”Hjälp oss att granska vården”
Regeringens äldresamordnare Eva Nilsson Bågenholm Foto Pawel Flato
Nyheter | Vård | Vård & omsorg | Trög start

”Hjälp oss att granska vården”

Eva Nilsson-Bågenholm ska samordna ett historiskt försök att förbättra äldrevården. Men hon behöver draghjälp av SPF och media.

Publicerad 2012-10-09

Med mångårig läkarerfarenhet och sex år som Läkarförbundets ordförande utsågs Eva Nilsson Bågenholm förra året till så kallad nationell äldresamordnare. Nu sjösätter regeringen den största statliga äldresatsningen någonsin. 4,3 miljarder ska ut till kommuner och landsting under mandatperioden för att hålla samman och förbättra vården och omsorgen om de cirka 300 000 svårast sjuka äldre.

Men inte utan motprestation. För att få pengar krävs att man når mål på områden som läkemedelsbehandlingar, demensutredningar och vård i livets slutskede.

Veteranens granskning i nr 7, 2012 visar dock att flera av startåret 2012 års mål inte kommer att nås. Hundratals miljoner riskerar att frysa inne.

Har ni tänkt fel och satt målen för högt?

– Nej, det tycker jag faktiskt inte. För att få pengar måste man redovisa länsvis och det förutsätter att landsting och kommuner samarbetar. Här har det hänt oerhört mycket på kort tid.

Men när det gäller själva vården runt den äldre så går det trögare än vad ni hade trott, eller?
– I vissa avseenden kan jag känna en liten besvikelse, på läkemedelssidan till exempel. Men man måste förstå att det tar tid få resultat. Arbetet startade i januari och vi mäter av den 30 september, vilket är mycket kort tid. Jag tror på stora förbättringar redan nästa år.

En ketchupeffekt?

– Ja. När samarbetsformerna mellan kommuner och landsting har satt sig och rollfördelningen i det konkreta arbetet har mejslats fram så kommer det att höja takten i förändringsarbetet.

Kan pensionärsorganisationerna hjälpa till?
– Definitivt, både nationellt och lokalt.

Hur då?

– Till exempel kan lokala företrädare gå in på nätet och hämta ständigt uppdaterade siffror på SKL:s hemsida och ställa frågor till ansvariga när man tycker att det händer för lite. Pensionärsråden har egentligen fått ett nytt, fantastiskt verktyg att använda.

Du har kritiserat medierna för att vara passiva.

– Ja, de skulle kunna hitta mycket att lyfta fram om de bara tittade efter. Jag är förvånad över att man inte har rapporterat mer om det här.

SPF, till exempel, har efterlyst en dirigent i vården runt de sjukaste äldre i minst tio år. Varför börjar det hända saker just nu?

– Demografin sätter starkt tryck. Ska vi klara vården framöver då gruppen äldre kommer att växa kraftigt så måste vi samordna oss mycket bättre. Det finns mycket att vinna i förebyggande effekter.

Hur då?
– Vi delar till exempel ut 50 miljoner till de län som gör tidiga demensutredningar. Ju tidigare diagnos desto bättre och effektivare behandling. Bra för den sjuke och mycket billigare för samhället.

Hur kan ni veta att metoden att ge pengar för att uppnå vissa mål inte leder till att andra mål, som inte ger extra belöning, tappas bort?

– Bra fråga, det finns en risk. Vi har valt en sådan bredd på vad vi stimulera att risken för undanträngning ska bli så liten som möjligt.

När en människa har avlidit vill ni att vården registrerar dödsfallet i Svenska Palliativregistret. Om minst 70 procent av dödsfallen har registrerats får länen dela på 50 miljoner. Hur kan detta administrativa extrajobb leda till bättre vård i livets slutskede?
– I registret rapporterar man i enkätform vilken palliativ vård den avlidne fått, det kan gälla smärtlindring, samtal eller annat som är viktigt för en bra sista vårdtid i livet. Det gör att man ser vilken vård man faktiskt erbjuder, och vad man missar. Registret är ett viktigt redskap.

Det man mäter blir också gjort, menar du?

– Exakt.

Men är det inte mer pengar och resurser som vården behöver för att bli bättre, snarare än ytterligare administrativa pålagor för personalen?
– Nej, det är inte enbart mer resurser som krävs för att man ska kunna åstadkomma en sammanhållen vård med trygghet och självbestämmande för den äldre. Det behövs ett förändrat beteende, så att man jobbar rätt och samarbetar effektivt. Det är vad stimulansmedlen och hela den nationella satsningen vill bidra till.

Jan Arleij
jan,arleij@veteranen.se

Fakta

Så här granskar du hur arbetet går i din egen kommun och i ditt eget landsting: gå in på ww.skl.se, sök på utdatabaser, och klicka sedan på ”Utdataprotalen – indikatorer och resultat”.

1,2 miljarder finns att dela ut i stimulansmedel för 2012. Bland annat:

·        325 miljoner till de län som minskar förekomsten av olämpliga läkemedel, olämpliga läkemedelskombinationer och läkemedel mot psykos

·        325 miljoner för att minska undvikbar sluten vård och återinläggningar inom 30 dagar

·        50 miljoner för att skriva in minst 70 procent av dödsfall i Svenska palliativregistret och 20 miljoner om man också genomfört ett brytpunktssamtal

·        50 miljoner för tidig utredning av nyinsjuknade i demens

Dölj faktaruta

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2024 Senioren - När insidan räknas