”Jag är så trött och har gått upp i vikt, doktorn”. Det är en vanlig beskrivning av besvär man som husläkare får av sina patienter. Ibland följs den nästan hoppfullt upp av frågan: ”Kan det vara ämnesomsättningen?” Som om de vet att det är en rubbning som kan åtgärdas relativt enkelt och inte är livshotande.
Ämnesomsättningen regleras av hormoner som utsöndras från sköldkörteln, vilken påverkar flertalet av kroppens funktioner. Sköldkörteln sitter på halsens framsida, strax nedanför struphuvudet, och är cirka 3 x 6 cm stor. Den kan vara svår att känna då den är mjuk.
Ibland kan emellertid körteln eller delar av den vara förstorad, så att man känner den lättare. Detta benämns struma eller sköldkörtelförstoring, men är inte direkt kopplat till rubbad ämnesomsättning. Körteln kan vara diffust förstorad, helt och hållet eller på ett eller flera partier, så kallad knölstruma. Märker man av en knöl eller förstoring på halsen, vilket ofta är ett godartat tillstånd, ska man ändå alltid kontakta sin husläkare för undersökning då det kan vara förenat med rubbad ämnesomsättning. Sköldkörtelförstoring kan även trycka och ge besvär lokalt, liksom att det kan vara uttryck för en tumör eller en godartad cysta.
Samtliga metoder är effektiva men operation är relativt ovanligt.
Rubbningar i ämnesomsättningen är i regel enkla att utreda och undersöka. De flesta kan diagnosticeras med enstaka blodprov, som man får svar på inom några dagar. Läkaren känner även på sköldkörteln, och om den känns förstorad kan man göra enklare bilddiagnostiska tester, samt punktion för att se vad som orsakar förstoringen.
Hypotyreos innebär låg ämnesomsättning. Den vanligaste orsaken till för låg ämnesomsättning är en autoimmun rubbning/sjukdom*. Det är mycket vanligare hos kvinnor än hos män och uppkommer främst med stigande ålder. Vanliga symptom är viktuppgång, nedsatt fysisk och psykisk ork och frusenhet. Drabbas man av hypotyreos kan man eventuellt ”glädja sig åt” att behandlingen är enkel och i regel utan några som helst komplikationer. Man sätter helt enkelt in en låg dos av ämnesomsättningshormon thyroxin, som successivt ökas tills patienten mår bra och hormonnivåerna normaliserats.
Hypertyreos – giftstruma. Detta innebär för hög ämnesomsättning och kan te sig mer dramatiskt som namnet giftstruma antyder. Ett tidigt symptom är ökad hjärtfrekvens, till och med hjärtklappning och förmaksflimmer, svettningar, viktnedgång och nedsatt ork – man går på högvarv. Även denna sjukdom är betydligt vanligare hos kvinnor och den vanligaste orsaken är en autoimmun rubbning, men andra mer övergående inflammationer kan förekomma främst hos yngre.
Här kan behandlingen vara lite mer komplicerad och tidskrävande. Den sköts ofta initialt av specialister. Inledningsvis brukar man ge medicin som sänker hjärtfrekvensen, varefter man – beroende på ålder och vilken typ av hypertyreos det rör sig om – väljer en av tre behandlingar som samtliga minskar produktionen av sköldkörtelhormon. Dessa behandlingar är antingen i form av läkemedel, radioaktivt jod eller kirurgi, det vill säga operation.
Samtliga metoder är effektiva men operation är relativt ovanligt. Behandlingarna brukar redan efter ett par veckor leda till förbättring, men kan behöva pågå en längre tid innan man helt har lyckats få ner ämnesomsättningen till en acceptabel nivå och patienten känner sig återställd. I efterförloppet kan dessa behandlingar till och med leda till att patienten får för låg ämnesomsättning, och liksom vid hypotyreos behöver tillskott av thyroxin resten av livet.
*Autoimmun sjukdom innebär att kroppens immunsystem producerar antikroppar mot kroppens egna celler så att de bryts ner i ett specifikt organ eller en struktur. Förutom rubbningar i sköldkörteln är andra exempel diabetes typ I, ledgångsreumatism och MS.
