Regeringen går inte vidare med en grundlagsändring för att stoppa söktjänster från att publicera privatpersoners uppgifter på nätet.
Beskedet lämnades i en debattartikel i Dagens industri (24/11) undertecknad av justitieminister Gunnar Strömmer (M), civilminister Erik Slottner (KD) och Martin Melin (L), rättspolitisk talesperson.
I praktiken innebär beslutet att problemet skjuts minst fyra år framåt, eftersom en grundlagsändring kräver två riksdagsbeslut med ett val emellan.
SPF Seniorerna och Villaägarnas Riksförbund är starkt kritiska.
– Söktjänster som Ratsit och MrKoll är ultimata verktyg för kriminella. På några knapptryck kan man se vilka som bor på en adress, hur gamla de är, om familjen har bil och vad den är värd. Det är precis den information som används för att kartlägga nästa offer, säger Lena Södersten, förbundsjurist på Villaägarnas Riksförbund i en presskommentar.
Förslag finns
Söktjänster används i dag vid inbrott, rån, telefonbedrägerier, påtryckningar mot offentliganställda och gängrelaterade våldsdåd.
Regeringens beslut kommer trots att den statliga så kallade Söktjänstutredningen förra året föreslog att grundlagsskyddet bör begränsas – och att söktjänster i praktiken ska följa GDPR som alla andra verksamheter.
– Utredningens förslag var inte kontroversiellt. I andra europeiska länder är det inte fritt fram att publicera den här typen av känsliga personuppgifter. Sverige är unikt, och det gör människor mer utsatta, säger Lena Södersten.
– I stället för att vrida verktyget ur kriminellas händer väljer regeringen i praktiken att skjuta på frågan i fyra år till. Det är ett hån mot brottsoffren. Under tiden fortsätter kriminella att hitta äldre och ensamma husägare att lura eller råna.
Vill utreda mer
Regeringen å sin sida hänvisar till att det vore fel att göra ändringar i grundlagen ”innan rättsläget är klart”.
Bland annat hänvisar man till att det för närvarande pågår en rättslig prövning av ett svenskt fall i EU-domstolen som man menar kan få avgörande betydelse för hur en reglering bör se ut.
I stället vill man tillsätta en ny utredning med uppdrag att se vilka lösningar som finns tillgängliga i vanlig lag.
– Det kan till exempel handla om att överväga ändringar i sekretesslagstiftningen för att begränsa tillgången till uppgifter som används som underlag för att begå brott, skriver ministrarna.
Uppdraget ska redovisas senast den 11 mars 2027.
