Kommundirektören: ”Det har gått för långt”
Nyheter | Kommuner i kris
Peter Carlstedt, Kramfors kommun

Kommundirektören: ”Det har gått för långt”

Han är kommundirektören som väljer att berätta. För någon måste tala om hur det ser ut, säger Peter Carlstedt.

Jan Arleij
Publicerad 2020-01-24

I ångermanländska Kramfors är man sedan generationer experter på omställning. 17 år i rad har man klarat budgeten.
– Vi är den kommun i Sverige som har drabbats hårdast av urbaniseringen. Det finns ingen kommun som har tappat så många invånare i absoluta tal från 1950 och framåt.

Det går inte längre

– Därför har både jag och mina företrädare i fyra generationer varit experter på omställning. Vi har inte gjort något annat än att strukturomvandla. Vi har tvingats ta bort skolor och äldreboenden och allt möjligt.
Men nu är det stopp. Det går inte längre. Staten lägger på nya uppgifter, men tillräckliga statsbidrag uteblir.
– Det går otroligt fort och vi hinner inte med. Det riskerar att falla samman, säger en samlad men djupt bekymrad kommundirektör till Senioren.

Vi har tvingats ta bort skolor och äldreboenden och allt möjligt.

En oerhörd uppgift

Få kommuner står inför ett tuffare sparbeting och Peter Carlstedt säger sig aldrig varit i närheten av något liknande. Med 18 000 invånare blir nedskärningar på 50 miljoner en oerhörd uppgift.
– Det är omöjligt att klara på ett år. Det kommer att ta längre tid.

Slopar idrottsplanen

Men nedskärningarna måste gå igång direkt. Till sommaren stänger man Ytterlännässkolan i Bollstabruk. Idrottslivet får klara sig utan Strandvallen som avvecklas, vilket sparar 1,4 miljoner.

Kramfors kommun

Ligger i Västernorrlands län
Cirka 18 000 invånare. 1970 var man 29 000 invånare
Största arbetsgivare är kommunen med 1700 anställda

Dölj faktaruta

Kommer ni att kunna freda de äldre?
– Nej, äldreomsorgen är en så stor del av vår uppgift att det inte går att undvika besparingar även här.

Vad överväger ni att göra?
– Kramfors är en till ytan stor kommun, med mycket jordbruksbygd. Folk bor utspritt. Det betyder att hemtjänsten har många och långa biltransporter att göra. Här behöver vi hitta effektiviseringar.

Kan ny teknik hjälpa till så att äldreomsorgen klarar sig bättre?
– Nej, inte än. Det är för få som har tillgång till den även om vi har tillsynskameror och digitala lås i ett flertal hem.
Att satsa på nya särskilda boenden eller trygghetsbostäder är inte aktuellt, trots en stor andel äldre invånare.
– Vi har nyligen ställt om genom att avveckla det gamla och omoderna. Dagens cirka 200 platser håller god standard och är relativt rationella för både boende och personal.

Men får alla som vill en plats?
– Vi klarar väntetiderna till de som beviljats plats ganska bra.

Bostadsbristen

Särskilt boende
Av landets 290 kommuner svarar

  • 92 att behovet inte kommer att vara täckt om fem år
  • 101 att behovet inte kommer att vara täckt om två år
  • 127 att behovet inte är täckt idag

Trygghetsbostäder
112 kommuner uppger att man inte har några trygghetsbostäder

Källa Boverket

Dölj faktaruta

Har ni skärpt kraven för att nå balans mellan behov och utbud?
–Nej, det är inte min bild. Men det finns en långtidsutredning som pekar på att kommunen kommer att behöva fler platser.

Men har ni råd att börja bygga?
– Framtiden ser ändå osäker ut. En trend är att nyblivna seniorer flyttar efter sina barn och barnbarn när de lämnar Kramfors. Det är inte säkert att de enkla demografiska framskrivningarna blir verklighet.

Hur kommer det sig att du går ut och berättar så öppet om problemen i Kramfors?
– Det är kanske inte bra för vårt varumärke, men det finns liksom inte längre något alternativ. Läget är så pressat, och det är heller ingen hemlighet för våra invånare.

Orimlig hantering av människor och kommuner

Ytterligare en sak eldar på det kritiska läget i Kramfors: Det som Peter Carlstedt kallar »den sociala dumpningen«. Ett lika känsligt som kostsamt problem som pågått i snart tre års tid.
Det handlar om kommuner, oftast rikare än Kramfors, som ger huvudsakligen flyktingar med utgånget etableringsstöd en betald tågbiljett till Kramfors eller annan glesbygdskommun.
– Man ger dem också ett hyreskontrakt i handen med en månadshyra betald. Men sedan får de klara sig själva.
– Mycket snart står dessa utsatta människor utanför kommunens dörr för att få stöd. Det här är en helt orimlig hantering av människor och kommuner.

Så ska det sparas

I SVTs undersökning svarade 214 av 290 kommuner. 62 procent av de som svarat (132 kommuner) säger att man ska spara inom äldreomsorgen under 2020.

Så ska nedskärningarna göras

  • 66 procent ska spara på personal
  • 48 procent ska spara på administration
  • 30 procent ska spara på lokaler
  • 64 procent ska spara på drift

Källa SVT

Dölj faktaruta

20 miljarder

20 miljarder har utlovats till kommuner och regioner under mandatperioden, alltså fram till 2022. Fem miljarder av dessa går till kommuner och regioner under 2020. Ändå saknas ytterligare 90 miljarder till 2026.

22 januari kom beskedet från Moderaterna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet att man vill se ytterligare 2,5 miljarder till kommuner och regioner, något som blir verklighet eftersom Sverigedemokraterna lovat att stödja förslaget.

Dölj faktaruta

Jan Arleij
Publicerad 2020-01-24
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2015 Senioren - När insidan räknas