Seniorer kräver politiskt inflytande, men…Förändringen börjar med dig!
Getty Images
Nyheter | valet2022

Seniorer kräver politiskt inflytande, men…Förändringen börjar med dig!

Det går inte att vänta på att en förändring ska ske. Fler äldre måste ta saken i egna händer. Till exempel genom att själv engagera sig i ett pensionärsråd.

Tidningen Senioren
Publicerad 2021-11-01

Det tog flera decennier för pensionärsrörelsen att kämpa sig till rätten att få sitta ner och prata med ansvariga politiker och få dem att bättre se tillvaron ur äldres synvinkel.
Sedan 1990-talet finns de viktiga pensionärsråden i så gott som samtliga kommuner, regioner och på nationell nivå. Förkortningarna är många, KPR som står för kommunala pensionärsrådet, RPR – regionens pensionärsråd och RPK – regeringens pensionärskommitté. Det finns fler.
Men idén är en enda – att påverka politikerna. Det enkla målet är att göra vardagen bättre för seniorer, kanske främst för dem som inte längre kan föra sin egen talan.

För att gjuta mod i SPF Seniorernas representanter storsatsar förbundet under hösten på att utbilda och fortbilda hundratals företrädare i påverkansarbetets hantverk.
Men fler frivilliga behövs. Fler måste se sitt årsrika värde och göra sin röst hörd i råden. Dörren står öppen för den som är beredd att kavla upp skjortärmarna: betydelsen av seniorernas erfarenhet blir alltmer hårdvaluta för politikerna. Alla förstår det inte, men du kan få dem att göra det.
Ett exempel är den pågående omställningen av vården. Hur den ska genomföras på marken vet ingen. Det finns en karta men det är de kommande årens process som avgör utfallet. Här har regionernas pensionärsråd ett gyllene läge att påverka.

Ett annat exempel: Pandemin har blottlagt katastrofala brister i äldreomsorgen. Det är kommunens politiker som bär en stor del av ansvaret. Regeringen har reagerat med att satsa åtskilliga miljarder i nya statsbidrag. Men hur pengarna kommer att användas är till stor del upp till varje enskild kommun. De kommunala pensionärsrådens uppgift är given: Kräv insyn, hamnar pengarna på äldreomsorgens konto, går de till rätt saker – kom med förslag. Följ upp. Tala om för omvärlden vad ni finner.
Inflytande är inte gratis. Men möjligheten finns. Det förutsätter engagemang. Att ta steget och bli aktiv är att ta ansvar. Bara genom att omsätta missmod och besvikelse, ilska och sorg – berättigade känslor, men ofruktsamma i sin ensamhet – kan förändring uppnås.

 

 

 

–Det är lätt att bli bitter om man bara sitter och klagar istället för att göra något själv, säger Sonja Kantonen. Foto: Tomas Södergren

Sonja Kantonen: Samarbete är vägen framåt

Ska omsorgen om äldre bli bättre krävs mer personligt engagemang av äldre själva. Sonja Kantonen från Vingåker är en av dem som sätter välinformerad press på politiker.

 

Sjuksköterskan Sonja Kantonen från Vingåker är en av dem som valt att ta steget in i Sörmlands regionala pensionärsråd. Hon berättar om nycklar till framgång: att vara påläst, konstruktiv och att samarbeta med andra.
– Hör med din förening var du kan börja. Många behövs nu. Att göra det man kan för att påverka politiken är en solidaritetshandling till de sköraste och mest utsatta som inte orkar vara aktiva. Det är faktiskt också en gåva till en själv för en morgondag då vi alla blir beroende av samhällets hjälp.
– Det är så lätt att klaga över allt som blev fel, men risken är att man blir bitter om man inte gör något själv, säger Sonja Kantonen stillsamt.
– Det är ingen väg fram att förvänta sig att andra ska göra något. Vilka skulle de vara? Andra seniorer? Men vilka är de? Det är ju vi.

Sonja Kantonens väg in i engagemanget kommer ur hennes yrkeserfarenhet som sjuksköterska och därefter IT-van systemförvaltare i landstinget. Gamla vårdkompisar bad henne gå med i SPF Seniorerna, och snabbt blev hon webbredaktör för SPF Seniorerna Gullvivan Vingåker, men också drivande i att formera en vårdcentralspatrull.
Om vården och omsorgen om äldre ska bli bättre måste äldre själva sätta en helt annan press på politiken, menar hon.
– Det är bara om fler engagerar sig som vi kan påverka mer. Vi har våra föreningar och vi har pensionärsråden men det krävs mer personligt engagemang om vi ska göra skillnad.

Vi måste lyfta blicken för att bli lyssnade på.

Det krävs också kvalitet i sättet att jobba med frågor och ta plats i pensionärsrådet.
– Det går inte bara att föra fram åsikter utifrån ett dåligt besök på en vårdcentral, att generalisera utifrån en enstaka kontakt. Vi måste lyfta blicken för att bli lyssnade på.
– Då behövs det att vi gör ett förarbete, sätter oss in i frågor, läser på. Vårdcentralspatrullen var ett sådant jobb.
Men allt det där gör man inte på egen hand?
– Nej, samarbete är vägen fram och då inte bara inom SPF Seniorerna. Vi har märkt att vi har allt att vinna på att samordna oss med de andra senior-
organisationerna.
Samma uppfattning håller på att växa fram inom PRO, SKPF Pensionärerna och RPG i det regionala pensionärsrådet i Sörmland. Under två kursdagar i augusti på Hotell Malmköping slipade man på en modell.
Initiativet väckte intresse. Regionens ledande politiker och tjänstemän tackade ja till inbjudan för att tillsammans med seniorerna komma fram till bästa möjliga arbetsordning.

Goda råd för framgång

  • Var professionell, inte individuell. Lyft blicken och använd inte pensionärsråden för att driva ett personligt missnöje.
  • Prioritera några frågor att driva, driv inte allt möjligt samtidigt.
  • Läs på – kunskap är makt.
  • Håll en god ton. Bygg relationer.
  • Gör en omvärldsanalys – var har regionpolitikerna sitt fokus? Haka på där, förklara seniorernas behov och ställ krav.
  • Bidra med goda idéer.
Dölj faktaruta

Det ger större tyngd i mötet med makthavarna när vi kan säga att samtliga organiserade pensionärer står bakom ett gemensamt krav, säger Sonja Kantonen. Det blir tydligare för politikerna.
– Bästa chans att nå längre är att göra saker tillsammans och enas om vilka som är våra viktigaste gemensamma frågor. Sedan gäller det att hålla i och hålla ut tills vi får resultat.
Tonen är viktig. Goda relationer är viktiga. Politiker är också människor. Bemöt alltid deras bästa argument men i god ton, fortsätter hon.
Den sörmländska modellen får stöd av topparna för riksorganisationerna. Samtliga fyra förbundsordföranden reste de många milen till Malmköping för att sida vid sida ge råg i ryggen till rådets företrädare, ett 20-tal personer, och till de fyra distriktsordföranden.
– En viktig och stark signal, säger Sonja Kantonen. Det kändes viktigt att få topparnas stöd och intresse, men också deras erfarenhet av pensionärsråd med regeringen.
Vad är viktigast att påverka just nu för RPR i Sörmland?
– Omställningen av vården till det som kallas nära vård! Här behöver alla vakna upp och förstå vad som är på gång. Framför allt primärvården kommer att förändras. Vi har ett drömläge att formulera önskemål och ställa krav.
Drömläge?
– För att det är stort och vittomfattande också för politiker och tjänstemän. Jag tror att man tydligt inser behovet av våra perspektiv.
RPR har redan satt frågan på agendan, gjort klart att man vill vara med och påverka från början.
– Det är viktigt att vara med tidigt, och kräva att vi får vara den kompetens- och erfarenhetsresurs vi vill vara.
Sonja Kantonen minns att när hon själv arbetade inom landstinget skulle man alltid inför varje nystartat projekt noga tänka igenom att man tar hänsyn till barnperspektivet, miljöperspektivet och jämställdhetsperspektivet.
– Jag tänker att jag nu vill få politikerna att plussa på med äldreperspektivet, att man vid varje ny förändring tänker efter om det behövs. Det släpper jag inte.

Alla vill inte stå upp och prata. Men alla åsikter är viktiga och behöver komma fram.

Men alla medlemmar vill faktiskt inte satsa så mycket som krävs för att vara med i ett pensionärsråd. Vad säger du till dem?
– Att det går att engagera sig på olika nivåer. Vi i RPR kan också bli bättre på att informera ute i föreningarna om vad vi gör. Vi kan inspirera mer.
– Alla vill inte stå upp och prata. Men alla åsikter är viktiga och behöver komma fram.
Sonja Kantonen ställer ner kaffekoppen och blickar ut genom fönstret på en staty av en årsrik August Palm.
– Vi kan dela ut ett papper med frågor på ett vanligt månadsmöte och be att var och en tycker till. Prata med grannen en stund så vågar man kanske skriva sen. Det skulle bli ett väldigt viktigt underlag för oss ledamöter i RPR

 

 

Fyra förbundsordföranden samlade i Malmköping för att peppa KPR-ombud: Monica Blomberg, Eva Eriksson, Christina Tallberg och Liza di Paolo-Sandberg. Foto Jan Arleij.

 

 

 

Förbundstopparna:

Rättigheter behöver försvaras

 

De fyra förbundsordförandena – SPF Seniorernas Eva Eriksson, Christina Tallberg från PRO, Liza di Paolo-Sandberg från SKPF Pensionärerna och RPGs Monica Blomberg stöttar sörmlänningarnas samarbete.
– Det är väldigt viktigt att vi samordnar de gemensamma intressen vi seniororganisationer har. Det gagnar allas våra medlemmar, sa Eva Eriksson på det regionala pensionärsrådets konferens i Malmköping tidigare i höst.
Hon betonade betydelsen av att få politiker att på djupet förstå värdet av seniorers kunskaper och erfarenheter.
– I stora delar fungerar detta bra på nationell nivå. Makthavarna har tagit in att de tjänar på att lyssna på oss, till exempel i regeringens pensionärskommitté och genom de många remisser vi numera självklart ges möjlighet att svara på. Det synsättet måste anammas ute i landets regioner och kommuner.
Vägen dit börjar med att seniorer själva bejakar sin kunskap och erfarenhet och vågar ta plats i samhällsdebatten. Jante ska förpassas till sophögen.
Signalen från de fyra överhuvudena är enkel och tydlig: kan organisationerna samverka effektivt på nationell nivå kan det gå minst lika bra på regional och lokal nivå.
– Ni jobbar helt rätt, sa Liza di Paolo-Sandberg. När man går fram gentemot politikerna blir man så mycket starkare om seniorerna är ett ´vi´.

Pensionärsråden angrips återkommande från makthavande politikers håll för att pensionärsorganisationernas representanter inte håller måttet.
Kritiken kan handla om att företrädare inte är tillräckligt pålästa och att de inte ser helheter, varken ur äldres synvinkel eller kommunens.
På nationell nivå inser pensionärsorganisationerna att de måste ge sina företrädare i pensionärsråden ett bättre stöd och påfyllning av kunskaper.
Christina Tallberg hymlade inte med att man inte kan utse ledamöter i råden som ett tack för lång och trogen tjänst i föreningen eller för att vederbörande tycker det är hedersamt att sitta med uppsatta politiker under ”kristallkronorna”.

– Ingen organisation i världen kan frälsa oss och se till att vi blir det vi vill vara om man inte själv vill vara med och bidra och påverka. Man måste faktiskt börja med sig själv. Vad vill jag uppnå? Hur gör jag det bäst? Tillsammans med vilka kan jag alliera mig för att nå målet? Man måste ta tillbaka frågan till sig själv, sa SKPF Pensionärernas ordförande Liza di Paolo-Sandberg och fortsatte:
– Hur vill jag att det ska se ut för mina barn, eller för mina föräldrar om de är i livet? Vad vill jag själv för min egen framtid?

Kräver skydd i lag

Rättigheter behöver försvaras. Praktiskt taget varje SPF-kongress, så också den senaste i augusti, kräver att pensionärsrådens ställning ska skyddas i lag, något som Socialdemokraterna lovade att kämpa för i valrörelsen 2018.
Men S har inte förverkligat löftet. Motiveringen är att riksdagen inte skulle ställa sig bakom en lag. Under tiden hotar ett antal kommunledningar runt om i landet att lägga ner råden.

Dölj faktaruta

Text Jan Arleij
Foto Tomas Södergren

Tidningen Senioren
Publicerad 2021-11-01

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2024 Senioren - När insidan räknas