Allt fler äldre personer använder antidepressiva läkemedel. Det visar en kartläggning från Socialstyrelsen.
Under perioden 2006-2022 var ökningen 23 procent för personer i åldern från 65 år och uppåt.
Det är framförallt äldre kvinnor som använder antidepressiva läkemedel. I åldern 65+ är användningen nära 70 procent högre hos kvinnor jämfört med män.
Det rimmar enligt Socialstyrelsen med det faktum att betydligt fler kvinnor än män diagnostiseras med depression och ångest.
– Det finns dock mycket som tyder på att det är en underdiagnostisering av depression hos män. En förklaring till det kan vara att det är svårare att upptäcka depression hos män, men också att män är mindre benägna att söka hjälp för sådana problem, säger Johan Fastbom, projektledare för kartläggningen i en presskommentar.
Skiljer mycket
Rapporten beskriver skillnaderna mellan regionerna. Det kanske mest intressanta är att fem regioner legat högt respektive lågt under samtliga kartlagda år (alltså 2006-2022).
Andra axplock ur rapporten:
- I region Kronoberg skrivs mest antidepressiva medel ut till äldre.
- Jämfört med hur mycket som skrevs ut 2006 har ökningen varit störst i region Gotland.
– Vi kommer att gå vidare och undersöka vad dessa skillnader kan bero på. Om det kan finnas olika praxis för förskrivning av den här typen av mediciner i olika regioner, vilket i så fall skulle tyda på att vården inte är jämlik, säger Johan Fastbom.
Fler äldre
Socialstyrelsen tror att användningen av antidepressiva medel till äldre med största sannolikhet kommer att fortsätta öka.
En anledning är att andelen personer i högre åldrar inom gruppen 65 år och äldre kommer att öka markant. Om 20 år kommer exempelvis antalet personer i åldersgruppen 90-99 år att ha fördubblats.
I och med att människor lever allt längre kommer också fler att få någon form av demenssjukdom. Eftersom personer med demens behandlas i högre utsträckning med antidepressiva medel, kommer det bidra till en fortsatt ökning av användningen hos äldre, säger Johan Fastbom.
– Vi ser också att antidepressiva läkemedel allt oftare används för att behandla ångest och sömnproblem vilket vi bedömer kommer att bidra ytterligare till ökningen, säger Johan Fastbom.
Svår omställning
Rapporten visar också på ett annat tydligt samband: äldre personer som får antidepressiva läkemedel har i betydligt större omfattning hjälp från socialtjänsten – såväl hemtjänst i eget boende som särskilt boende – jämfört med befolkningen i övrigt.
Förskrivningen ökar markant i samband med att den äldre börjar få hemtjänst eller flyttar till ett särskilt boende, visar rapporten. En möjlig förklaring kan vara att det innebär en stor omställning och att det kan påverka den psykiska hälsan, med ökad risk för depression, ångest och sömnsvårigheter, tror Socialstyrelsen.
– Men det kan också vara så att bakomliggande förändringar i hälsotillstånd eller funktionsförmåga också medför att den äldre kommer i kontakt med sjukvården där behovet av behandling med antidepressiva uppmärksammas, säger Johan Fastbom.
Hela kartläggningen
Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag gjort en kartläggning och en analys av förskrivningen av antidepressiva läkemedel till personer i åldern 65 år och äldre under perioden 2006-2022. Här hittar du hela rapporten, ”Kartläggning och analys av förskrivningen av antidepressiva läkemedel till personer 65 år och äldre”.
– Viktigt avsluta när behovet inte längre finns
– Vad som är den ”rätta” nivån för förskrivning av antidepressiva medel till äldre går inte att säga. Det säger Johan Fastbom till Senioren.
Förmodligen finns det både en över- och underbehandling, konstaterar Socialstyrelsens expert.
– Det viktiga är hur man som förskrivande läkare handlägger den enskilda patienten, inskärper Johan Fastbom som är medicinskt sakkunnig vid myndigheten.
Ofta har äldreomsorgen, kanske främst inom särskilt boende, kritiserats för att sätta in antidepressiva läkemedel i stället för att vidta andra åtgärder som exempelvis ett bättre socialt innehåll.
En annan pågående förändring inom särskilt boende brukar sägas vara att vårdtyngden ökar alltmer.
Hur ser du på dessa faktorer som tänkbara förklaringar till att förskrivningen ökar?
– Vi har inte undersökt det i detta uppdrag, men frågorna är rimliga.
Antidepressiva läkemedel används enligt rapporten allt oftare för att behandla ångest och sömnproblem. Vad kan vara bra med en sådan utveckling?
– Ångest och sömnproblem har tidigare i stor utsträckning behandlats med läkemedel som är benägna att orsaka biverkningar hos äldre, framför allt påverkan på hjärnan med ökad risk för främst kognitiv påverkan och fall. Flera av dessa läkemedel, främst bensodiazepinerna, medför också en risk för beroende. En minskad användning av dessa läkemedel till följd av en ökad användning av antidepressiva kan därför vara till fördel.
När är det dåligt?
– Det finns en risk för ”okritisk” behandling.
Kan du utveckla vad man ska vara vaksam på?
– Som med all läkemedelsbehandling är det viktigt att den föregås av god diagnostik och att man tar reda på om det kan finnas bakomliggande orsaker till symtomen som behöver åtgärdas eller behandlas på andra sätt. Det gäller också att man först överväger om icke-farmakologisk behandling kan ges, enbart eller som komplement.
– En eventuell läkemedelsbehandling måste följas upp för att se att en god effekt uppnås utan betydande biverkningar. Sist men inte minst är det viktigt att behandlingen regelbundet omprövas och att den avslutas när behovet inte längre bedöms finnas, avslutar Johan Fastbom.
