Höjd pensionsålder ger fler i arbete. Det menar Pensionsmyndigheten i en ny rapport.
2023 höjdes åldersgränsen för utbetalning av äldres grundskydd som garantipension och bostadstillägg, från 65 år till 66 år.
En ny rapport från Pensionsmyndigheten som presenterades på fredagen (28/11) visar att effekten har blivit att fler arbetade längre.
Störst skillnad ses bland personer som är utrikes födda, personer med lägre inkomst och personer med förgymnasial utbildning.
Rapporten ”Fler äldre i arbete?” visar att arbetskraftsutbudet i genomsnitt ökade med 3,5 procentenheter, medan sysselsättningen steg med 1,1 procentenhet som effekt av den höjda åldersgränsen för äldres grundskydd.
Kort period
I rapporten räknas en person med inkomst från arbete som sysselsatt. En person räknas som en del av arbetskraftutbudet om denna antingen är sysselsatt, är arbetslös eller inte får någon ersättning från någon socialförsäkring, såsom sjukersättning eller allmän pension.
– Trots en kort uppföljningsperiod syns en ökning i både sysselsättning och arbetskraftsdeltagande. Vi antar också att effekterna kommer att bli större över tid, säger Susanne Schaftenaar som är analytiker på Pensionsmyndigheten i ett pressmeddelande.
Olika samhällsgrupper
Effekten av reformen skiljer sig mellan olika samhällsgrupper, visar myndighetens analys.
De som är utrikes födda, som har en lägre inkomst eller har enbart en förgymnasial utbildning påverkas mer än grupper där man är inrikes född, har en hög inkomst eller eftergymnasial utbildning.
För exempelvis dem med förgymnasial utbildning var sysselsättningsökningen dubbelt så stor, 2,3 procentenheter, jämfört med alla. Även för gruppen utrikes födda ökade arbetskraftsutbudet med 12 procentenheter och sysselsättningen med 1,8 procentenheter.
– Resultaten tyder på att grupper som oftare får rätt till grundskyddsförmåner som pensionär som garantipension eller får andra ersättningar från kringliggande försäkringssystem som sjukersättning innan de når åldersgränsen har större incitament till att arbeta eller att stanna kvar i arbetskraften när åldersgränsen höjs, säger Susanne Schaftenaar.
Små grupper
Trots att åldersgränsen höjts för bara en kort tid sedan syns en ökning i sysselsättningen. Men det handlar om små grupper. Ökningen av arbetskraftsutbudet motsvarar 3 800 personer. När det gäller sysselsättningen handlar det om 1 200 personer.
För att förstå hur den studerade och kommande ålderhöjningar kommer att påverka arbetslivet på lång sikt är det viktigt att fortsätta följa och utvärdera utvecklingen, slår Pensionsmyndigheten fast i sin rapport.
Tre rapporter
Pensionsmyndigheten har under hösten publicerat tre rapporter om effekterna av de höjda åldersgränserna i pensionssystemet – för individen, arbetslivet och samhället.
1) Vilka utträdesvägar finns till pension?
2) Pensionsnormen i förändring – Hur höjda åldersgränser påverkar pensionsåldern
3) Fler äldre i arbete? Hur höjda åldersgränser i pensionssystemet påverkar sysselsättning och arbetskraftsutbud bland äldre
Den tredje rapporten presenterades på fredagen (28/11). Då släppte man också en sammanfattning av hela serien.
Bakgrunden till Pensionsmyndighetens analyser är att riksdagen 2022 beslutade att successivt höja åldersgränserna i pensionssystemet. De första förändringarna trädde i kraft 2023 och från 2026 kommer åldersgränserna att knytas till den så kallade riktåldern.
