Kan alla bli digitala?
Nyheter | Delaktighet

Kan alla bli digitala?

Bidrag till surfplattor? Utbildningsprojekt? Bibliotek? Vad är bäst lösning för att få fler äldre digitala, och vad händer med dem som inte vill?

Frida Andersson Johansson
Publicerad 2018-07-05

Digitalisering kan underlätta vardagen för många, inte minst den som har svårt att röra sig. Och nätet erbjuder stora möjligheter till socialt utbyte. Men utvecklingen går snabbt och när samhället lägger ner sin service till förmån för digital sådan drabbas den som inte har hängt med.

Finns en oro

Hur många är rädda att hamna i digitalt utanförskap när ni blir äldre? frågade Telias Fredrik Rendel deltagare och publik under ett seminarium i Almedalen. En inte obetydlig andel räckte upp händerna.

Riksdagsledamoten Lars-Arne Staxäng (M) var en av dem.

– Jag känner redan att min son springer ifrån mig. Och min mamma är 90, hon lämnade allt digitalt för 7 år sedan för att hon inte orkade med det längre.

Allvarligt problem idag

– Jag tror att det digitala utanförskapet kommer att minska med åren. Men det är ett allvarligt problem idag, sade SPF Seniorernas generalsekreterare Peter Sikström, som också räckte upp handen.

Går oerhört snabbt

De två deltog i panelen under ett seminarium anordnat av Telia, där även Jannike Tillå från Internetstiftelsen i Sverige, Mia Forsäng, ansvarig för Telias utbildningsprogram ”Mer Digital” och Alf Karlsson (MP), statssekreterare hos digitaliseringsminister Peter Eriksson, ingick.

– Utanförskapet handlar inte bara om att vara med. Det handlar också om att hela tiden klättra på en trappa där utvecklingen går oerhört snabbt. sade Jannike Tillå.

22 procent har smart telefon

Hon berättade att 94 procent av svenskarna använder internet, men det är tydliga skillnader mellan olika åldersgrupper. Idag finns 400 000 äldre som inte alls är uppkopplade. Samtidigt blir samhället allt svårare att ta del av utan hjälp av dator eller smart mobil.

Bland 76+ har 61 procent dator, 30 procent surfplatta och bara 22 procent smart mobil.

Demokratiskt problem

– Det blir ett demokratiskt problem om vi förflyttar mer och mer av kontakten med myndigheter till den digitala närvaron. Vi måste jobba både för att få in människor, men också för att ha alternativ för dem som inte vill eller kan komma in, sade Alf Karlsson.

Han framhöll att regeringen skapar bemannade servicecenter där medborgare kan få hjälp att kontakta myndigheter. Men utöver det tycks fokus ligga på att få alla att använda internet.

Ointresse

Enligt Jannike Tillå är största anledningen att folk väljer bort internet att man inte ser meningen med det.

– Det är inte för mig, tänker man.

Många hindras också av själva tekniken, och har behov av bättre support. Alla har inte tillgång till barn och barnbarn som kan hjälpa dem igång.

Dyra apparater

– Jag tror att många anser att de inte har råd, sade Peter Sikström.
– Man ska investera i en dator eller i en smartphone, men de pengarna finns inte. Många har bara någon tusenlapp kvar efter att räkningarna är betalda.

Utbildningsinsatser

Flera projekt är igång för att locka seniorer att bli mer digitala. PTS (Post- och telestyrelsen) ger stöd till organisationer som ska öka den digitala kompetensen. Internetstiftelsen jobbar till exempel tillsammans med kommuner och andra organisationer för att ta fram digidelcenter där det dels ska finnas en person att fråga, dels ordnas studiecirklar inom olika digitala ämnen. Man börjar i fem till tio kommuner, och blir det framgångsrikt ska det införas på fler ställen.

Lockar med underhållning

Telia har ett eget projekt, ”Mer digital”, där man bjuder in alla seniorer över 65 i en kommun till en tretimmars workshop och låter högstadieungdomar hjälpa till och förklara det som deltagarna behöver hjälp med.

– Men folk är rädda att komma så man måste ha en morot, sade Mia Forsäng och berättade att Sunne, Haninge och Trelleborg, som hittills genomfört workshops, lockat med gratis underhållning och produkter.

81 procent av deltagarna tyckte att de hade fått bra kunskaper, och dessutom skapades möten över generationsgränserna.

Bidrag till plattor?

Men räcker det? Från publiken lyftes frågor som hur staten ska säkerställa att man inte ständigt behöver byta ut sin mobiltelefon för att bank-id ska fungera, och hur man kan ha ett samhälle som förutsätter tillgång till dyra digitala apparater utan att erbjuda någon form av stöd för dessa, utan att få några raka svar.

Stor grupp lämnas utanför

Och Peter Sikström inflikade att det inte räcker med utbildning.

– Vi inom SPF Seniorerna utbildar människor hela tiden. Men vi har också fått inse att det finns en stor grupp som faktiskt inte vill. De digitalt insatta som ordnar sådana här debatter ställer aldrig frågan: Hur säkerställer vi att funktionerna finns för dem som inte vill och kan. Man lämnar en stor grupp utanför.

Olika förutsättningar

Staxäng påpekade att äldre som bor på landsbygden och kanske saknar bil får svårt att ta sig till närmaste bibliotek eller servicecenter. Bredband finns inte i samma utsträckning på landsbygden, dessutom hotar digitaliseringen närbutiker när handeln flyttar till nätet.

– Det blir ett handikapp som heter duga

Tänk efter före

Alla i panelen tycktes överens om att digitaliseringen och utvecklingen bara kommer att gå snabbare och snabbare. Peter Sikström manade ansvariga att tänka efter före, och tog avvecklingen av kontanterna som exempel på där samhället fått bakläxa.

– Det har gått för fort i samhället. Nu måste vi bromsa utvecklingen. Ta det lite långsammare den här gången och tänka efter före kring hur får vi med äldre.

Frida Andersson Johansson
Publicerad 2018-07-05
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor inom medicin, pensioner & skatter, må bra samt sex & relationer.