Han vill inte lämna sin fru
Relationer | Sex & relationer
Foto: Colourbox

Han vill inte lämna sin fru

Jag vill inte ha det så här och jag är så arg på hans fru för att hon har honom skriver "Den andra kvinnan". Malena Ivarsson svarar.

Malena Ivarsson
Publicerad 2019-06-10

Idag kom Senioren och jag läste ditt svar till ”Ska jag ställa ultimatum”. Min historia är väldigt lik, förutom att jag inte avser att ställa ultimatum.
För knappt tjugo år sedan presenterades jag för min särbos ungdomsvän och hans hustru. Jag såg honom som den ideale mannen, allmänbildad och omtänksam. När min särbo drabbades av en demenssjukdom och vi förstod att han inte skulle komma hem mer, började den gifte mannen uppvakta mig.

Till slut tog jag initiativet. Vi satt och diskuterade erotik och jag sa plötsligt ”kom”. Sedan dess, i mer än tre år, har vi ett fantastiskt samliv. I början säkert två gånger i veckan, numera en gång till var tionde dag. Han har Viagra men behöver inte alltid.

Han menar att han inte kan göra henne så illa efter mer än femtio år.

Han fyller 82 om några dagar och jag fyller 79 i höst. Jag tycker att det är rena bonusen att få uppleva det här.
Hans fru är överviktig, och rör sig inte mycket. Älskar sötsaker och bakelser. De har inte sex men är goda kamrater. Från första början sa han att han inte skulle lämna henne, hon behöver honom. När vår passion var som störst ville jag inte acceptera det. Han menar att han inte kan göra henne så illa efter mer än femtio år. Jag är beredd att hålla med, det skulle förmodligen inte bli bra.

Men jag är så frustrerad över att inte kunna nå honom när jag behöver. Alla ensamma måltider och kvällar, han går aldrig hemifrån på kvällar utan kommer till mig en timme dagligen och dricker kaffe, och vi diskuterar och kysser varandra. Sedan har vi hela dagar när han officiellt bowlar eller spelar golf. När jag tänker på allt ljugande är det mycket störande.

Vi har ”gjort slut” otaliga gånger, försökt vara snälla men blivit elaka och mått otroligt dåligt. Så dåligt orkar man inte må, så vi har börjat om igen.

Han skämmer bort mig med smycken och rosor, buketter som jag varje gång fotograferat, det har nog blivit minst tusen.
Men jag vill inte ha det så här och jag är så arg på hans fru för att hon har honom. Och jag kan inte avstå från honom heller.

Den andra kvinnan

Malena Svarar: Hade ni varit yngre skulle din vän säkert skilt sig, men att lämna någon efter femtio år är ingen lätt sak. Men hemlighetsmakeriet tär också.
Psykiatern C G Jung hade en långvarig relation vid sidan av. Hon deltog i söndagsmiddagar med familjen och förhållandet var helt öppet. Det var svårt för alla förstås, de levde trots allt i det konservativa Schweiz, men Jung menade att det är bättre med öppenhet än att smussla och ljuga.

försök att slappna av och omfamna ovissheten

Du lider också av lögnerna och är frustrerad över ensamma middagar, och att inte kunna nå honom när du behöver. Hans fru har honom jämt men verkar inte särskilt lycklig över det heller utan tröstar sig med bakelser, kanske för att hon känner att något skaver. Och om inte hon fanns skulle du nog så småningom också bli lugnare för motstånd.
Något som lätt leder till att man överinvesterar i relationen. Jag har märkt att ju mer avklippt man är från livet i övrigt, desto mer upptagen blir man av den frånvarande partnern. Det kan därför vara klokt att ni tillsammans bokar några samtal för att bredda perspektiven. Då kan ni i lugn och ro undersöka vilka gränser som etablerats, som att aldrig ses på kvällar utan bara en timme varje dag, och hur det påverkar er. Om den här triangeln väcker tidigare sår av övergivenhet? Hur ska ni i så fall ta hand om det? Och inte minst vad gör lögnerna med er alla tre?

Du kan inte avstå från honom säger du men du måste inte förlora dig själv utan försök att slappna av och omfamna ovissheten och situationen som en vän, inte som en fiende.

Malena Ivarsson
Publicerad 2019-06-10
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor inom medicin, pensioner & skatter, må bra samt sex & relationer.