Pensionsskolan del 4: Dina tillgångar och skulder
Pensionsskolan | Din ekonomi
Illustration: Jan och Maria Berglin

Pensionsskolan del 4: Dina tillgångar och skulder

Hur ska man som pensionär tänka kring lån och sparande? Seniorens ekonomiexpert Ylva Yngveson ger råd om aktier, amorteringar och riskspridning.

Ylva Yngveson
Publicerad 2016-08-23

Den som planerar för sin pensionstid behöver först och främst gå igenom inkomster och utgifter för att se att pengar finns i vardagen och för olika aktiviteter man har tänkt sig. Men en annan sida är själva balansräkningen. Det som är tillgångar och skulder. Hur ska man ta hand om sitt sparande som pensionär? Kan man ha lån? Och hur kan man hjälpa nästa generation om man skulle vilja det?

Olika hushåll har olika förutsättningar. Några har kunnat samla på sig en hel del sparande. Andra kan ha alla sina tillgångar i sin bostad. Och ytterligare andra kan ha gått igenom en separation och har det väldigt knapert. Oavsett hur lite pengar det handlar om behöver man förvalta det man ändå äger och det sparande man har, till exempel i tjänstepensionen.

Innehåll:

Denna del av Pensionsskolan innehåller följande avsnitt. Klicka på rubriken för att komma direkt till respektive avsnitt.
Lån
Sparande
Fördela ditt sparande

Lån

Det är inte ovanligt att som pensionär ha lån på sin bostad. 468 000 personer i åldern 65-74 år deklarerade ett underskott i kapital år 2014. Och nära 200 000 personer 75 år och äldre. Att vara skuldfri som pensionär kan kännas, ja just det, fritt! Många försöker också betala av sina lån innan dess. Det är ändå inget konstigt att ha lån på sin egen ägda bostad så länge man har råd.

Det kan till och med vara klokt att inte satsa på enbart amorteringar. Det kan vara svårt att få lån som pensionär den dag man behöver pengar för en renovering och har lägre inkomst än som yrkesarbetande. Då kan det vara bättre att ha sparat ihop ett kapital i stället och behållit en del av lånen.

– Bolån och seniorlån
Om du ändå behöver låna pengar för underhåll av ditt hus och inte klarar kreditprövningen finns seniorlån. I första hand ska du försöka få ett vanligt lån som antagligen har lägre ränta. Seniorlån får ses som en sista utväg att få loss pengar som annars är bundna i bostaden.

Ett seniorlån fungerar så att man beviljas ett kreditutrymme som ska täcka både de pengar man får i handen och den ränta som lånet kommer att kosta under tiden. Låntagaren behöver inte ta av sina inkomster för att betala räntor och amorteringar.

Att ta mer lån innebär att det vid en försäljning längre fram finns mindre pengar över att använda för nästa bostadsköp. Handlingsfriheten kan därmed minska. Men lån för underhåll av bostaden kan vara strategiskt för att behålla värdet av den. Lån som används till resor eller annan konsumtion innebär mer konkret att du lämnar ett mindre arv efter dig.

– Amortera
Amortering på lån är en form av sparande, fast i efterhand. Vill du minska dina utgifter som pensionär kan du dra ned på amorteringstakten eller ha ett amorteringsfritt lån, framförallt om du inte har en högt belånad bostad.

Räkna gärna på vad lånet kan kosta om räntan ligger på en annan nivå än dagens. Med amortering minskar skulden och därmed minskar räntekostnaden med tiden. I en normal situation kan du räkna med att en 3-månadersränta ligger på 5,5 – 6 procent. Tillfälligt, om tiderna är väldigt goda, kan den gå upp till 7-8 procent. Men det gäller under dagens förutsättningar, bland annat att Riksbanken behåller sitt inflationsmål.

Nya amorteringskrav gäller från 1 juni 2016. De påverkar dem som tar bolån som överstiger 50 procent av bostadens värde. Befintliga bolåntagare påverkas inte förrän ett nytt tilläggslån tas. Är belåningsgraden högre än 70 procent ska amorteringen vara minst 2 procent av totala skulderna. Är den mellan 50 och 70 procent gäller 1 procents amortering. Hade man redan bolån den 1 juni 2016 kan man använda en alternativregel, tio års amortering, på tilläggslånet. Fler detaljer finns att ta del av på Finansinspektionens hemsida.

Sparande

Spara på olika marknader
De marknader vi vanliga sparare enklast placerar våra pengar i är räntemarknaden och aktiemarknaden. Råvarumarknaden kan också räknas hit. Andra typer av placeringar som diamanter, konst och frimärken är att betrakta som en hobbyverksamhet där köpen görs utifrån genuin specialkunskap. Det är knappast att rekommendera som placering om man inte har den kunskapen.

Riskerna med de olika marknaderna skiljer sig åt. Medan främsta risken på räntemarknaden är att få dålig avkastning är risken med aktiemarknaden att kapitalet dessutom kan falla stort i värde. På råvarumarknaden kan svängningarna vara kraftiga.

Oavsett marknad har förändringar inte bara i Sverige utan även i omvärlden stor betydelse för utvecklingen. Vi är en liten ekonomi som har stor import och export med utlandet. Företagen i Sverige är beroende av hur det går i andra länder.

– Aktiesparande
Att spara i aktier direkt är ofta förenat med ett intresse av att följa omvärlden och företagens utveckling. Det är främst svenska och nordiska aktier man brukar spara direkt i. Som aktieägare har man rätt att rösta på bolagsstämman och få del av eventuella utdelningar.

Aktiesparande har högre risk än räntesparande. Tanken med att ta högre risk är att det ska ge bättre betalt. Risk innebär också större möjlighet. Sett över tid brukar aktiesparande ge bättre avkastning än räntesparande, i form av både värdestegring och utdelning. Därför ska gärna sparandet vara långsiktigt, kanske sju år eller mer. Tillräckligt för att kunna övervintra en nedgång. Genom att spara i aktier via fonder, ETF’er (börshandlad fond) eller i investmentbolag får man automatiskt viss riskspridning.

– Räntesparande
Vanligaste alternativen för räntesparande är bankkonton och räntefonder. Räntefonder kan vara korta, långa eller varierande. Korta räntefonder kallas ibland penningmarknadsfonder. Långa kallas obligationsfonder. Långa räntefonder kan minska i värde när marknadsräntorna stiger, speciellt om det är en snabb uppgång. Därför är obligationsfonder bäst när räntorna förväntas sjunka i samhället och penningmarknadsfonder bättre när de är på väg upp.

Det finns en hel del nya typer av räntefonder som internationella räntefonder, företagsobligationsfonder mm. En internationell räntefond kan innehålla en valutarisk. En företagsobligationsfond har högre risk än en fond med statsobligationer, men kan också ge bättre avkastning.

Den som sparar på bankkonto ska se till att kontot omfattas av insättningsgarantin.

En hög räntesats speglar en hög risk. Risken består i att företaget i värsta fall kan gå omkull och pengarna som företaget lånat upp inte kan betalas tillbaka.

Insättningsgarantin och investerarskydd.

Insättningsgarantin gäller banksparande upp till 950 000 kronor per sparare och institut (ny beloppsregel från 1 juli 2016). Det går att sätta in det beloppet på flera banker och de omfattas av garantin. Den gäller inte för Individuellt pensionssparande i bank, IPS. Högre belopp kan garanteras om det avser försäljning av privatbostad, försäkringsutbetalning eller liknande.

För placering direkt i fonder och värdepapper finns ett investerarskydd. Eftersom spararnas kapital ska hållas åtskilda från bolagets ekonomi ska pengarna kunna betalas ut vid ev. konkurs. Om det ändå skett en sammanblandning täcker investerarskyddet upp till 250 000 kronor per institut.

Dölj faktaruta

Sparformer
Det finns olika sätt att spara på, direkt i värdepapper eller i till exempel fonder. Men placeringarna kan dessutom ske i en kapitalförsäkring eller på ett Investeringssparkonto. Det finns både fördelar och nackdelar. En viktig skillnad mot annat sparande är att skatten tas ut varje år enligt schablon i stället för att skatt tas ut vid försäljning.

– Kapitalförsäkring
Här kan man spara med engångsbelopp och/eller månadsinsättningar. Det går att spara i värdepapper eller fonder. Men det finns även så kallad traditionell förvaltning där försäkringsbolaget bestämmer placering och då med bred riskspridning.

En försäkring har en person försäkrad, normalt försäkringstagaren, och förordnanden om vad som ska hända med pengarna efter en viss tid eller när den försäkrade dör, det vill säga vem som ska vara förmånstagare.

Fördelarna är att skatten kan bli låg när det blir bra värdetillväxt, att försäljningar inte behöver deklareras, att viss livförsäkring ingår och att det går att styra utbetalningens tidpunkt och till vem man vill. Det går att komplettera med premiebefrielseförsäkring. Försäkringstagaren kan ändra förmånstagarförordnandet, ja, till och med ångra sig och behålla pengarna själv.

Nackdelarna är att förluster inte är avdragsgilla, att man inte är aktieägare själv och därmed inte har rösträtt på bolagsstämman och att det kan finnas avgifter. Sparande i kapitalförsäkring omfattas inte av investerarskyddet. Är värdetillväxten dålig, till exempel vid räntesparande kan den årliga skatten som tas ut på värdet vara missgynnande.

– Investeringssparkonto, ISK
En rätt ny sparform där man sparar i värdepapper och/eller i fonder. Vill man styra pengarna till viss person måste det ske i testamente. Pengarna räknas normalt in i dödsboet annars.

Fördelarna är att skatten kan bli låg när det blir bra värdetillväxt, att försäljningar inte behöver deklareras och att ingen avgift för sparformen tas ut. Den som sparar i aktier har rätt att gå på bolagsstämman och rösta. Investerarskydd och insättningsgarantin gäller. En speciell fördel är att aktieutdelning som tas ut från ISK före nästa kvartalsskifte blir skattefri. Nackdelarna är att förluster inte är avdragsgilla och att årlig skatt är missgynnande vid dålig värdetillväxt, till exempel vid räntesparande.

Skatt på sparande
Flera olika skatter tas ut på sparande. Källskatter, schablonskatter och skatt på vinster. Inget grundavdrag finns på inkomster av kapital. Numera finns inte heller någon möjlighet att få avdrag för förvaltningsutgifter (fr.o.m. deklarationen 2017).

– Vid försäljning.
Direktsparande och fondsparande i aktier eller räntepapper beskattas vid försäljning. Under inkomst av kapital i deklarationen beskattas vinst med 30 procent. Förlust på aktier/aktiefonder kan dras av till 70 procent, vilket ger en skatteminskning på 21 procent, om förlusten inte kunnat kvittas fullt ut mot vinst på aktier/aktiefonder. Förlust på räntebärande värdepapper räknas som ränta med 30 procents avdragseffekt.

– Källskatt.
På räntor och utdelningar dras skatt på 30 procent före utbetalning.

– Schablonskatt.
På fonder tas en årlig schablonskatt ut. Schablonintäkten är 0,4 procent av värdet vid årets ingång. Skattesatsen är 30 procent. Effektivt skatteuttag blir 0,12 procent av värdet. Intäkten kommer som en post i deklarationen, under inkomst av kapital. Ingen källskatt dras. Denna skatt tas inte ut om fonden finns inom kapitalförsäkring eller ISK.

På kapitalförsäkring och ISK tas en årlig schablonskatt ut. En schablonintäkt beräknas utifrån ett kapitalunderlag, multiplicerat med statslåneräntan. Kapitalunderlagen ska spegla värdet och insättningarna under året. För kapitalförsäkring drar försäkringsbolaget skatten från kapitalet. För ISK dras inte källskatt utan intäkten blir en post i deklarationen, under inkomst av kapital.

Skatt på ISK

Hur skatt och kapitalunderlag beräknas kan vara bra att känna till för planering av insättning och uttag till rätt tidpunkt. Först läggs värdet vid ingången av varje kvartal och alla insättningar under året samman. Kapitalunderlaget utgör en fjärdedel av det framräknade värdet, ett slags genomsnitt för året. Schablonintäkten beräknas som en tänkt avkastning på kapitalunderlaget utifrån statslåneräntan per den 30 november året före + 0,75 procentenheter, som lägst 1,25 procent. Skattesatsen är 30 procent. Inbetalning av skatten står spararen själv för. Schablonintäkten finns angiven i deklarationen under inkomst av kapital.

Varje kvartalsskifte är därmed en brytpunkt. Vill man ha en aktieutdelning utan skatt tar man ut den före nästa kvartalsskifte. Har man automatiska överföringar till kontot kan man lägga in den till början av månaderna, likaså att man vid engångsinsättningar väntar till efter ett närliggande kvartalsskifte.

Dölj faktaruta

Fördela ditt sparande

Oavsett tidpunkt i livet behöver du ha ett buffertsparande, en marginal, för det som är oförutsett och för de prylar som behöver bytas ut med tiden. Det är pengar som med fördel kan finnas på bankkonto eller i räntefond. Men allt sparande måste inte växlas över från aktiemarknaden till räntesparande till 65-årsdagen. Aktiesparande sker oftast på lång sikt. Spartiden är lång även för den som blivit pensionär.

Växla till lägre risk
Det sparande som utgör pensioner och pengar du är beroende av behöver dock säkras i god tid. För placering av premiepension, tjänstepensioner och privat sparande har många valt aktiemarknaden. Där är det lämpligt att i god tid byta till räntesparande helt eller delvis. ”I god tid” betyder att man följer utvecklingen mer noggrant de närmsta 5-7 åren före användning och säkrar en värdestegring genom att sälja av successivt under något eller några år.

För premiepension finns möjligheten att välja kapitallivränta innan den börjar betalas ut. Då räknas beloppet ned, men avkastningen blir sedan mer jämn än med rena aktiefonder. Eftersom pengarna ska betalas ut under många år påverkar ett eller ett par års högre eller lägre avkastning inte märkbart det månatliga belopp som betalas ut. Dessutom har de som nu är i pensionsåldern och har premiepension inte så stort kapital att avkastningens storlek har avgörande betydelse för pensionsekonomin. Det kan därför finnas anledning att behålla de aktiefonder man valt, alternativt att välja räntefonder.

Behålla högre risk
En del sparande kanske du har som reserv på lite längre sikt. Det kan vara ett pensionssparande som du valt att skjuta upp utbetalningen av. Det kan vara en aktieportfölj som du haft länge och fortfarande vill förvalta. Eller det kan vara ett sparande som du vill lämna över till nästa generation.

Oavsett orsak är det av största vikt att då och då gå igenom om dina tidigare val fortfarande är de bästa. Ett besök hos en rådgivare kan vara till hjälp i dina beslut, men du måste inte fatta besluten vid sittande bord, om du inte redan förberett dig och bara söker second opinion. Fråga om alternativ, undersök på hemmaplan hur förslagen står sig, till exempel vad gäller fonder på jämförelsesajter, och känn dig trygg i att kunna fråga igen om det du inte förstått.

Många som sparat länge i fonder, till exempel allemansfonderna, har fått ordentlig värdestegring på sitt sparande. Men avgifterna kan vara högre än på nyare fonder. Lönar det sig då att byta? Försäljningen ska deklareras och vinsten beskattas. Det blir då ett betydligt mindre kapital att förvalta framöver. Någon gång ska skatten ändå betalas, men det kräver en väsentligt lägre avgift för att det någon gång ska ha lönat sig med bytet, förutsatt att det är samma typ av fond. Det blir mindre av ränta-på-ränta-effekt då en del av kapitalet har skattats bort.

Hobby
Vill du lära dig mer om aktiemarknaderna kan det nu finnas tid för att utveckla det intresset, som en hobby. Genom att följa nyhetsflöden om företag, svensk ekonomi och omvärlden får du kunskap som kan hjälpa dig att få bättre avkastning på dina sparpengar och samtidigt hålla dig informerad om samhällsutvecklingen.

Det finns tidningar, webbsidor och föreningar som bevakar aktiemarknaden. Genom direkt aktieägande kan du också besöka och rösta på bolagsstämmor.

Sälja i tid
Det svåraste med aktiesparande, om det så sker direkt eller via en fond, är att bestämma sig för att sälja. Se till att sälja när du upplever att det har gått bra en längre tid. Det gäller att känna sig tillräckligt nöjd, inte att försöka sälja på en topp. Den är oftast passerad när man inser att den fanns där.

En hjälp för besluten är att sätta upp mål för sitt sparande. När värdet gått upp en viss procent eller till ett visst värde ska du trycka på säljknappen. Det kan vara bra att ha säljsignal även vid fallande kurser, så att du undviker för stora fall.

Följ därför utvecklingen av ditt sparande och sälj i god tid innan du behöver använda dina pengar.

Ylva Yngveson
Publicerad 2016-08-23
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor inom familjerätt, pensioner & skatter, medicin samt sex & relationer.
experten@senioren.se
#4
senioren-nr-4
Ur senaste Senioren
  • Majgull Axelsson
  • Fick kämpa för boende
  • Kär igen som senior
  • Kongress 2017