Redaktionen | Chefredaktören

Det ickeprivata privatlivet

Kristina Adolfsson
Publicerad 2020-02-27

Jag får ett läsarbrev signerat ”86-årig kvinna och 89-årig man”. De har upptäckt att uppgifter om deras ålder publiceras på lättåtkomliga söksajter på internet som Mrkoll, Merinfo, Hitta.se och Eniro.
Ja, inte bara ålder.

Här står på vilket datum födelsedagen infaller, fullständig adress, telefonnummer, hur stor bostaden är, hur många som bor i bostaden och vilka de är, hur mycket bostaden är värd, vilken våning den ligger på om den är i ett flerfamiljshus, hur mycket folk tjänar i deras bostadsområde, vilket bilmärke man äger och när bilen registrerades. Allt toppat med ett foto på bostaden.

Det är förfärligt och en unik ordning som bara finns i Sverige.

Brevskrivaren menar att detta är rent förfärligt – och till vilken nytta?
Jag håller fullständigt med. Det är förfärligt och en unik ordning som bara finns i Sverige.

Jag förstår också deras bestörtning över att alla dessa uppgifter finns ett knapptryck bort. De bor i Skåne där flera ytterst brutala rån har utförts i hemmet mot personer över 90 år. Jag kan bara föreställa mig känslan att veta att grovt kriminella har tillgång till en guide över var personer runt 90 år bor. Komplett med foto över deras bostäder.
Boven här heter Offentlighetsprincipen och är i grunden naturligtvis utmärkt i det att enskilda har rätt till insyn i offentlig verksamhet, grundläggande i Sveriges demokratiska statsskick.

Främst gynnar försäljare och brottslingar.

Ester Herlin-Karnell, doktor i juridik, menar i en debattartikel i SvD i somras att vi i Sverige nu har fått två slags principer: en klassisk offentlighetsprincip och en omvänd princip om påtvingad offentlighet för individer till andra individer och företag. Som främst gynnar försäljare och brottslingar. Och att all information om folkbokförda som lagts ut på internet av diverse företag bör tas bort där så skett utan godkännande av individen. Detta skulle vara i linje med de regler som gäller för övrig behandling av data inom EU, till exempel dataskyddsförordningen och dess bestämmelser om personuppgifter.

Och fram till det sker, vad gör då ”86-årig kvinna och 89-årig man”? Sitter fogligt och väntar på en knackning på dörren? De frågade MrKoll om det gick att radera uppgifterna om dem och svaret är: ”Vi raderar uppgifter om personer som t.ex. har en pågående handläggning om skyddade personuppgifter hos en myndighet.”
Så, kan man söka skyddade personuppgifter för förestående rånrisk?

Läs Seniorens artikel om informationssidorna:

Fritt fram för tjuvarna

Kristina Adolfsson
Publicerad 2020-02-27

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2024 Senioren - När insidan räknas