Sedan den 15 april har regeringen skärpt kraven på bemanning i landets särskilda boenden. På pappret. Hur det blir i verkligheten kan du som närstående vara med och avgöra.
Äldreminister Åsa Regnér (S) säger sig vara full av tillförsikt sedan regeringen nyligen fattade beslut om följande formulering i Socialtjänstförordningen. Det är själva formeln som ska skydda våra sjukaste äldre: ”I en sådan särskild boendeform ska det utifrån den enskildes aktuella behov finnas tillgång till personal dygnet runt som utan dröjsmål kan uppmärksamma om en boende behöver stöd och hjälp. Den boende ska ges det stöd och den hjälp som behövs till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa.”
Svart på vitt. Så ska helt enkelt alla äldre i landets särskilda boenden tas om hand. Tillägget är lag – inte bara en rekommendation eller riktlinje.
Bedömningsfråga
Men: det är upp till varje enskild kommun och socialnämnd att bestämma den vardagliga innebörden av förordningen. Det är de lokala politikerna som har makten att i handling avgöra innehållet i nyckelord som ”utan dröjsmål”.
– Jag förutsätter helt att de regler som staten beslutar om också efterlevs ute i kommunerna, säger äldreminister Åsa Regnér till Senioren.
Över hundra fall
Under 2015 utredde IVO 102 klagomål på särskilda boenden från enskilda personer.
I elva fall beslutade IVO att kräva åtgärder.
Det finns totalt 771 särskilda boenden för äldre i landet.
Källa IVO
IVO granskar
Bron mellan ministerns förväntan och de ekonomiskt pressade kommunpolitikerna utgörs av den statliga tillsynsmyndigheten IVO – Inspektionen för vård och omsorg.
Det är IVO som ska avgöra efterlevnaden och agera när omsorgen i våra särskilda boenden brister.
– Vi har redan innan tillägget i förordningen trätt i kraft ansett oss kunna ställa krav på att det ska finnas den bemanning som krävs för att de boende ska få sina individuella behov av trygghet och säkerhet tillgodosedda, säger IVOs enhetschef Anna-Karin Nyqvist till Senioren.
– Den nya förordningen är en viktig signal till kommunerna.
Viktigt att klaga
Det är genom att klaga på undermålig omsorg som du som medborgare hjälper till att sätta press på politikerna i din kommun att följa lagen.
Om boendet är underbemannat kan du som närstående välja att först vända dig till boendet med din kritik. Om de inte lyssnar eller åtgärdar bristerna vänder du dig till IVO.
Enskildas klagomål blir en viktig information för myndighetens inspektörer. Dessa har ofta egen yrkeserfarenhet av vård och äldreomsorg.
– Vi tar noga del av alla klagomål som kommer in. De är en viktig källa för oss när vi väljer vilka boenden som ska granskas, säger Anna-Karin Nyqvist.
Kan ge vite
Men också andra uppgifter om det särskilda boendet har betydelse. Bland annat hur boendet är byggt och hur stor vårdtyngden är bland de boende.
Eftersom det är kommunen som bär ansvaret för om det särskilda boendet är otillräckligt bemannat så är det också i slutändan politikerna som hamnar i skottgluggen – inte boendet eller personalen.
Ett beslut från IVO kan innebära – om förbättringar uteblir – att vite faller ut. Miljonbelopp förekommer. Utgångspunkten är enligt IVO att det ”ska vara dyrare att låta bli att vidta åtgärder än att inte göra något”.
Bötesbeloppet ska sedan betalas av kommunen – inte det särskilda boendet.
