Djupa frågor om vad det innebär att leva nära döden, men också betydelsen av att utgå från det friska. Det är två huvudspår på årets upplaga av Äldreomsorgsdagarna.
Det är fjortonde året i rad som de så kallade Äldreomsorgs-dagarna arrangeras, årets kanske största nationella kunskapsutbyte.
Under två dagar, 15-16 oktober, samlas föreläsare, utställare och medarbetare på alla nivåer i den svenska äldreomsorgen för att byta idéer, kunskaper och erfarenheter.
Närmare 1 100 deltagare finns på plats i Stockholmsmässan i Älvsjö. Storföreläsningar, ett 20-tal seminarier och ett 70-tal utställare finns på plats.
– Årets tema är att främja det friska. Det är viktigt att vi ser till den enskildes möjligheter i stället för att utgå från svårigheter och sjukdomar, säger Angelica Frithiof, som är expert på etik och bemötandefrågor och som är årets moderator.
– Gör man det kan man öka välbefinnandet och delaktigheten för de äldre.
Angelica Frithiof såg i sin korta inledning till att publiken fick ta sig an djupast möjliga existentiella frågeställning:
– Om ni fick välja att ta med ett minne från livet som ni efter döden fick leva med i evighet – vad skulle ni välja då? Det kan vara en upplevelse eller ett moment då ni kände er fullt levande.
Angelica Frithiof kopplade sedan på den professionella nyttan med övningen.
– Vi möter många äldre som är i slutet av livet, och många är i det absoluta slutet. Hur kan vi vara med och skapa de här stunderna som väcker känslan av kärlek och glädje?
Bland föreläsarna finns författaren Merete Mazzarella som på berättade om sitt eget åldrande.
– Perspektivet framåt är begränsat, det vet man. Men hur kort eller lång tiden är som man har kvar går inte att veta. Det gäller att ha en plan A och en plan B.
Merete Mazzarella återknöt till en annan föreläsare, Institutet för Framtidsstudiers vice vd Anders Ekholm, som talade om forskning som pekar på att den person som blir först att fylla 200 år redan är född.
– Men vill vi bli så gamla? Hur många vänner skulle vi ha kvar? Skulle vi orka ta hand om så många generationer av barn och barnbarn? Och vilken skulle pensionsåldern vara? frågade Merete Mazzarella till publikens roade skratt.
Å andra sidan, fortsatte Mazzarella, finns det en undersökning som visade att 93-åringar var gladare och nöjdare än 88-åringar vilket förklarades med att barnen äntligen hade gått i pension och därmed kunde umgås mer med sina föräldrar.
En annan storföreläsning hölls av författaren och journalisten Agneta Lagercrantz som berättade om sin senaste bok ”Självmedkänsla – hur du kan stoppa självkritik och förbättra relationen till dig själv och andra”.
Agneta Lagercrantz fördjupade sig i känslor av otillräcklighet och hur empati för andra kan gå i baklås.
– Vi motiverar oss själva bättre om vi övar upp vår självmedkänsla än om vi piskar på oss själva med krav på bättring och skärpning, sa Agneta Lagercrantz.
Hon problematiserade vad som egentligen blir kvar av förhållningssättet att ´göra mot andra som du gör mot dig själv´ om man samtidigt saknar självmedkänsla och dignar under överdriven självkritik.
– Vi har hamnat i ett läge där det ofta kan leda längre att säga oss själva att ´så som du gillar din hund ska du vara mot dig själv´.
Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se
Fem spår
Arbetsledning , vård och rehabilitering, psykisk hälsa , teknik som stöd och social omsorg är rubrikerna på fem spår av parallella föreläsningar.
På temat vård och rehabilitering kommer bland annat företrädare för äldrelotsen på Nynäshamnsgeriatriken, uppmärksammad i senaste numret av Veteranen, att framträda.
Under rubriken ”Teknik som stöd” ska chefer och verksamhetsutvecklare för inom Sundsvalls kommuns äldreboenden berätta om ett verktyg man tog fram 2014 och som uppges kunna mäta individens faktiska behov av hjälp. Det måttet ska sedan kunna kopplas till vilken bemanning som krävs. Ett högaktuellt ämne med tanke på Socialstyrelsens föreskrifter om bemanning i Sveriges äldreboenden som sedan lång tid ligger på regeringens bord för avgörande.
Äldreomsorgsdagarna arrangeras av Gothia Fortbildning.
