När två blir en
Foto Colourbox
Ekonomi & juridik | Pensionsekonomi

När två blir en

Ylva Yngveson
Publicerad 2016-05-10

Mitt bästa råd för pensionsekonomin? Vårda din relation – om du har en! Precis som i övrigt i livet underlättar det normalt att vara två som delar på utgifter och beslut. Normalt, säger jag. Ibland kan det vara så att en person med hög inkomst skulle få bättre ekonomi som ensamstående. Att vara två innebär ju både juridiskt och ekonomiskt att det främst är den svagare parten som gynnas.

För det mesta är det ändå roligare och mer ekonomiskt att leva i en relation och dela högt och lågt i livet. Inom lyckoforskningen finner jag följande råd: 1. Bry dig om dina närmaste. 2. Stanna upp och var glad åt det du faktiskt har. 3. Var generös och ge andra uppskattning och beröm. Det var inte mycket om pengar där inte! Med andra ord är pengar inte den viktigaste faktorn för lycka trots att pengar är rätt avgörande för hur man har det.

Vad händer till exempel när den man lever med inte längre finns? När den vi älskar dör? Om du följer mitt råd att vårda relationen kommer en dag någon av er att gå bort före den andra. Så trist är livet att det finaste också är det svåraste. Vi vet inte när det kan inträffa, men det är bra att innan dess ha rett ut frågan om vad som händer med ekonomin för den som blir kvar. Vem det än blir.
En man som skrivit till Senioren undrar just hur det blir med änkepensionen för hans hustrus del om han avlider först. Lite allmän fakta kan passa här. För änkepension krävs bland annat att ni var gifta med varandra den 31 december 1989, samt att ni då antingen hade varit gifta i minst fem år eller hade barn tillsammans.

För kvinnor som är födda 1929 och tidigare finns änkepension kvar i sin ursprungliga form. Kvinnan har rätt till 40 procent av makens tilläggspension efter avdrag för det som motsvarar folkpensionen. Änkepension minskar eventuell garantipension.
Kvinnor födda 1930–1944 har rätt till änkepension, men med avräkning för egen pension. Först lägger man ihop makarnas pensioner. Den som är född 1930 har sedan rätt till 60 procent av sammanlagda pensionen. Procentsatsen minskar för varje årskull och landar på 50 procent för dem som är födda 1935–1944. Är den egna pensionen större än vad andelen av den gemensamma pensionen är, får hon ingen änkepension.
En kvinna som är född 1945 eller senare har också rätt till änkepension, men avräkningen är tuffare då pensionen avräknas krona för krona mot egen pension efter fyllda 65 år.

Som stöd för den som har låg pension finns bostadstillägg. På Pensionsmyndighetens hemsida finns en räknesnurra som visar om man kan ha rätt till bostadstillägg.
Även förmånsbestämd tjänstepension kan innehålla efterlevandeskydd, i form av familjepension. Det gäller dock inte alla avtal och alla inkomstnivåer. Övriga typer av pensioner och sparanden kan ha efterlevandeskydd, om man har valt det själv.

För att få reda på vad som gäller just er måste ni alltså göra en del research. Börja med att ringa Pensionsmyndigheten på 0771-776 776. Läs sedan i de besked ni tidigare fått från olika pensionsbolag. Där bör det framgå. Ring och fråga om ni är osäkra.
Lever du ensam kan det också vara bra att undersöka om du har efterlevandeskydd. Du kanske ska ta bort något du inte har behov av.

Hur ska man då vårda relationen? Min erfarenhet är att det är viktigt att ta vara på det som är positivt hos varandra. Att inte kritisera eller fördöma utan se på varandra med glädje och ge uppskattande ord i vardagen. Leenden smittar. Det gör generositet också.

Ylva Yngvesson

Ylva Yngveson
Publicerad 2016-05-10

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2024 Senioren - När insidan räknas