Vårdvalet ser ut att missgynna äldre. Det menar riksdagens granskningsmyndighet Riksrevisionen i en kritisk rapport.
Vårdvalet innebär att patienter har rätt att själva välja vårdcentral och att vårdgivare får etablera vårdcentraler var de vill. Ersättningen följer patienten vilket innebär att vårdgivarna konkurrerar om patienter.
Det här har lett till att vårdvalet och vårdgarantin har gjort det svårare att uppfylla vårdens principer om likvärdig vård för alla och att de svårast sjuka ska prioriteras, anser Riksrevisionen i rapporten ”Primärvårdens styrning – efter behov eller efterfrågan?”.
– Det är allvarligt att prioriteringarna inom primärvården idag i större utsträckning görs efter patienternas efterfrågan och inte efter vem som är i störst behov av vård. Detta är inte i enlighet med de etiska principer som riksdagen har bestämt ska styra vården, säger riksrevisor Jan Landahl.
Enligt granskningen har reformerna förbättrat kontaktmöjligheterna med vården och inneburit att fler vårdcentraler kommit till. Men det är då främst patienter med mindre vårdbehov och högre socioekonomisk status som gynnats.
Vårdvalet innebär alltså fri etableringsrätt att starta vårdcentraler. Men Riksrevisionen konstaterar att vårdcentralerna inte främst har startats där behoven är som störst.
– Vår analys visar att vårdcentralerna företrädesvis har etablerats där invånarna har högre medelinkomster, är bättre utbildade och är yngre än 70 år, samtidigt som nedläggningarna har drabbat svagare områden i större utsträckning, säger projektledaren Henrik Segerpalm till TT.
Det är landstingen själva som bestämmer hur ersättningarna ska utformas.
Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att ta initiativ till att göra så att landstingens ersättningsprinciper bättre stärker vårdens etiska principer.
Håkan Tenelius, näringspolitisk chef hos Vårdföretagarna, är skeptisk till rapporten.
– Det verkar som att Riksrevisionen har läst andras uppföljningar av vårdvalet lite enögt. Flera tunga utvärderingar har pekat på att vårdkonsumtionen växt utan kostnadsökningar och utan undanträngningseffekter.
SPFs talesperson i vård- och omsorgsfrågor Gösta Bucht varnar för att dra slutsatsen att lösningen skulle vara att avskaffa den fria etableringsrätten och i förlängningen själva vårdvals-möjligheten.
– Att de mest sjuka äldre har svårt att utnyttja vårdvalet har sannolikt mer att göra med att valet är komplicerat. Felet ligger ju då inte i möjligheten att välja utan i att systemet att välja kan vara besvärligt. Detta borde rättas till bland annat genom bättre information och ställföreträdare som hjälper till.
Vårdvalet kan förbättras på flera plan, men en tillbakagång till ett system där politiker bestämmer över vården är verkligen inte att föredra, fortsätter Gösta Bucht.
– Man kan ju också fråga sig hur det skulle se ut om vårdval inte hade införts. Hur många äldrevårdcentraler skulle det då ha funnits i Sverige? Hade en äldre patient kunnat garanteras en fast vårdkontakt på ett bättre sätt då än idag?
Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se
Fler friska besöker
Riksrevisionen har granskat hur konsumtionen av vård utvecklats i Region Skåne och Västra Götalandsregionen.
Resultat: Friska individer gör fler läkarbesök efter vårdvalsreformens införande medan de sjuka patienterna gör färre.
Vårdvalet innebär att patienter har rätt att själva välja vårdcentral och att vårdgivare får etablera vårdcentraler var de vill. Ersättningen följer patienten vilket innebär att vårdgivarna konkurrerar om patienter.
