Signaturen Tack för ordet skriver till Malena Ivarsson och berättar att hon alltid är ensam och att hon har provat det mesta men utan resultat. Läs hela brevet och Malena Ivarssons svar nedan.
Jag är en 69-årig kvinnlig pensionär. Sedan sju år bor jag ensam då min exman lämnade mig för en yngre kvinna. Det hände i samband med att jag slutade mitt jobb, redan vid 62 års ålder. Dagarna går och jag är alltid ensam. Mina vänner har män och ingen plats för mig. Föreningslivet har jag provat, dejting likaså. Det har inte gett resultat. Mitt liv har varit destruktivt. Jag hade arroganta föräldrar som inte stöttade mig. Det innebar att jag sökte mig till killar, men utan framgång. Jag blev gravid i unga år, med en jobbig abort. Nu äter jag antidepressiv medicin och samtal med kurator. Det hjälper föga, ensamheten är förfärlig. /Tack för ordet
Malena svarar: Jag förstår om du känner dig ensam och uppgiven. Livet är inte alltid rättvist, du bär på ett tungt känslomässigt bagage. Psykologisk forskning säger att ett barn behöver uppleva sig själv som mer bra än dåligt. Att uppfostras av arroganta föräldrar gör att man som vuxen tenderar att bli hård mot sig själv. Man tar över föräldrarnas attityd och fortsätter att bestraffa sig själv genom en nedvärderande inre dialog. En bra övning kan vara att istället ge dig själv komplimanger. Du behöver inte tro på dem, bara säga dem och se om något mörkt moln ger sig av.
Om samtalen med kuratorn inte hjälper kan det kanske vara idé att lyssna till det klassiska mantrat ”Gråt inte – forska!” Olika studieförbund ger kurser i psykologi där du kan få verktyg för psykiskt välmående. Som bonus träffar du andra elever som kan skingra känslan av ensamhet.
Fråga! Malena Ivarsson är socionom och sexolog.
Skriv till experten@senioren.se eller skicka ett brev till
»Fråga Malena«, Senioren, Box 22574, 104 22 Stockholm
Läs också: Jag tänker inte kompromissa längre
Läs också: Ska jag låtsas som ingenting?
Läs också: Är 70 det nya 50 även i sex?
Läs också: Drabbas minnet av östrogenbehandling?
Läs också: Jag vill inte flytta ihop
Läs också: Är jag en hemsk människa?
Läs också: Är jag inte bra nog för hans barn?
Läs också: Får man stroke av orgasm?
Läs också: Min dotter dricker för mycket
Läs också: Hur kan jag få testosteron?
Läs också: Vi har inte sex – och är nöjda med det
Läs också: Tips för nya vänner
Läs också: Det blev som förr igen
Läs också: Viagra för hälsans skull?
Läs också: Jag är ingen att räkna med
Läs också: Sexhjälp med pacemaker?
Läs också: Varför ska man raka sig?
Läs också: Jag känner mig också övergiven
Läs också: Jag känner mig utanför
Läs också: Han har lämnat mig
Läs också: Hur ska jag träffa någon?
Läs också: Testosteron för kvinnor
Läs också: Ensam och fattig
Läs också: Nu är jag själv – och telefonen tyst
Läs också: Rätt kläder för en dejt?
Läs också: Nu är det slutdansat…
Läs också: Tänk alla kvinnor som aldrig får orgasm
Läs också: Jag har aldrig haft orgasm
Läs också: Första orgasmen vid 80
