Samma dag som Barbro Westerholm skulle ha fyllt 90 år, den 16 juni, lanserades hennes och Ingrid Kinne Lindgrens bok Bort med ålderismen. Både som ett politiskt testamente och samtidigt en välfylld verktygslåda för handling.
Strax före Barbro Westerholms bortgång i mars lovade journalisten och tidigare chefredaktören för Senioren, Ingrid Kinne Lindgren, att slutföra deras gemensamma bokprojekt.
Genom SPF Seniorernas utgivning finns nu en lättläst och värdefull översikt för den som vill förstå mer av men också bekämpa fördomar mot äldre människor.
Boken blottlägger i korta och behändiga kapitel centrala samhällsscener där ålderismen uppträder och marginaliserar årsrika människor: i arbetslivet, vården och medierna, för att nämna några. Rader av engagerade och medvetna motståndare till ålderism intervjuas men också tunga makthavare som ännu inte helt tycks ha vaknat.
Man kan läsa boken som ett samlat äldrepolitiskt program mot diskrimineringen. Något som Sverige har saknat. Läsaren får med sig en lång rad idéer och krav möjliga att utveckla vidare. Kanske runt köksbordet, i sin förening eller med kollegor i det kommunala pensionärsrådet? För det är var och en av oss som genom våra attityder kommer att avgöra hur det blir framöver.
Ingen enskild åtgärd, som exempelvis en vassare diskrimineringslagstiftning, kan förändra allt i ett slag men alla kan göra lite för att ändra attityder på djupet. Och det är till syvende och sist bara detta som kan välta den ovärdiga ålderismen över ända.
Eva-Maria Svensson, professor i rättsvetenskap vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet riktar ljuset på just diskrimineringslagens svaghet: att diskrimineringsbegreppet är så begränsat till specifika situationer att mycket av det som upplevs som orättvist faller utanför.
När många äldre upprörs över felprioriterade resurser eller missgynnas på annat sätt som inte täcks av lagen – vem har då ansvar för att hantera och driva dessa frågor?
Frågan får flera förslag till svar: En renodlad äldreombudsman, till exempel. Men också forskning av hur lagar eller politiska åtgärder över tid har försämrat eller förbättrat situationen för äldre på olika områden. En tredje idé är att skapa en separat myndighet med fullt fokus på diskrimineringsgrunden ålder.
Men för att åstadkomma förändring måste vi själva orka dra ett antal slutsatser, behålla kontakten med vår berättigade vrede och kräva rätt och rättvisa.
Boken ger denna näring. Som när den berör det mest smärtsamma: diskrimineringen inom vården. Kapitlet rekapitulerar de katastrofala misstag som begicks under pandemin och i en intervju med geriatrikprofessorn Yngve Gustafson fördjupas och vidgas bilden. Vi får inifrån veta mer om hur själva sjukvårdens struktur är åldersfientlig och vilket oacceptabelt pris för detta som de sköraste ständigt tvingas betala.
Här finns boken: Bort med ålderismen kan du köpa i SPF Seniorernas webbutik, pris 299:-
Bort med ålderismen är också en oöverträffad samling av framåtsyftande tänkare, väl kända och kunniga i ämnet ålderism, som forskarna Ingmar Skoog och Håkan Jönson. Men också en rad alltför oanvända krafter, som rättsprofessorn Eva-Maria Svensson och medieforskaren Maria Edström.
Här finns även en karta över hinder som måste övervinnas för att vi alla bättre ska kunna orientera mot målet som författarna Barbro Westerholm och Ingrid Kinne Lindgren formulerar det: ett Sverige för alla åldrar. Och på några få sidor samlar författarna sina slutsatser i en handlingsplan med skarpa krav.
Det äldrepolitiska tomrummet efter Barbro Westerholms bortgång är svårt att omfatta. Men känslan under läsningen av hennes sista bok blir att kampen mot ålderismen är möjlig att föra vidare med full kraft även utan hennes idémässiga ledarskap. Och att den förr eller senare kommer att vinna avgörande framgångar. Kören av starka röster har helt enkelt vuxit sig tillräckligt stor.
Kanske är det bokens största förtjänst – summan av alla möten och förslag och den hoppfulla känsla man har när man lägger den ifrån sig.
Eller som Barbro Westerholm ofta återkom till: när du själv är trött efter en lång strid ska du komma ihåg att motståndaren förmodligen är ännu tröttare. Tålamod är vapnet. Vid sidan om envishet, de goda argumenten och byggandet av effektiva allianser med likasinnade.
Läs manualen!
Några av Barbro Westerholms och Ingrid Kinne Lindgrens förslag – förkortade – för ett mer åldersvänligt Sverige:
- Att diskrimineringslagen görs tydlig, är meningsfull, mer känd och använd.
- Att en separat myndighet skapas som enbart är till för diskrimineringsgrunden ålder.
- Att äldre inte ska tvingas bort från arbetsmarknaden.
- Att universitetens fyrkantiga regelverk kring ålder individualiseras.
- Att övriga statliga myndigheter gör en genomgång av regelverken för pensionering.
- Att det ekonomiska värdet av människors ideella insatser efter pensionering finns med i nationalräkenskaperna.
- Att den kronologiska åldern inte avgör vilken vård och hjälp man ska få.
- Att medierna skaffar sig självinsikt, slopar stereotyper av gamla i text och bild och ser till att äldre som individer syns i alla sorters mediesammanhang.
- Att förskrivningen av läkemedel till äldre ses över.
- Att nyhetsredaktioner satsar på specialkunniga reportrar för att nosa upp nyheter om äldre på alla områden.
- Att äldre med funktionshinder får bättre hjälp av samhället även efter 65.
