Nu dras välfärden ner
Nyheter | Kommuner i kris
16/05/08 Verner kristian Petersen Foto: Jörgen Flemming / Colourbox

Nu dras välfärden ner

Välfärden pressas allt hårdare från alla håll. Kommunerna hymlar inte – under 2020 väntar nedskärningar av äldreomsorgen.

Jan Arleij
Publicerad 2020-01-24

Trygghet och omsorg för de sköraste äldre står på spel när dragkampen om minskande resurser avgörs under 2020.
Orsaker som framhålls är flera: Demografin med fler äldre men också fler barn, staten som inte ersätter kommunerna för nya uppgifter i samband med integration av flyktingar. En vikande konjunktur och på många håll en alltmer avfolkad glesbygd.
Skattehöjningar då? Ja, 28 kommuner och 4 regioner – det största antalet på tio år – väntas höja skatten 2020.

Sparar på omsorg

Men det stoppar inte kommunerna från att också skära ner. Enligt en undersökning som SVT har gjort tänker åtta av tio kommuner göra besparingar inom kärnverksamheter som äldreomsorg och skola. Sex av tio kommuner planerar besparingar inom just äldreomsorg.

Så ska det sparas

I SVTs undersökning svarade 214 av 290 kommuner. 62 procent av de som svarat (132 kommuner) säger att man ska spara inom äldreomsorgen under 2020.

Så ska nedskärningarna göras

  • 66 procent ska spara på personal
  • 48 procent ska spara på administration
  • 30 procent ska spara på lokaler
  • 64 procent ska spara på drift

Källa SVT

Dölj faktaruta

Stor bostadsbrist

Kollisionen mellan behov och verklighet kommer till uttryck när det gäller bostäder: Det behövs över 500 nya äldreboenden, säger Sveriges kommuner och regioner (SKR, tidigare SKL). Men särskilda boenden blir istället färre. Under 2000-talet har kommunpolitikerna oberoende av partifärg tagit bort 32 000 platser.
Samtidigt ökar antalet personer över 80 år med ungefär 200 000 personer fram till år 2026.

Ingen tycks heller veta exakt hur stor revan är i de äldres trygghet. Inte ens regering och riksdag.

Lagen räcker inte

Det bor idag 10 000 färre äldre på särskilda boenden än för tio år sedan. 87 000 personer har idag passerat biståndsbedömningens nålsöga för hur sjuk man måste vara för att få det särskilda boendets omsorg och tillsyn. Otrygghet och ensamhet ska enligt lag räcka för att beviljas plats, men gör det bara i ett fåtal fall.

Trygghetsbostäder

Kommunerna själva medger öppet att de behöver fler särskilda boenden. 127 av landets 290 kommuner erkänner i Boverkets senaste rapport att man har brist på sådana lägenheter.
För att lösa upp obalansen införde regeringen i april 2019 en ändring i Socialtjänstlagen så att kommunerna nu kan bevilja biståndsbedömda trygghetsbostäder.
Men här råder också stor brist.

Ingen vet hur illa det är

Ingen tycks heller veta exakt hur stor revan är i de äldres trygghet. Inte ens regering och riksdag.
För att råda bot på det har Socialstyrelsen fått i uppdrag av regeringen att till nästa höst ”beskriva behoven av och tillgången till platser, dels i särskilt boende för äldre och dels i biståndsbedömt trygghetsboende”.

Avvecklar boende

Två exempel på läget i landet hittar vi i Bollnäs och i Gislaved.
Socialnämnden i Bollnäs visar ett negativt resultat på minus 17 miljoner kronor. Detta trots att flera besparingar redan har gjorts. Bland annat håller Hamrelund särskilda boende på att avvecklas.

Bostadsbristen

Särskilt boende
Av landets 290 kommuner svarar

  • 92 att behovet inte kommer att vara täckt om fem år
  • 101 att behovet inte kommer att vara täckt om två år
  • 127 att behovet inte är täckt idag

Trygghetsbostäder
112 kommuner uppger att man inte har några trygghetsbostäder

Källa Boverket

Dölj faktaruta

Hemtjänst billigare

– Trenden är att platserna i särskilt boende minskar i hela länet, säger SPF Seniorernas distriktsordförande i Hälsingland, Anders Bergsten. Dels beror det på att trygghetsboenden efterfrågas i högre utsträckning, men framför allt att exempelvis Bollnäs kommun väljer att satsa mycket på hemtjänsten.

Vill se statlig subvention

Nästan alla nämnder i Hälsinglands sex kommuner som ansvarar för äldreomsorgen dras med stora budgetunderskott.
– Jag skulle vilja se att det byggdes fler statligt subventionerade trygghetsboenden där seniorerna kan bo kvar upp till hög ålder och där kraven på ökad vård och tillsyn efterhand kan tillgodoses, säger Anders Bergsten.

”Vi har inget val”

Hårdare biståndsbedömning för plats på boende väntar i Gislaveds kommun. Vi har inget val, säger socialnämndens ordförande Inga-Maj Eleholt (C) till Senioren.
Gislaveds kommun går mot ett underskott på 32 miljoner.
– Nu kommer vi att gå på vad Socialtjänstlagen säger att man har rätt till.

Inte rätt till god levnadsnivå

Den lagen säger att det räcker att kommunen säkrar ”skälig levnadsnivå” för sina äldre, ett begrepp som SPF Seniorerna kritiserar hårt för att vara näst intill intet förpliktigande.

20 miljarder

20 miljarder har utlovats till kommuner och regioner under mandatperioden, alltså fram till 2022. Fem miljarder av dessa går till kommuner och regioner under 2020. Ändå saknas ytterligare 90 miljarder till 2026.

22 januari kom beskedet från Moderaterna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet att man vill se ytterligare 2,5 miljarder till kommuner och regioner, något som blir verklighet eftersom Sverigedemokraterna lovat att stödja förslaget.

Dölj faktaruta
Jan Arleij
Publicerad 2020-01-24
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2015 Senioren - När insidan räknas