Det finns äldre som föredrar att hemtjänst utförs av manlig personal. Det betonar äldreforskare i Lund i en reaktion på krav att stoppa män från att få utföra viss hemtjänst.
Häromdagen argumenterade Britt-Inger Saveman som är professor emerita i omvårdnad vid Umeå universitet i en intervju i Senioren att män ska förbjudas utföra viss hemtjänst hos kvinnor.
Bakgrunden är den senaste tidens uppmärksammade övergrepp.
– Jag anser att män inte ska hjälpa kvinnor med intima uppgifter som kan leda till våldtäkt och sexuella närmanden, som duschning och nedre toalett. Planerare av hemtjänsten kan säkert ordna så att kvinnliga vårdare hjälper vårdtagare med detta medan männen kan hjälpa till med exempelvis städning och matlagning.
Olika perspektiv
Men förslaget får kritik av forskare vid Socialhögskolan i Lund. Det måste vara de äldre själva, hemtjänstanvändarna, som ska bestämma hur man vill ha det.
– I vår pågående forskning har vi undersökt hur äldre själva ser på att ha manlig omsorgspersonal i sitt hem, berättar Glenn Möllergren, doktorand i socialt arbete vid Socialhögskolan vid Lunds universitet.
– Resultatet visar att vissa hemtjänstanvändare, oavsett kön, föredrar manliga anställda, medan flertalet övriga inte tycker att personalens kön spelar någon roll.
Samtidigt konstaterar han att i de fall där kvinnlig arbetskraft föredras handlar det i första hand om kvinnliga omsorgsanvändare i intima kroppsliga omsorgssituationer, som dusch och intimhygien.
– Intressant nog ger respondenternas utsagor inte skäl att tro att män skulle vara mindre kompetenta på att utföra dessa omsorgsuppgifter i intima omsorgssituationer just i sin egenskap av män, säger Glenn Möllergren.
Hemtjänstanvändarna
Samtidigt finns det ofta ett motstånd i ett tidigt skede. De kvinnliga respondenter som har erfarenhet av manligt intimt omvårdnadsarbete har dock med tiden accepterat läget och i vissa fall helt godtagit det.
Glenn Möllergren understryker att utgångspunkten i diskussionen bör vara att det är hemtjänstanvändarna som ska få bestämma om man vill ha hjälp med intimhygien av en manlig eller kvinnlig personal.
Åldersdiskriminering
– Det är oundvikligt att inte peka på hur det fungerar inom stödet till personer med funktionsnedsättning. Här framstår det som självklart att kunna välja könstillhörighet på personalen, säger Glenn Möllergren.
Han syftar på LSS-lagstiftningen (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) som upphör att gälla för den som har fyllt 66 år.
– Människor under 66 tillmäts alltså en större möjlighet att bestämma över hur den intima omsorgen ska utformas, än personer som är 67 år och äldre när behovet uppstår.
Lundstudien bygger på intervjuer med 35 så kallade respondenter. Uppföljande intervjuer har fokuserat på upplevelsen av manligt respektive kvinnligt omsorgsgivande.
– En slutsats i studien är alltså att manligt omsorgsarbete ur omsorgsmottagares synvinkel framstår som mindre särskilt och speciellt än vad traditionell omsorgsteori antyder, säger Glenn Möllergren.
Få studier
Glenn Möllergren konstaterar att cirka 20 procent av omsorgsarbetet i Sverige utförs av manliga anställda. Samtidigt har få studier uppmärksammat upplevelsen av att ta emot omsorg från män.
– Vi hoppas att vår studie ska bidra till kunskapen om kön och omsorg genom att utforska svenska hemtjänstanvändares upplevelser av manligt omsorgsarbete.
Erfarenheter i fokus
En genomsnittlig svensk hemtjänstanvändare möter i snitt 16 anställda per tvåveckorsperiod. Det innebär i praktiken att de flesta hemtjänstanvändare idag har en omfattande erfarenhet av att få omsorg från manlig personal.
Lundforskarnas studie, som ännu inte har publicerats, försöker anlägga ett användarperspektiv.
– Det är erfarenheterna hos personerna som använder hemtjänst som är i fokus, snarare än utförare, organisationer eller beslutsfattare.
