Ekonomi & juridik | Ylva Yngveson

Spara på kort sikt

Ibland är det tråkiga det vi mår bäst av. Vi vill ju ha pengarna kvar när de ska användas, skriver Seniorens ekonomiexpert.

Ylva Yngveson
Publicerad 2016-05-30

Nollränta på kontot! Svängigt på börsen! Det är minst sagt stökigt i vår omvärld. Hur ska vi tänka om vi vill spara pengar på bara några års sikt? En rimlig fråga i dessa tider. När jag började jobba på bank för fyrtio år sedan var räntorna höga. Låneräntorna låg på mer än tio procent. Vi bara gapade när vi hörde talas om hushåll som hade tre procents ränta på sina bolån. Det var gamla 30-åriga bundna bolån som ännu inte hade löpt ut. Idag är det ingen konstig nivå, snarare en hög nivå.
På samma sätt var räntorna på sparobligationer (minns ni?) och sparkonton runt tio procent och ibland mer. Idag känns det svårt att förränta pengarna. Inte får vi betalt för vårt sparande nu, men fick väldigt bra betalt då?

Nej, det resonemanget stämmer inte. Problemet under de åren var att inflationen var väldigt hög, liksom skatten på sparande. Avkastningen lades ovanpå lönen i deklarationen och marginalskatten var hög även för vanliga löntagare. Ett grundavdrag fanns, men efter skatt och inflation hade sparkapitalet urholkats. Vi tyckte att räntan som betalades ut en gång per år var ett bra tillskott, men gav oss inte ökad köpkraft. Tvärtom. Dessutom var förmögenhetsskatten ett gissel.
Idag kan vi, något sånär, räkna med bibehållen köpkraft på räntesparande. Inflationen är lägre, skatten på avkastning är lägre. Avkastning efter inflation, den reala, är den verkliga avkastningen. Chansen att den blir positiv är större idag.

Oavsett ränteläge gäller det att ändå se om sitt hus och göra det bästa av situationen. Idag ser reporäntan, och därmed inlåningsräntan, ut att ligga lågt drygt ett år till för att därefter stiga successivt. Långa räntor, som bland annat styr obligationsfonder, kan stiga tidigare.
Räntefonder är bäst när ränteläget sjunker, som fallet varit en tid. Långa obligationsfonder har därför gått bra de senaste fem åren. De har gått upp nära 21,5 procent i genomsnitt. Bra utveckling jämfört med svenska börsen som under samma tid gått upp runt 37 procent. Om ränteläget stiger finns däremot risken att värdet i räntefonder tillfälligt sjunker. Speciellt långa obligationsfonder riskerar att tappa i värde. Därför kan man vara försiktig med placering i räntefonder nu.
Att spara i aktier eller aktiefonder på bara två-tre år anser jag vara förenat med onödigt hög risk. I alla fall om pengarna ska vara tillgängliga vid en viss tidpunkt. Sjunker börsen måste man kunna avvakta om man inte hunnit sälja av i tid. En fond som blandar placeringar i aktier och räntor kan ändå vara ett alternativ för en liten del av kapitalet. Den som själv håller sig informerad struntar förstås i sådana här råd. Då ska man utgå från egen kunskap.

För den vanlige spararen återstår bankkontot som lämpligt alternativ – men ett konto med ränta. Det finns konton med 0,5 till 1 procents ränta. Det ger visserligen knappt någon real avkastning, men är ändå bättre än noll procent.
Kontot ska omfattas av insättningsgarantin. Regeringen föreslår att garantin från 1 juli ska gälla inlåning på upp till 950 000 kronor per insättare och bank i stället för 100 000 euro. I vissa lägen, till exempel vid försäljning av bostad kan högre belopp garanteras (högst 5 miljoner kronor). Dessutom föreslås att tiden för utbetalning av ersättning ska minskas från 20 till 7 dagar.

Det vore kul att ha något äss i rockärmen för bra och säker avkastning, men det finns inga sådana trollformler. Alla behöver vi ha ett sparande som finns där, på ett ospännande bankkonto eller i vissa tider i en räntefond. Ibland är det tråkiga det vi mår bäst av. Vi vill ju ha pengarna kvar när de ska användas.

Ylva Yngvesson

Ylva Yngveson
Publicerad 2016-05-30
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.