Efterlyser seniorvänligare arbetsliv
Almedalen 2019 | Nyheter
Ann Berglund, Lars Lööw och Ingmar Skoog. Foto: Frida Andersson Johansson

Efterlyser seniorvänligare arbetsliv

När det blir brist i ett yrke fungerar plötsligt seniorerna. Varför är då arbetsgivare fortfarande ovilliga att anställa och satsa på äldre kompetens?

Frida Andersson Johansson
Publicerad 2019-07-02

Lars Lööw, generaldirektör för EFS-rådet som finansierar projekt inom kompetensutveckling och sysselsättningsåtgärder, upplever att frågan om äldres kompetens försvunnit från agendan trots det skriande behovet av arbetskraft. Inte minst inom offentlig sektor.

– Vi måste ta vara på den kunskap och den kompetens och erfarenhet som finns, säger han.

Enlig panel

Det rådde samstämmighet kring vikten av seniorers kompetens i panelen för seminariet Är jag för gammal för att lära om? som anordnades av Svenska EFS-rådet och som trots rubriken främst behandlade arbetslivet i stort och synen på äldre arbetskraft.

Alla behövs

Problemet är att omvärlden inte är med på tåget. EFS-rådet hittar få som är villiga att investera i frågan om äldres kompetens. Frågan som var stor för några år sedan försvann i samband med flyktinginvandringen, menar Lars Lööw som efterlyser förmågan att hålla flera frågor i luften samtidigt. Både invandrare och seniorer behövs på arbetsmarknaden, menar han.

Makt spelar in

Varför finns det då en rädsla för att satsa på seniorer? Deras frånvaro är inte större än andras. Äldre kvinnor i fysiskt krävande yrken är visserligen oftare sjukskrivna på grund av arbetet, men ångest och oro är vanligare hos yngre, och småbarnsföräldrar står för en stor del av frånvaron.

Makt och statustänk kan vara en anledning, menar Ann Bergman, professor i Arbetsvetenskap vid Karlstads universitet.

Konkurrens

En ung chef kan vara rädd att tappa sitt överläge om hen anställer någon som är äldre och mer erfaren. Samtidigt kan en äldre person som arbetat länge och uppnått en viss ställning vara ovillig att släppa in yngre förmåga som ”konkurrerar” om samma position.

Fördomsfull bild

Samtidigt finns en bild av äldre som bakåtsträvande och förändringsobenägna. Ingmar Skoog, professor i psykiatri och expert på äldres mentala hälsa påpekar att den oviljan ibland kan vara rationell.

– Jag har själv varit med om en femton, tjugo omorganiseringar. Någonstans vid dem femtonde omorganiseringen kanske en erfaren person funderar ”är det här vettigt att göra om?”

– Och då blir man uppfattad som trött och kritisk? frågar moderatorn Peter Salander från Gullers grupp.

– Ja, i en ungdomsfixerad organisation. Vi kanske hade sluppit många onödiga omorganisationer i det här landet om vi lyssnat på erfarenhet.

Fokus på att behålla

Äldre kan lära om. Och vi både behöver och tjänar på att behålla äldre kompetens på arbetsmarknaden. Men arbetslivet måste också göra det möjligt.

Arbetsgivarnas fokus måste skiftas från hur man kringgår LAS och bli av med folk, till hur man ska behålla dem, menar Lars Lööw.

Involvering

Peter Larsson, senior rådgivare vid Sveriges Ingenjörer, framhåller att ledarskapet är viktigt. Involveras medarbetare i varför en förändring genomförs och hur den kan vara till nytta blir de betydligt mer positiva. Det gäller både unga och äldre. Det spelar också stor roll om initiativet till en förändring kommer uppifrån eller nedifrån.

Ann Bergman framhåller också att man måste avsätta tid för förändringar.

– Vad gäller ny teknik så ägnar man ju mycket mer tid åt att utveckla den nya tekniken än åt själva införandet av den.

Stelbent syn på arbete

Panelen efterlyste också en mer flexibel syn på arbetslivet. Olika yrken och individer kräver rimligen olika förhållningssätt. En ingenjör verkar under andra villkor än en undersköterska. Många behöver kontinuerlig kompetensutveckling, andra måste skola om sig och byta yrke helt, någon annan få en position där kunskaper och erfarenhet tas tillvara men fysiskt ansträngande inslag tas bort.

Flexibelt kan vara tryggt

Jessica Arvidsson ser behov av ledarskap som ser tillgången i individers särskilda förmågor och specialintressen, både i arbetslivet och på den enskilda arbetsplatsen. Och Ann Bergman menade att vi måste omdefiniera synen på var och när och hur man arbetar.

I Sverige har vi färgats av att stabilitet varit förknippat med trygga anställningar, menar hon.

– Det föränderliga behöver inte vara antingen eller, utan det kan bli en mer naturlig del i arbetslivet. Inte bara att man lär sig nya saker, utan också att man går in och ut ur olika uppgifter eller gör uppehåll i perioder.

Men med mer flexibilitet kan många orka längre och slipper gå sönder av sina jobb.

 

Medverkande

I EFS-rådets seminarium ” Är jag för gammal för att lära nytt?” medverkade:

  • Lars Lööw, generaldirektör, Svenska EFS-rådet
  • Ingmar Skoog, professor i psykiatri och Seniorens expert på äldrehälsa
  • Jessica Arvidsson, projektledare Digilitt.kom
  • Peter Larsson, senior rådgivare Sveriges Ingenjörer
  • Ann Bergman, professor i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet
  • Moderator var Peter Salander, Gullers grupp.
Dölj faktaruta
Frida Andersson Johansson
Publicerad 2019-07-02
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor inom medicin, pensioner & skatter, må bra samt sex & relationer.