Personer med låga inkomster lever kortare än de som tjänar bra. Ändå kostar deras vård mer, räknat över hela livet. Men det gäller inte för 80-plussare.
Det visar ny forskning från universiteten i Örebro och Göteborg, som har studerat data om totalt 440 000 personer i regionerna Stockholm, Västra Götaland, Skåne och Östergötland.
Utifrån det stora underlaget har en beräkning för sjukvårdskostnaderna och läkemedelskostnaderna under hela livet som vuxen gjorts.
Genom att ta hänsyn till skillnader i livslängd mellan olika inkomstgrupper har det gått att få fram en total prislapp på vården – från 20 års ålder till livets slut.
– Just livstidsperspektivet är det unika med vår undersökning, säger Naimi Johansson, forskare vid Örebro universitet och Region Örebro län.
Mer för kvinnor
Normalkostnaden för vård och medicin ligger enligt undersökningen på runt 2 miljoner kronor för män och 2,4 miljoner för kvinnor, räknat på hela livet.
Sett under en livstid har kvinnorna i gruppen med lägst inkomster cirka 18 procent högre vårdkostnader än övriga grupper.
För männen är motsvarade siffra cirka 17 procent. Så grovt räknat rör det sig om cirka 400 000 kronor mer för varje individ sett över hela livet – något lägre för män och något högre för kvinnor. Detta trots att låginkomsttagare alltså lever ett kortare liv.
Mer forskning
Exakt vad som orsakar detta behövs det mer forskning för att reda ut, säger Naimi Johansson.
– Men redan nu går det att säga inom vilken del av vården som kostnaderna för gruppen uppstår. Studien visar att kostnaderna för primärvård som läkarbesök på vårdcentralen är relativt lika mellan grupperna. Det är specialistvården som kostar betydligt mer för gruppen med lägst inkomster.
Sticker ut
Det finns ett tydligt undantag i undersökningen, som förbryllar forskarna: Äldre låginkomsttagare skiljer ut sig helt från gruppen i övrigt.
– Det vänder ungefär vid åttioårsåldern. Då har låga inkomstgrupper lägre sjukvårdskostnader. Det är ett väldigt intressant fynd som vi inte hade väntat oss och som vi inte heller kan förklara i den här studien, säger Naimi Johansson till Senioren.
Vad tror du?
– Det är svårt att säga varför vi ser ett omvänt samband mellan inkomst och sjukvårdskostnader efter 80, poängterar Naimi Johansson.
– Faktorer som påverkar sjukvårdsnyttjande är naturligtvis hälsa och vårdbehov, men även individens benägenhet att söka vård, bemötande från vårdpersonal och samspelet mellan patient och vårdpersonal kan vara faktorer som spelar in i hur mycket sjukvårdskostnaderna blir.
Det finns en diskussion om att äldre riskerar att inte få tillgång till vård i samma utsträckning som yngre. Kan det vara en delförklaring?
– Nej, det är inget jag har sett indikationer på utifrån min forskning.
Kanske god hälsa
Naimi Johansson lyfter i stället något som tidigare forskning också har visat, och som hon ser även i den nu aktuella studien.
– Grupper med lägre inkomster har i genomsnitt en kortare livslängd, vilket innebär att det är färre låginkomsttagare som lever över 80 år. Så en potentiell förklaring är att de låginkomsttagare som faktiskt lever längre har en relativt god hälsa och därför ett lägre vårdbehov.
– Men detta är lite av en spekulation från min sida.
