bjudit in en efterfrågad gäst – politikern Monica Johansson, ordförande i kommunens vård- och omsorgsnämnd, samt ordförande i landstingets primärvårdsnämnd.
Ämnet är vård, och en växande hotbild mot Kullbergska sjukhuset i centrala Katrineholm. Trots att sjukhuset räddats för några år sedan tornar de mörka molnen åter upp sig. Monica Johansson försöker förklara vad hon ser som nödvändiga åtgärder för att Katrineholm ska få behålla sitt sjukhus också i framtiden.

– Flera av våra närmaste sjukhus är hotade. I en kommande ny större region kommer Kullbergska här i Katrineholm vara ett av inte mindre än nitton sjukhus! Vi kommer då att jämföras med och konkurrera med till exempel Linköping och Norrköping, säger Monica Johansson.
– Bara om vi inser att Kullbergska måste koncentrera sig på det man är bäst på och bli ännu effektivare i det man redan gör bra så kommer sjukhuset att ha en chans. Det här är något vi måste förstå redan idag, för vi måste agera nu om vi ska ha en chans att få behålla vårt sjukhus också i morgon.

KPR-arna lyssnar uppmärksamt. Någon antecknar ihärdigt, en annan ställer ett par följdfrågor. Monica Johansson fortsätter metodiskt sin beskrivning av hårdnande krav på att ”klara budget” och att ta ner ”gamla, rullande underskott” och samtidigt få bättre mätvärden i undersökningar och jämförelser av vårdens effektivitet och allmänhetens förtroende för verksamheten.
– Det här är oerhört tufft som ni förstår, men klarar vi inte att bli bättre, och kan vi inte själva redan idag välja vad Kullbergska och andra sjukhus måste specialisera sig på, så kommer dessa sjukhus att strykas bort – jag lovar i ett enda penndrag – så snart som vårt landsting ska inordnas i en större region.
Omskakat pensionärsråd

Monica Johanssons klarspråk ser ut att skaka om hela rådet, inklusive ordförande Karlsson.
– Det här är så viktiga frågor att vi vill att du kommer tillbaka till nästa möte och berättar mer, säger någon av PRO-ledamöterna.
– Egentligen är ämnet värt ett helt eget KPR-möte, säger SPFaren Yvonne Claug. Det bör vi kunna ha så att vi kan komma fram till vad vi kan göra.
– Då försöker vi göra så. Du får komma tillbaka till nästa sammanträde, Monica. Det du nu berättar är så stora frågor att vi behöver se dig här mycket och ofta framöver, säger Marie-Louise Karlsson.
– Jag kommer gärna, det vet ni. Jag ska bara försöka hinna.
KPR var med och räddade sjukhuset

Under kafferasten bekräftar både Monica Johansson och Yvonne Claug att KPRs protester bidrog starkt till att Kullbergska sjukhuset räddades undan nedskärning när det senast begav sig, omkring 2003.
– Om KPR får rätt och bra information kan de också agera med större kraft, säger Monica Johansson. Vi politiker på landstingsnivå behöver deras draghjälp när vi ska argumentera.

Yvonne Claug tycker att KPR i Katrineholm bygger på ett effektivt samarbete mellan politiker och pensionärer. Att såväl Marie-Louise Karlsson som Monica Johansson är S-politiker har ingen betydelse.
– Vi lägger alla det partipolitiska åt sidan. Äldres intressen och Katrineholms behov är lätta att se och formulera och strida för. KPR blir vårt medel för att få inflytande högre upp i kommunen och även i landstinget, säger Yvonne Claug.

Kan inte äldreorganisationerna i KPR bli ett alibi för senare politiska beslut som går de äldre emot?
– Jag ser risken, men tycker inte att det är ett problem som KPR finns i dag i Katrineholm. Dialogen fungerar, vi har genom Marie-Louise Karlsson en direkt länk till kommunstyrelsen och vi är remissorgan i viktiga frågor. När vi behöver ryta till så finns det kanaler för oss att göra det.
Tre viktiga saker

Tre saker till är viktiga, understryker Yvonne Claug. Hela KPR-gruppen jobbar som en helhet. Man bildar ofta mindre arbetsgrupper inom sig vilka bevakar exempelvis äldreboendena i kommunen och sedan redovisar läget på KPR-sammanträdena.
– Vi deltar i samrådsgrupper på samtliga äldreboenden, med representanter för äldreorganisationer, anhöriga, boende, personal och ledning. Finns det problem på något äldreboende för vi fram det direkt till Marie-Louise Karlsson som i sin tur för det vidare högre upp, berättar Yvonne Claug.

Nummer två: Många av landets KPR har arbetsutskott med några få ledamöter som förbereder frågor och sammanträden. Så är det inte i Katrineholm.
– Det är bra för det gör att alla hos oss i stället måste kliva fram och ta ansvar. Vet man att det finns ett arbetsutskott som jobbar med frågorna blir man som vanlig ledamot väldigt lätt passiv och avvaktande.
Nummer tre: I Katrineholm nöjer man sig inte med tre, fyra KPR-sammanträden per år.
– Vi har minst tio, och ibland lägger vi in något extra möte också. Det gör att frågorna inte tappar tempo och vi håller både ångan och kemin uppe i gruppen, säger Yvonne Claug.
Intresserade politiker avgörande
Det tre timmar långa sammanträdet når sitt slut. Marie-Louise Karlsson önskar en god helg. På väg ut i solen säger många till mig att Marie-Louise Karlssons personliga förmåga och uppriktiga vilja att lyssna till KPR-arna är en viktig anledning till att arbetet i KPR blir meningsfullt.
När politiken visar intresse och faktiskt fattar beslut som är efterfrågade av de äldre, så växer energin och tilltron till politikens möjligheter. Det var ingen tillfällighet att SPFarna i Björkvik, Linden och Näckrosen nominerade Katrineholm till SPFs riksomfattande tävling Årets seniorvänliga kommun.
– Det kändes naturligt och självklart, säger Yvonne Claug. Vi tror att många kommuner har mycket att lära av Katrineholm.

Text Jan Arleij

KPR i Katrineholm

I Katrineholm är KPR:
* Remissorgan, har bland annat lämnat åsikter om framtida boende för äldre
* Författare av skrivelser, exempelvis om kollektivtrafikens brister
* Knutet till kommunstyrelsen, som utser ordförande

Flera framgångar
Så här beskriver SPFarna några av senaste tidens framgångar i Katrineholm:
* Kommunen har byggt äldreboenden av mycket hög klass
* Man har fått ett trivsamt Pensionärernas hus, beläget mycket centralt, som underhålls av kommunen, där alla pensionärsorganisationer kan samlas och utöva sina aktiviteter
* Kommunen har en väl fungerande hemtjänst
* Det finns gott om gratis parkeringsplatser, även i centrum, som underlättar för äldre bilburna att nå service och köpställen
* Kulturen har kommunen värnat främst kanske genom det förnämliga biblioteks- och kulturhuset Ängeln, som är lätt tillgängligt för äldre genom sitt centrala läge

Viktiga frågor just nu
* Säkra framtiden för Kullbergska sjukhuset, som är en angelägenhet för alla men kanske mest för de äldre, som har lättare att nå en omvittnat högklassig vård utan långa resor
* Budgeten i landstinget måste komma i balans på ett sätt som inte drabbar äldre
* Kommunen måste visa hur man tänker ordna med framkomligheten om det blir ännu en vargavinter.

Foto Örjan Björkdahl

Marianne Dahlander, ledamot för SPRF, Katrineholm, född 1933:
Den stora styrkan med KPR i Katrineholm ligger i de olika samrådsgrupperna. Alla kan därmed hjälpa till och alla behövs i arbetet. Det gör det meningsfullt att jobba. Bästa sättet att påverka politiker är via KPR, men förutsättning är att politikerna lyssnar och vill ta med sig det vi säger.


Ove Gillstam, ledamot för PRO, Katrineholm, född 1939:
Jag arbetade i 25 år som ombudsman för skogs- och träfacket. Att fortsätta i KPR blev liksom naturligt. Politikerna i Katrineholm är lyhörda och låter sig påverkas av vad vi har att säga. Vi har därför ett inflytande. Samarbetet med de övriga pensionärsorganisationerna går också mycket bra, för vi låter politiken och ideologin ligga åt sidan. Det går bra för vi kör på med det vi är överens om och det är faktiskt det allra mesta.

Dölj faktaruta

Läs också
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2015 Senioren - När insidan räknas