Ekonomiskt våld mot äldre personer i Sverige är ett lika allvarligt som osynligt problem. Men nu kommer ny kunskap om hur man kan upptäcka och motverka våldet.
Lagom till FNs Världsdag om våld och övergrepp mot äldre kommer Jämställdhetsmyndigheten med en efterlängtad kunskapshöjning i ämnet.
Man gör det i form av en rapport som beskriver hur det ekonomiska våldet kan vara en del av ett livslångt våld i nära relationer. Det kan också uppstå som en konsekvens av att livet förändras till följd av sjukdomar eller att andra beroenden ökar.
Våldet utövas oftast mot en kvinna av en manlig partner eller vuxna barn. Det utövas genom att någon kontrollerar pension, konton, e-legitimation, fullmakter eller tvingar den äldre att ta lån, stå för kostnader eller tvingas avstå från vård och omsorg av ekonomiska skäl.
15 juni
varje år infaller Världsdagen om våld och övergrepp mot äldre.
Bakom initiativet World Elder Abuse Awareness Day står FNs generalförsamling.
Syftet är att lyfta öka medvetenheten om våld och övergrepp mot äldre.
Under denna dag uppmanas allmänheten därför att särskilt uppmärksamma äldre i sin närhet och delta i samtal om hur samhället kan bli tryggare för alla åldrar.
Rapporten visar också hur äldre kvinnor på grund av skulder eller ekonomiskt beroende har svårt att lämna en destruktiv relation.
Att ekonomiskt våld mot äldre personer är nästan helt osynligt i samhället beror enligt rapporten på att det så effektivt kan maskeras som hjälp eller omsorg.
– När äldre personer blir mer beroende av andra i hanteringen av den egna ekonomin, vård eller myndighetskontakter blir gränserna mellan stöd och utnyttjande otydliga, säger Anna Ryan Bengtsson, postdoktor vid Institutionen för hälsa, medicin och vård vid Linköpings universitet och en av forskarna bakom rapporten.
Det finns flera skäl till att det ekonomiska våldet i dagsläget upptäcks sent eller inte alls, berättar hon och forskarkollegan Nathalie Sheerin.
- vi har i samhället en låg kunskap om ekonomiskt våld
- det ekonomiska våldet kan vara subtilt och svårdefinierat
- personer som drabbas känner skam, skuld och ofta en lojalitet gentemot den som utsätter dem
- yrkesverksamma saknar ofta tid, rutiner, mandat eller trygga samtalsmiljöer för att ställa frågor
- digitalisering och fler telefon- och distanskontakter gör upptäckt ännu svårare, särskilt när det inte går att veta om den äldre talar i enrum.
Skuld och skam
Studien visar också att romans- och investeringsbedrägerier är en viktig del av det ekonomiska våldet mot äldre personer.
– Även om dessa inte alltid passar in i definitioner av våld mot äldre personer eller ekonomiskt våld i nära relationer, får de ofta mycket allvarliga konsekvenser som förlorade livsbesparingar, skam, skuld och förlorad tillit till både sig själv och andra, säger Nathalie Sheerin.
Rapportens viktigaste slutsats är att ekonomiskt våld mot äldre personer måste förstås som ett strukturellt problem, inte bara som enskilda individers ekonomiska bekymmer, betonar Anna Ryan Bengtsson.
– Problemet uppstår i skärningspunkten mellan beroende, ålderism, könade maktordningar, juridiska gråzoner och bristande samordning mellan myndigheter och andra aktörer.
Vad behövs för att det ska bli bättre?
– Många olika saker. Vi pekar i rapporten främst på en tydligare styrning, bättre lagstöd, mer kunskap och rutiner hos yrkesverksamma, stärkt samverkan mellan olika aktörer och ett mer tillgängligt, samordnat och praktiskt stöd till äldre utsatta personer.
Förslag kommer
Jämställdhetsmyndigheten kommer nu att använda rapporten som ett underlag till förslag på åtgärder för regeringen att vidta.
– Vi har ett regeringsuppdrag som ska slutredovisas 2027, och då kommer vi att lämna flera förslag, säger Lena Axelsson Örnefors som är utredare på Jämställdhetsmyndigheten.
I bakgrunden ligger ett annat uppdrag som myndigheten fick 2023.
– Det handlade om att kartlägga kunskap hos kommuner, regioner och myndigheter om våldsutsatthet bland äldre personer som fyllt 65 år och även att identifiera kunskapsluckor.
Jämställdhetsmyndigheten
Myndigheten arbetar med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Myndigheten har också i uppdrag att sprida kunskap om olika former av våld, inklusive ekonomiskt våld, för att stärka det förebyggande arbetet.
Det uppdraget slutredovisades 2025. En viktig slutsats:
– Det blev uppenbart att det finns en stor kunskapslucka om det ekonomiska våldet mot äldre. Vi hoppas och tror att dagens rapport kommer att bli ett första viktigt steg att på riktigt råda bot på det.
Det här behöver göras
Forskarna – vars studie bland annat bygger på 22 individuella intervjuer med yrkesverksamma med olika uppdrag inom statlig, kommunal, privat sektor och civilsamhällesorganisationer – räknar upp en rad förslag för att komma till rätta med det ekonomiska våldet mot äldre.
Bland annat behövs ett tydligare mandat och en tydligare ansvarsfördelning mellan socialtjänst, hälso- och sjukvård, statliga myndigheter, banker, rättsväsende och civilsamhälle för att undvika att äldre personer hänvisas mellan olika aktörer utan samordnat stöd.
Men också:
• Juridiska och administrativa gråzoner kring samtycke, e-legitimation, fullmakter och ekonomiska ställföreträdarskap behöver tydliggöras.
• Myndigheter och välfärdsverksamheter behöver utveckla systematiska rutiner för att fråga om ekonomiskt våld, även när det inte finns tydliga misstankar.
• Ett annat centralt förslag är att yrkesverksamma behöver ökad kunskap om ekonomiskt våld, särskilt kring hur våldet tar form genom omsorg, beroende, fullmakter och vardaglig ekonomisk hjälp.
